Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomi

Bostadsköparna har blivit försiktigare – vi frågar mäklare om det är läge för skambud

Porträtt på fyra fastighetsförmedlare.
Bildtext I bilden i övre raden Christoffer Henriksson och Risto Kyhälä, i nedre raden Berit Segercrantz och Lasse Palovaara.
Bild: Yle, Aktia, OP-gruppen, Imagokuva

Bostadspriserna är på väg nedåt, men tills vidare väntar sig förmedlarna inte något prisras. I vissa fall kan hugade köpare ändå få igenom skambud.

Svenska Yle ställer fyra frågor till Huoneistokeskus, Kiinteistömaailma, OP-hem och Aktia om läget på bostadsmarknaden.

För tillfället ser det ut som om vi går mot en period med stabila eller svagt sjunkande bostadspriser. Men det ser inte lika bra ut för alla typer av bostäder. Någon panikstämning är det ändå inte fråga om.

Sjunker priserna för tillfället?

De bostadsförmedlare som Svenska Yle frågar har inte en helt gemensam uppfattning om prisläget just nu.

Berit Segercrantz som är fastighetsmäklare på Aktia Fastighetsförmedling svarar att marknaden är sjunkande för tillfället men att man inte kan säga någon enhetlig nivå, utan det beror på bostaden, husbolaget, läget, skicket och så vidare.

Fastighetsmäklare Berit Segercrantz från Aktia.
Bildtext Berit Segercrantz på Aktia ser en sjunkande pristrend.
Bild: Aktia

Lasse Palovaara, som är direktör för OP Hem, svarar att priserna sjunker lite för tillfället. I de köp som skett på hösten har priserna varit några procent lägre än under sommaren.

Både Huoneistokeskus och Kiinteistömaailma ser mera positivt på nuläget.

Risto Kyhälä.
Bildtext Risto Kyhälä på Kiinteistömaailma har mångsidig erfarenhet av fastighetsmarknaden. Här presenterar han ett byggprojekt i Hangö år 2016.
Bild: Yle/Petra Thilman

Kiinteistömaailmas vd Risto Kyhälä svarar att bolagets färska barometer från oktober visar att bostadspriserna under de senaste 12 månaderna i medeltal har stigit med 2,2 procent.

Marina Salenius som är chef för Huoneistokeskus affärsverksamhet skickar statistik om prisutvecklingen i olika kommuner under de senaste sex månaderna.

– Även om bostadsaffärerna har minskat sedan förra året har priserna inte sjunkit. Antalet köp av gamla bostäder var under januari till september i år mer än 12 procent lägre än under motsvarande tid i fjol.

Huoneistokeskus statistik för prisutvecklingen för gamla bostäder under april-september:

De kontaktade förmedlarna har en ganska samstämmig syn på den framtida utvecklingen. Marina Salenius konstaterar att prisutvecklingen har stannat upp i stora delar av landet, också i storstäderna.

– Sjunkande priser drabbar främst mindre intressanta bostäder.

Risto Kyhälä hänvisar till Kiinteistömaailmas prognos för de kommande 12 månaderna. Enligt den kommer priserna att sjunka med 0,4 procent.

– Det är ändå värt att notera att priserna kommer att utvecklas på olika sätt inom enskilda områden. Prismedeltalet har aldrig tidigare bestått av så olika prisnivåer. Inom samma område kan det finnas två grannhus, där det när det gäller det ena är köparens marknad och i det andra säljarens beroende på när huset är byggt och hurdana omständigheterna är.

Christoffer Henriksson är företagare och leder Kiinteistömaailmas kontor i Mankans i Esbo. Han noterar att köparna vet att elen kommer att vara dyr under nära framtid.

– Då det gäller eluppvärmda och oljeuppvärmda bostäder söker man nya lösningar att värma upp bostäderna med värmepumpar, jordvärme och så vidare. Det är förstås en investering som köparna måste beakta i det pris de bjuder.

En man i kostym ser in i kameran. Bagrunden är helt vit.
Bildtext Christoffer Henriksson säger att vi kommer tillbaka till de försäljningstider som rådde före coronapandemin.
Bild: IMAGOKUVA

Marina Salenius svarar att priserna måste sänkas när det gäller en del bostäder om det inte finns en efterfrågan.

– Det är helt normalt på en marknad där bostädernas prisutveckling ändras. För den som vill sälja sin bostad lönar det sig att minnas att också den nya tilltänkta bostadens pris har sjunkit i en situation där man tvingats sänka försäljningspriset på sin egen bostad.

Har försäljningstiderna förlängts?

Lasse Palovaara på OP Hem svarar att bostädernas försäljningstider ännu inte har förlängts. Han hänvisar till den färskaste statistiken från september. I den har den genomsnittliga försäljningstiden varit kortare än under motsvarande tid tidigare år.

– Det är ändå värt att notera att försäljningen av de bostäder som sålts i september har inletts redan i början av sommaren. Den genomsnittliga försäljningstiden för en bostad är ungefär tre månader. Hur länge det tar att sälja de bostäder som kommit ut på marknaden i september ser man först kring årsskiftet.

Lasse Gröönros står och tittar in i kameran.
Bildtext Lasse Palovaara på OP säger att vi ännu inte ser hela den negativa effekten på bostadsmarknaden.
Bild: Pressbild / OP-gruppen

De andra tre förmedlingsbolagen upplever å andra sidan att det nu tar längre än förr att sälja bostäder. Berit Segercrantz svarar att Aktia ser längre försäljningstider, men att marknaden samtidigt var alltför snabb under pandemin.

Enligt Kiinteistömaailmas senaste statistik förlängdes försäljningstiderna lite under sommaren, men den utvecklingen har åtminstone tills vidare stannat av. Enligt Risto Kyhälä är försäljningstiderna i huvudstadsregionen nu i praktiken lika långa som i augusti. Då var försäljningstiden för en gammal höghusbostad 71 dagar och för ett småhus 79 dagar.

– Skillnaden är historiskt liten. Det är uppenbart att det har blivit smidigare att sälja småhus. I andra delar av Finland tog det 87 dagar att sälja en gammal höghusbostad, vilket är några dagar kortare än tidigare. Samtidigt förlängdes försäljningstiden av gamla småhus med tio dagar till 99 dagar. Således är skillnaden till huvudstadsregionen ungefär 20 dagar.

Huoneistokeskus ser en växande skillnad mellan intressanta och mindre intressanta bostäder. Rätt prissatta bostäder i gott skick går bra åt.

I bostäder med höga energikostnader eller som kräver renoveringar där kostnaderna eller tillgången på nödvändiga råvaror är svåra att reda ut har försäljningstiderna förlängts. Också bostadsbolagets skick har en stor betydelse för köpbesluten.

Marina Salenius påpekar att konsumenterna är nu försiktigare än förr och utreder alla faktorer som påverkar kostnaderna också i framtiden.

Har antalet villiga köpare som inte får sin egen bostad såld ökat?

En vanlig situation på bostadsmarknaden är att många köp kan få vänta på att en hugad köpare i en lång kedja lyckas sälja sin bostad.

– Ja. Om man har gett ett bud på en bostad och har sin egen osåld är det ofta ett villkor i budet att man ska få sin egen såld innan man köper den nya, säger Christoffer Henriksson.

Han har ändå inte sett att det problemet skulle ha ökat nu.

Berit Segercrantz på Aktia tycker inte heller att problemet för tillfället är allmänt. Hon befarar ändå att det kan bli vanligare framöver om marknaden blir besvärligare.

Lasse Palovaara på OP Hem svarar att bostadsmarknaden nu kännetecknas av en allmän försiktighet.

– Den här typen av kunder har inte ökat åtminstone nämnvärt. Den nuvarande osäkerheten har också minskat antalet hugade köpare på samma gång som en del säljare har fått vänta längre på att få sin bostad såld.

Vilka bostäder lönar det sig nu att lägga skambud på?

Berit Segercrantz svarar att de inte alltid är så lätt att hitta köpare till bostäder i husbolag som har stora renoveringar framöver. Detsamma gäller för bostäder i dåligt skick.

Alla fyra bostadsförmedlingsbolag ser att det för tillfället är svårare att sälja bostäder som med höga uppvärmningskostnader.

Marina Salenius svarar att de största utmaningarna finns i försäljningen av energiintensiva småhus i dåligt skick, då de stigande uppvärmningskostnaderna och tillgången på renoveringsmaterial drar ner på antalet potentiella köpare.

Också Lasse Palovaara konstaterar att det centrala för tillfället är bostadens energieffektivitet.

– Potentiella köpare är i dagens läge allt mer kritiska till bostäder som har ett ineffektivt uppvärmningssystem. De främsta exemplen på detta är oljeuppvärmning och direkt elvärme. I rätt läge kan man nu komma över en sådan bostad billigare än tidigare.

Christoffer Henriksson säger att försäljningen inte underlättas om hemmet dessutom är 30–50 år gammalt och det inte har gjorts många renoveringar.

– Där kan vi se lite sjunkande priser.