Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Konstverk attackeras med tomatsoppa, potatismos och lim – ”Det är en tydlig trend inom aktivism och ungas politiska deltagande”

Uppdaterad 15.11.2022 11:03.

Det har slängts tomatsoppa på Vincent van Goghs målning Solrosor ”Zonnebloemen” i London, en tårta på Leonardo da Vincis kända Mona Lisa ”La Gioconda” i Paris och potatismos på Claude Monets tavla Höstackar ”Les Meules” i Potsdam.

Aktivister har i Manchester limmat fast sina händer vid William Turners tavla Thomson's Aeolian Harp och i Florens vid Sandro Botticellis tavla Våren, La Primavera.

Klimatrörelsen och -aktivismen har de senaste åren blivit globalt framgångsrik i att aktivera ungdomar kring frågan om klimatkrisen. De använder radikalare aktioner för att påverka beslutsfattare, och de har fått mycket uppmärksamhet.

– Det är en tydlig trend inom aktivism och ungas politiska deltagande, säger politices doktor Janette Huttunen vid Åbo Akademi, som forskar i aktivism.

En kvinna med ljust axellångt hår, svart skjorta och svart kavaj tittar in i kameran. Bakgrunden är rosa.
Bildtext Aktivisterna behöver mediauppmärksamheten och allmänhetens stöd, säger Janette Huttunen.
Bild: Säde Puusa

Ingen av aktionerna har skadat konstverken, eftersom tavlorna skyddats av glas eller av ramar, men de har fått mycket synlighet i media, vilket också varit meningen. Aktivisterna behöver uppmärksamhet för att kunna lyfta fram klimatfrågorna och sina krav på politikerna, såsom rörelsen Just Stop Oil (ungefär Stoppa oljan) som försöker få den brittiska regeringen att lägga av med produktion av fossila bränslen.

Radikalare aktioner behövs, men man kan inte gå hur långt som helst

– Om den aktivism man gör, inte längre fångar mediernas uppmärksamhet, om allmänheten inte längre bryr sig och diskuterar saken, så kan man använda radikalare metoder för att få mer uppmärksamhet och diskussion för sin egen politiska fråga igen, säger Huttunen.

Huttunen nämner rörelsen Extinction Rebellion (Elokapina) som i Finland varit framgångsrik med att hålla uppe diskussionen om klimatfrågor både i medier och i samhället.

– Klimataktivism och aktivism påverkar inte det politiska beslutsfattandet direkt, men det är klart att man först måste ha allmänhetens stöd för att kunna hålla igång diskussionen, och så följer beslutsfattandet så småningom efter, säger Huttunen.

Två unga personer håller upp en tom burk tomatsoppa, vilket de kastat på Vincent van Goghs tavla Solrosor. På deras vita skjortor står: Just stop oil.
Bildtext ”Vad är värt mer, konst eller livet?” frågade den ena av de två Just Stop Oil-aktivisterna, som slängde tomatsoppa på van Goghs målning.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Hittills har det för klimataktivister i Finland räckt med att de satt sig ner på Mannerheimvägen i Helsingfors i Nyland för att få uppmärksamhet. I många andra länder räcker det inte längre för att medierna ska reagera. Därför kan det också i Finland i något skede behövas radikalare aktioner.

Aktivister i andra länder har i sina aktioner mot konstverk ändå varit respektfulla. De har inte förstört konstverken så radikalt att dessa inte längre går att restaurera.

– De behöver ju allmänhetens stöd i kampen mot klimatkrisen, och det vet de också själva. Det kommer att påverka hurdana former av aktivism de kommer att använda och hur radikala de kan bli, för tanken är att man ändå måste kunna väcka sympatier. Man kan inte förstöra något helt och hållet, för det väcker inga sympatier, så det är inget smart val, säger Huttunen.

”Finländska aktivister är så pass smarta att det inte skulle göra något sådant”

Museichef Kari Immonen vid Åbo Konstmuseum är inte särskilt orolig för att någon attack skulle hända på museet. Man har under hösten på nytt gått igenom sina rutiner och sina säkerhetssystem, men det finns redan färdiga processer och saker man gör för att förhindra attacker.

– Jag tror att finländska aktivister är så pass smarta att de inte skulle göra något sådant mot våra konstverk. Situationen är också annorlunda än i Storbritannien och USA, där museer och utställningar sponsras av multinationella företag, British Petroleum, Shell och sådana, säger Immonen.

Men visst har konstverk attackerats i Finland. År 2008 vandaliserades flera tavlor på Åbo slott. Någon hade stuckit ett vasst föremål genom tavelduken på åtta tavlor, bland dem Albert Edelfelts berömda tavla Hertig Karl, skymfande Klas Flemings lik.

Det visade sig ändå att skadorna gick att reparera. Man vet fortfarande i dag inte vem som gjorde det eller varför, men dådet ledde till att allt många museer snabbt ökade övervakningen och installerade fler övervakningskameror och rörelsedetektorer.

Två aktivister i orange t-skjortor står med varsin hand fastlimmad i ramen till Vincent van Goghs målning Blommande persikaträd.
Bildtext Två aktivister limmade i juni 2022 på Courtauld Gallery i London fast sina händer i ramen till Vincent van Goghs målning ”Blommande persikaträd”.
Bild: Just Stop Oil

Immonen poängterar att museerna och kulturen i Finland gärna deltar i klimatdiskussionen, för det är en viktig fråga. Man kan visa verk av sådana konstnärer som behandlar miljöfrågor i sin konst, som arbetar miljömedvetet och tänker klimatsmart.

Men museet vill inte bara tala om klimatförändringen, utan vill också visa exempel. Åbo konstmuseum håller som bäst på att skaffa ett Ekokompass-certifikat, som vittnar om ett engagemang för fortlöpande förbättring av miljön. Certifikatet intygar att företaget eller organisationen är miljömedvetet och satsar på en effektivare användning av energi, material, vatten, kemikalier och avfallshantering.

– Idén, motiven och budskapet glöms lätt bort om man bara talar om aktivismen och de fula saker som hänt, säger Immonen.

En man med blå skjorta, kort ljust hår och kort skäggstubb står i en utställningslokal med ett stort tvinnat rep från taket och keramikstenar på golvet.
Bildtext Museichef Kari Immonen med konstnären Umppa Niinivaaras verk Anemoniamania i Åbo Konstmuseum.
Bild: Linus Hoffman / Yle

Museer är dessutom ett bra sätt att arbeta för klimataktivism, säger Immonen, eftersom konsten handlar om eviga frågor och eviga saker. Man kan spendera tid, pengar och tankesätt där.

– Vi säljer tid för dig att titta på konstverk, men vi använder inte energi på det sätt som många andra fritidsaktörer gör, säger Immonen.

Diskussion om artikeln