Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Nordiska rådet pratar om det mest förbjudna – säkerhetspolitiken – då rådspresidenten Tuomioja sköter sin sista session

Uppdaterad 31.10.2022 14:25.
Lulu Ranne och Erkki Tuomioja vid Nordiska rådets session, med blomster.
Bildtext Erkki Tuomioja (SDP) och Sannfinländaren Lulu Ranne valdes till rådspresident och vicepresident för ett år vid Nordiska rådets senaste session. Efter sessionen i Helsingfors går uppdraget vidare. Det är Tuomiojas sista session.
Bild: Johannes Jansson/norden.org

När Finland gick med i Nordiska rådet 1955 var försvarsfrågor förbjudna. Men kultursamarbetet var viktigt. Nu samlas rådet till session i Helsingfors, och allt är tvärtom. Nato debatteras mest, kulturbudgeten minskar och intresset för NR förtvinar.

På måndag samlas Nordiska rådet till sin årliga sessionsvecka. Mötena roterar, vart femte år är mötesplatsen riksdagshuset i Helsingfors. Närmare tusen parlamentariker, ministrar, tjänstemän, journalister och kulturpriskandidater samlas.

Erkki Tuomioja (SDP) är rådspresident och därför värd. Han har varit med i det nordiska samarbetet på högsta nivå efter invalet i Finlands riksdag i början av 1970-talet, i trettio år som parlamentariker och tolv år som minister. Under 1980-talet hade han paus, då han var biträdande stadsdirektör i Helsingfors. Nu är han med på sessionen för sista gången.

Han är 76 år gammal och kandiderar inte i riksdagsvalet i april 2023. Men det är för tidigt att bli nostalgisk eller sprida visdomsord eller lämna ett arv efter sig.

– Jag har tänkt skriva ner erfarenheter och kanske några rekommendationer och tankar. Men tills vidare fungerar jag som rådets president till slutet av året. I den rollen vill jag inte allt för mycket störa stämningen.

Skulle det du säger störa stämningen?

– Det kanske kan göra det, men det är inte meningen. Meningen är att understöda det nordiska samarbetet. Jag är en svuren nordist, men tycker att vi ska kunna reformera institutionerna och kanske formerna för samarbetet.

Inget av vikt?

Vad blir då det viktigaste som sker på NR-sessionen? Beklagar. Det finns ingen dramatisk fråga på årets session. De rubrikväckande frågorna har behandlats redan under tidigare årtionden. Det finns inte längre någon dramatik på Nordiska rådets möten.

Erkki Tuomioja låter nästan beklagande när han svarar på den vanliga journalistfrågan som försöker identifiera något intresseväckande på den årliga sessionen. Partigrupperna möts redan på måndag, sessionen börjar på tisdag och pågår till torsdag. Under veckoslutet möts Ungdomens nordiska råd, med ungdomskriser som tema.

Men bristen på dramatik gör inte sessionen oviktig. Det snabbt förändrade internationella läget har aldrig varit viktigare att diskutera.

Erkki Tuomioja  i närbild.
Bildtext Erkki Tuomioja har upprätthållit sin fredsprofil också i Nordiska rådet.
Bild: Silja Viitala / Yle

Erkki Tuomioja kastar sig med stor entusiasm över frågor som gäller Nordens ställning i världen. Klassiska frågor är det nordiska samarbetets framtid och utmaningarna i världen. Tuomioja nämner också frågan om vilken Nordens roll är för att stödja den typ av regelgrundande samarbete vi har försökt bygga upp under årtionden. Nu utmanas och hotas samarbetet av den ryska aggressionen.

Diskussionerna förs i plenum till och med torsdag och framförallt i toppmötet med statsministrarna på tisdag eftermiddag, och strax därefter med specialgästen, president Sauli Niinistö.

Helsingfors gav namnet åt viktigt dokument

Nordiska rådet grundades år 1952, men först 1955 kunde Finland ansluta sig. I år firas det nordiska grunddokumentet Helsingforsavtalets 60-årsdag. Det avtalet reglerar dagens invecklade nordiska samarbete.

Det har varit sextio lyckade år, för det mesta, enligt Erkki Tuomioja. I dag är det nordiska samarbetet och gemenskapen något vi alla tar för givet. Ändå har institutionernas roll förändrats.

– När jag kom med i Nordiska rådet i början av 1970-talet var NR den enda internationella samarbetsform vi hade i riksdagen, utom Internationella parlamentariska unionen IPU.

Numera finns flera dussin internationella parlamentariska samlingar. Samtliga riksdagsutskott har också egna förbindelser med Europaparlamentet och annat. Nordiska rådet har inte längre samma betydelse som enda organ för det internationella samarbetet, säger Erkki Tuomioja.

Inte alltid nordisk fred

Ännu under 70-talet var de flesta partiledarna medlemmar i Nordiska rådet, och stannade hela sessionsveckan. Numera är de inte med. Det har minskat statsministrarnas och ministrarnas engagemang för NR, misstänker Erkki Tuomioja.

Under senare år har organisationerna blivit flera. Nordiska ministerrådet är den organisation som verkställer rådets beslut och koordinerar regeringarnas samarbete. Dit går huvuddelen av den nordiska budgeten på drygt 137 miljoner euro.

Sedan några år har det gått åt tid till en tvist om hur budgeten fördelas. Statsministrarna ville satsa på klimatpolitik medan rådets parlamentariker inte ville acceptera ganska omfattande nedskärningar i det traditionella nordiska kultur- och utbildningssamarbetet. Där finns det mer konkreta samarbetet, som också allmänheten kan se och ha nytta av.

– Det är klart att de nordiska parlamenten har ansvar för pengarna. Nordiska rådet kan egentligen inte fatta beslut om budgeten. Men vi väntar oss att våra synpunkter tas i beaktande i samarbetsbudgeten, säger Erkki Tuomioja.

Riksdagspolitiker på presskonferens.
Bildtext Parlamentarikerna kritiseras ibland för att ”försvara det nordiska samarbetet med kniv och gaffel”. Här Lulu Ranne och Erkki Tuomioja från Nordiska rådet med samarbetsminister Thomas Blomqvist på presslunch inför sessionen.
Bild: Bengt Östling / Yle

Samarbetskartan ritas om – men hur?

Sannfinländarnas Lulu Ranne är vicepresident under Finlands ordförandeår i nordiska rådet. Inför sessionen vill hon granska eller rita om den nordiska samarbetskartan. En del onödiga saker måste strykas, eftersom välståndet inte räcker för att finansiera allt. Men hon definierar inte vilka delar.

Erkki Tuomioja är tveksam men vill gärna höra vad hon egentligen anser är onödigt i det nordiska samarbetet. Han är enig i att vissa samarbetsformer kan skäras ner. Tuomioja nämner som exempel Europapolitiken i Nordiska rådet. Vissa har haft ambitioner att rådet skulle vara ett slags koordinerande organ för den nordiska politiken i EU.

– Men det går inte. Vi har inget mandat och ingen kompetens för det. Det viktiga har varit att EU-utskotten i de nordiska parlamenten ska samarbeta tätare.

De har reell makt att påverka det nordiska samarbetet. Nordiska rådet behövs inte där, vi kan inte ta ställning till substansfrågorna i EU, i motsats till utskotten som har direkt ansvar för det, säger rådspresidenten Tuomioja, som själv är viceordförande i den finländska riksdagens utrikesutskott.

Nya tider med Nato

Det är minsann nya tider i Nordiska rådet. Ännu på 1990-talet uppmanade president Mauno Koivisto de finländska NR-parlamentarikerna att inte diskutera utrikespolitik. Sovjetunionens fall och de baltiska ländernas självständighet var känsliga kapitel.

Nu är president Sauli Niinistö hedersgäst på sessionens invigningsdag på tisdag. Tuomioja hoppas på klara besked från presidenten uttryckligen om säkerhetspolitiken.

– Förändringen har skett långsamt men länge, vi har diskuterat allt möjligt under de senaste tio åren, säger Erkki Tuomioja.

 Erkki Tuomioja pekar med fingret på Hans Wallmark i en intensiv debatt
Bildtext Erkki Tuomioja och den svenska moderaten Hans Wallmark har ofta debatterat vid Nordiska rådets sessioner.
Bild: Magnus Fröderberg/norden.org

Sveriges och Finlands Nato-medlemskap kommer inte att ha någon särskild inverkan på Nordiska rådets arbete. Formellt tar medlemskapet bara bort en skiljelinje mellan de nordiska länderna.

Men det är viktigt att diskutera vad den nordiska rollen blir i Nato, med vilket program och vilken profil är Finland där, funderar Tuomioja. Han hoppas få några antydningar om hur president Niinistö tänker om just det. För det är viktigt med en nordisk profil i Natosamarbetet.

Men Nato är i första hand en regeringsfråga, som förankras i de enskilda parlamenten, på samma sätt som med EU. Men någon formell roll har Nordiska rådet inte. Nato är regeringarnas sak. Det förändras inte av att alla nordiska länder blir med i Nato. I Europeiska unionen står Norge och Island (och Grönland) utanför.

Inga tabun längre

Erkki Tuomioja är känd som en politiker med en vass tunga och han uppfattas ibland som bråkstake. Han verkar helt nöjd med att kunna berätta om hur han redan år 1970 bröt tabut om säkerhetspolitik i Nordiska rådet.

– Det väckte uppmärksamhet när jag tog upp en utrikes- och säkerhetspolitisk fråga vid sessionen 1975 i Reykjavik. Jag undrade vad det betyder då Sverige har planer på att sälja krigsplan till Nato-länder också i krigstid. Det blev lite bråk om det. Men nu är det historia.

Nu har vi inga tabufrågor som vi inte kan diskutera. En annan sak är sedan vilket mandat vi har och vilken påverkningsmöjlighet. Men debatten är helt fri, säger Erkki Tuomioja.

Under många sessioner har han debatterat utrikes- och säkerhetspolitik, ofta i färggranna dueller med svenska moderater.

”Herrklubben på kafferep” – onödiga elakheter om NR

Det har genom tiderna sagts mycket elakt om Nordiska rådet som en byråkratisk kaffeklubb – eller ett middagssällskap som ”försvarar det nordiska samarbetet med kniv och gaffel” på många fina middagar.

Men det finns egentligen inte fog för kritiken, anser Erkki Tuomioja. Han lånar den svenska tidigare statsministern, utrikesministern och moderatledaren Carl Bildt.

– Den viktigaste delen av NR-sessioner är det informella, möjligheten att ha kontakter med kolleger från andra nordiska länder, på mottagningar och middagar.

Det har faktiskt förstärkt den nordiska förståelsen bland parlamentarikerna. Det gäller både i de egna partigrupperna, men också oberoende av partifärg. Det kan flera gånger vara viktigare än det som har stått på agendan på själva rådsmötet, säger Erkki Tuomioja.

Nordisk krisdebatt på session i Helsingfors

6:13