Hoppa till huvudinnehåll

Vetamix

Jämförelse, otillräcklighet och ångest – sociala medier skapar oönskade känslor som gör att vissa bestämmer sig för att ta en paus

Melina Lindroos sitter i en klarröd fåtölj omringad av olika sorters lampor.
Bildtext Melina Lindroos tyckte att Instagram gjorde att hon började jämföra sig med andra.
Bild: Fredrika Lindholm / Yle

En paus från sociala medier kan stödja vårt psykiska välmående och hjälpa oss att vara närvarande i stunden, säger psykologen och psykoterapeuten Jessica Lindman.

Melina Lindroos valde att ta en paus från Instagram på grund av att appen skapade för mycket negativa känslor hos henne.

Hon berättar att beslutet om att lämna Instagram kom så snabbt att hon inte ens hann ta bort sin profil, hon bara loggade ut och raderade appen.

Detta var för över två år sedan, men sedan dess har hon inte varit inne på sitt konto och så får det förbli.

Men det var bara inte nödvändigt för mig att alltid veta om vad alla gjorde. Det triggade känslor av otillräcklighet.

― Melina Lindroos

Att det blev just Instagram hon loggade ut från var på grund av att appen kändes mer personlig än de andra sociala medierna, vilket i sin tur gjorde att den lättare påverkade hennes psykiska mående.

– Det var ganska beroendeframkallande att vara där och sedan började jag också jämföra mig själv med andra jättemycket, berättar hon.

Hon beskriver också hur hon ibland kunde få ett sting av ångest i bröstet av att se vissa typer av innehåll på Instagram, och att vissa bilder kunde få henne att känna sig misslyckad.

– Det var ju inte de där människornas fel, jag var ju glad för dem samtidigt. Men det var bara inte nödvändigt för mig att alltid veta om vad alla gjorde. Det triggade känslor av otillräcklighet.

Melina Lindroos står framför en spegel och sätter ett spänne i sitt hår.
Bildtext Idag är Melina tillbaka på Instagram men inte som privatperson utan via sitt företagskonto.
Bild: Fredrika Lindholm / Yle

För någon månad sedan kom Melina trots allt motvilligt tillbaka till Instagram, men inte som privatperson utan genom sitt nya företag. Hon berättar att hon länge funderade på hur hon kunde sköta sin marknadsföring utan appen, men kom fram till att det skulle bli svårt.

För att inte samma mönster ska upprepas har hon den här gången gjort tydliga gränsdragningar. Med sitt nya företagskonto följer hon inga vänner eller bekanta, utan bara samarbetspartners och andra konton som specifikt har med företaget att göra.

– Jag tänkte att jag drar gränsen där. Jag tänkte att okej, jag har Instagram för mitt företag, men nu gör jag det på ett sådant sätt som jag kommit fram till att fungerar och som inte skapar alltför mycket ångest.

Twitterin logo puhelimen näytöllä.
Bildtext På Twitter kan diskussionerna ibland gå onödigt heta.
Bild: Tiina Jutila / Yle

Ted var rädd för vad som väntade honom varje gång han öppnade Twitter

Ted Urho har däremot haft två mer strukturerade pauser från sociala medier som han kallar för sin ”some-fasta”. Dessa pauser har båda ägt rum i augusti, den ena 2021 och den andra 2022.

– Diskussionen om att sociala medier skapar ångest har funnits ganska länge. Men precis som utbrändhet, inbrott och att bli rånad, så är det här sådant som händer andra människor. Det händer inte en själv. Det här var min tanke ända fram till maj-juni 2021.

Ted var nämligen en av dem som ställde upp i kommunalvalet just det året. Det var mitt i en tid av pandemi och restriktioner vilket gjorde att valkampanjen nästan helt tog plats på sociala medier.

– Jag hade bara kört på. Men jag märkte under valkampanjen att det är så fruktansvärt tungt att hela tiden vara ajour och hela tiden vara rädd för vad som väntar mig nästa gång jag öppnar Twitter.

Ted Urho står och ler på en solig gata i Helsingfors centrum.
Bildtext Ted Urho har också tidigare sportat med att ta paus från saker för att se om han klarar sig utan dem.
Bild: Fredrika Lindholm / Yle

Han berättar att han i samband med detta också kom fram till att han själv är en del av problemet.

– Det är ju valfritt för mig att skriva mina idéer och tankar och sedan bli attackerad för dem. Och från detta kom tankarna: Behöver jag vara här? Ger det mig något mervärde?

Efter de här frågorna kom Ted fram till att han behöver en paus och bestämde sig för att ta en månads ”some-fasta” där han inte använde sig av sociala medier, annat än meddelandetjänster.

– Jag behövde få ta en paus från det för att se om jag klarade mig utan.

Klarade du dig utan?

– Det gick hur bra som helst. Det gick över mina förväntningar och var jätteskönt.

Ted berättar att det mest var andra som var irriterade på pausen eftersom de var vana att se regelbundna uppdateringar om vad han höll på med och var han befann sig.

Diskussionen om att sociala medier skapar ångest har funnits ganska länge. Men precis som utbrändhet, inbrott och att bli rånad, så är det här sådant som händer andra människor.

― Ted Urho

Han berättar också att han kunde märka av ett helt fysiskt beroende av sociala medier under de första dagarna. Han beskriver det som om hans tumme fick fantomkänslor och öppnade appar per automatik enbart för att få scrolla.

– Så jag gick in på en massa andra appar istället, oftast nyhetsappar. Och jag har aldrig läst så mycket nyheter som under den här perioden, skrattar han.

Ted Urho står och tar en bild på sig själv genom en spegel.
Bildtext Ted Urhos följare är bekanta med hans OOTD-bilder (Outfit of the day) som är tagna i just denna spegel.
Bild: Fredrika Lindholm / Yle

Jessica Lindman har ett tudelat förhållningssätt till sociala medier

Jessica Lindman är psykolog och psykoterapeut och hon menar att det är tudelat hur sociala medier påverkar oss. Samtidigt som man kan få stöd av andra och uppleva känslor av igenkänning och samhörighet kan man också få ta del av skadliga kroppsideal eller känslor av misslyckande.

– Människor tenderar att enbart lägga upp bilder på de lyckade stunderna. Så i värsta fall kan det ju bli så att vi sitter och tänker att alla andra har det så bra, vilket inte nödvändigtvis stämmer.

Så ser ju inte verkligheten ut, det vet vi ju alla.

― Jessica Lindman

Jessica säger att hon också i sitt jobb indirekt kan märka av hur människor påverkas av sociala medier. Som exempel beskriver hon hur en nedstämd person kanske från början har svårt att komma upp ur sängen eller soffan, och då kan sociala medier göra denna kamp svårare eftersom man kan bli sittande med telefonen.

Hon berättar också att det kan vara tungt att se på bilder på till exempel kroppsideal om man är nedstämd eller har en dålig självbild.

– Det kan på det sättet förstärka en negativ självbild som man kan behöva jobba ganska mycket med.

Också fokuset på gillningar kan förstärka en negativ självbild eller göra så att en person känner sig mer ensam.

Hon poängterar att sociala medier kan ge en förvrängd bild av verkligheten eftersom människor har en tendens att bara lägga upp bilder på de fina stunderna i livet.

– Så ser ju inte verkligheten ut, det vet vi ju alla. Och det får vi kanske tag i på ett tankemässigt plan. Men om vi har en dålig dag, så kan den där känslan ändå bli att ”oj nej, jag är så misslyckad”

Jessica ger också ett konkret råd, och det är att man ska avfölja konton man börjar må dåligt av.

Jessica Lindman
Bildtext Jessica Lindman kan i sitt jobb indirekt märka av hur människor påverkas av sociala medier.
Bild: Folkhälsan/Jonas Jernström

Hon ser också att det kunde finnas en hel del positiva effekter av en paus från sociala medier.

– Det stöder vårt psykiska välmående att vara närvarande i stunden.

Hon poängterar att det kan vara viktigt att också reflektera över det goda man redan har. Istället för att se på bilder på par som är på romantiska resor eller på barnfamiljer där barnen aldrig bråkar kan man istället försöka ta en stund och försöka uppskatta det man har.

– Då kan man istället se sig omkring och tänka att, okej, det här är de typerna jag får leva med och vi har det så här. Och wau, vad de är fina och de är mina. Vi kanske kunde bli mer medvetna om det fina vi själva har.

Jessicas tips på vilka frågor du kan ställa dig om du vill reflektera över din användning av sociala medier:

  1. Kolla på din telefon, hur många timmar om dagen går åt till sociala medier? Efter det kan du ställa dig själv den lite stränga frågan: Är det rimligt?

  2. Hur stor plats vill du att sociala medier ska ta i ditt liv?

  3. Vad håller du på med just innan du går och lägger mig? Skulle det vara nyttigt för dig att till exempel lämna telefonen i vardagsrummet då du ska sova?

  4. Hur är du i kontakt med människor omkring dig om du är på telefonen?

  5. Vilka känslor uppstår om du tar en paus från sociala medier?

Att chatta med en kompis kan också vara positivt

Trots att också meddelandetjänster såsom Whatsapp, Messenger eller Signal räknas som sociala medier är deras påverkan på den psykiska hälsan inte densamma som för till exempel Instagram eller Facebook.

– Forskning visar att skicka textmeddelanden till kompisar har en positiv effekt på vårt psykiska välbefinnande, säger Sissela Nutley, författare och forskare inom kognitiv neurovetenskap.

Whatsapp applikaatio puhelimen näytöllä.
Bildtext Forskning visar att skicka textmeddelanden till kompisar har en positiv effekt på vårt psykiska välbefinnande.
Bild: Ritchie B. Tongo / AOP

Både Melina och Ted bekräftar också detta genom att berätta att ingen av dem heller räknat meddelandetjänsterna som sociala medier utan mer som enkla kommunikationsmedel som de nog använde sig av trots pauserna.

Jessica Lindman kommenterar också det här genom att poängtera att chattande kan vara något positivt i den bemärkelsen att man till exempel kan få psykiskt stöd om man är ensam. Förutom detta kan det också vara ett sätt för personer att ha kontakt med omvärlden trots att man inte är i ett läge där man orkar ta sig ut för att vara social.