Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomi

De stigande räntorna tvingar redan folk att förhandla om sina banklån – en del måste sälja sina hem

Uppdaterad 26.10.2022 20:19.
Aktias regiondirektör Oscar Taimitarha
Bildtext Oscar Taimitarha som är direktör med ansvar för privatkunder på Aktia säger att bankernas stresstester för många kändes ganska teoretiska medan räntorna var låga.
Bild: Yle/Anki Karhu

Hushållens stigande kostnader märks nu också i bankerna. Allt fler tvingas förhandla med banken om hur de ska klara av sina lån.

Tills vidare är problemet inte stort, men Oscar Taimitarha som är direktör med ansvar för privatkunder på Aktia säger att banken i september i år fick in avsevärt fler kontakter med frågor om amorteringsfriheter eller ändrade betalningsplaner än i september i fjol.

– Det här börjar absolut synas bland våra privatkunder och det syns också bland dem som har lån och lyfter lån. De stigande räntorna är en sak som påverkar låntagarna ganska kraftigt.

Den effekten syns ändå med en viss fördröjning på grund av att den vanligaste referensräntan för lån är 12-månaders euribor. Räntorna började stiga kännbart först under sommaren. Eftersom lånen är beviljade relativt jämnt över kalenderåret infaller räntejusteringarna för kunderna under årets lopp.

Också OP-gruppen meddelade på onsdagen då den publicerade sitt delårsresultat att det försämrade ekonomiska läget och de stigande räntorna redan syns som en minskad efterfrågan på bostadslån och ett minskande antal bostadsaffärer.

Under januari till september beviljade OP 7 procent färre bostadslån än under motsvarande period ett år tidigare.

– Under de senaste månaderna är minskningen redan uppe i tvåsiffriga procenttal, säger Timo Ritakallio som är verkställande direktör för OP-gruppen.

En del tvingas sälja sina hem

Oscar Taimitarha på Aktia säger att det för många är första gången de egentligen upplever något annat än en nollräntesituation.

– Det kan bli en besvärlig situation när det man varit van att leva på inte mera finns i månadsekonomin.

Den första signalen till banken är ofta en förfrågan från en kund om amorteringsfria månader. Men Oscar Taimitarha ser inte det som någon patentlösning.

– Det svåra med amorteringsfria månader är att den nuvarande situationen knappast blåser över inom de närmaste månaderna. Det blir ett ganska litet plåster på såret. Vi försöker sätta oss in i den enskilda kundens situation och se om svackan i ekonomin är tillfällig. Men om vi inte ser något som kommer att ändra i ekonomin försöker vi tillsammans se om kunden kan göra större förändringar.

En lösning kan då vara att se om en kund har många olika lån.

– Då kan det hjälpa att slå ihop dessa lån och få en avbetalningssumma och en lånetid som man kanske kan förlänga lite, och på det sättet få en långsiktig hållbarhet.

Men alltid är läget inte så enkelt.

– Vi ser dessvärre också sådana situationer där lånen kanske till och med har varit på amorteringsfritt. Amorteringarna börjar igen, men ekonomin är inte i balans. Ibland får vi också föra tuffare diskussioner och komma fram till att det inte finns någon ljusning utan att man i stället måste tänka på att boendet kanske borde vara billigare. Då måste man överväga att flytta till något lite mindre så att det igen skulle finnas en balans i ekonomin, säger Oscar Taimitarha.

Stresstesternas resultat gäller inte

Att en del nu kan tvingas sälja sin bostad kan verka överraskande med tanke på att alla banker har stresstestat sina kunders ekonomi för räntor på sex procent när lånen beviljades. Nu är räntan under tre, och det borde i princip inte ge problem.

Enligt Oscar Taimitarha har det delvis att göra med att räntan inte är den enda delen av livet som har blivit dyrare nu.

– Allt som har med boendet att göra och som påverkar konsumenter har blivit dyrare. Uppvärmning av hemmet, elektriciteten, bränslet till bilen och maten. Då är det klart att förändringar som separat kanske inte skulle vara så stora kan bli betungande tillsammans.

– Det kan ändå vara så att levnadsstandarden sakta men säkert har höjts då det har funnits tillgång till mera pengar. Det är förstås helt mänskligt att man tenderar att använda ett ekonomiskt svängrum om man har det och anpassar sin levnadsstandard till det. Men jag tror att vi alla vet att det absolut inte är så lätt att i det skedet ta till osthyveln och skära ner på det.

Äta gröt i slott

I vissa fall kan en flytt till en mindre bostad handla mera om en omprioritering än om ett tvång, enligt Oscar Taimitarha.

– Det ska också sägas rakt ut att det finns många som har överdimensionerat sitt låntagande och kanske skaffat sig ett boende som man inte har råd till utan att livskvaliteten börjar lida. Karrikerat kan man säga att man sitter i ett slott och äter gröt och tonfisk. I något skede kan man fråga sig om det är värt att spara på allting för att kunna bo på ett visst sätt, eller om kan man tänka sig att skala ner på boendet och komma ner i lånesummorna och på det sättet ändå få pengarna att räcka till bättre.

OP-gruppen betonade på onsdagen att de flesta kunder ändå för tillfället har en bra förmåga att betala sina lån. Timo Ritakallio sade att det delvis beror på att hushållen efter coronakrisen har exceptionellt mycket besparingar och placeringar.

– Det här ger trygghet nu när vi går mot en recession i början av nästa år och konjunkturerna håller på att försvagas klart.

Oscar Taimitarha oroar sig ändå för att läget kan förändras.

– Jag tror att det vara en och annan familj som får fundera på sitt boende. Det kan bli en vinter med ganska tuffa uppvärmningskostnader.