Bildelar borde få ett så långt liv som möjligt: “Elbilarna erbjuder både stora utmaningar och möjligheter”

Antalet bilmodeller gör reservdelsmarknaden närmast ohållbar. De inom branschen efterlyser en standardisering inom biltillverkningen.

Sju kilometer hyllor fyllda med bildelar från praktiskt taget varje modell som finns på marknaden har satt Esse på kartan bland bildelsjägare. Kring 700 krockade bilar tas årligen emot för att plockas i sär och ge delarna ett förlängt liv. Såväl kunder som verkstäder och försäkringsbolag blir allt mer intresserade av begagnade delar, märker man på Erikssons bilskrot.

I prydliga radar står de mindre prydliga bilarna. Enbart fantasin sätter gränser för de olyckliga omständigheter som lett till bilarnas skick.

– Om de här bilarna kunde tala, skulle de säkert ha hemska berättelser, men för oss är de reservdelar och vårt mål är att förlänga delarnas livstid. De har redan förorsakat miljöpåverkan när de tillverkats, så det är mera hållbart att återanvända dem än att använda nya delar, säger Lasse Eriksson som är vd för företaget.

Under de första decennierna var bolaget först och främst en bilverkstad, men verksamheten med krockskadade bilar har växt och nu har man blivit en av de större aktörerna inom sektorn.

– Vi ser att kunderna börjar tänka mera hållbart. Och även om de vid en reparation har möjligt att få ersätt en del med en helt ny, finns det både verkstäder och försäkringsbolag som hellre ser att man återvinner använda delar, säger Eriksson.

Försäljaren Anders Ahlvik har samma erfarenhet. Det geopolitiska läget med komponentbrist och otillräcklig tillgång på råvaror gör att det kan vara svårt att få tag i nya delar.

– Vi ser det rent konkret med en ökad arbetsbörda. Det är besvärligt att det inte hittas delar, säger Ahlvik.

Han säger vidare att utvecklingen under hans tid i branschen varit enorm. Förut bestod en bil av rätt få delar, men idag finns det väldigt många komponenter i en bil.

– Förut var det samma motor i många olika modeller, men idag kan det vara flera olika startmotorer till samma bilmodell. Det leder till att vi måste ha många bilar i lager för att säkerställa att vi har rätt delar, säger Ahlvik.

Dyra bilar lever längre

Han efterlyser en större standardisering mellan bilmärkena för att läget inte ska skena iväg. Samtidigt vet han att just reservdelar är en viktig inkomst för biltillverkarna, då summan av bildelarna blir mångfalt högre än hela bilens värde.

– Vi ser att en bilägare till en dyrare bil, som kostat 100 000 euro i inköp, är beredd att satsa mera pengar på att reparera bilen än någon som köpt en ny bil för under 20 000 euro, säger Lasse Eriksson om ivern att satsa på reparation.

Därför har man på Erikssons också satsat mera på att ha premiummärken i lager då de ofta får en längre livslängd än billiga bilmärken. Raderna av krockskadade tyska lyxbilar är lång på planen i Esse. Men frontpartiet är ofta tilltryckt till oigenkännlighet, vilket också blir ett problem ur reservdelssynvinkel.

– Oftast är det ju fronten som tar stryk, så delar dit råder det ständigt brist på, säger Ahlvik.

I raderna av bilar som delvis demonteras ser man att det ofta är samma delar som plockas bort. Kofångare, dörrar, baklucka och lampor, alltså delar som ofta får smällar och behöver bytas.

Förutom att antalet delar är mångfalt i en ny bil, jämfört med en gammal, blir andelen elektronik också större hela tiden. Varje modern bil har styrboxar och ofantliga mängder kablar. Elektroniken kan vara svår och dyr att ersätta, men även det har man fått lära sig på Erikssons. Därför betonar vd:n hur personalens fortbildning och kunskap är central i att lära sig hantera de nya bilarna.

Finland ligger efter Sverige

I Finland finns det idag över 50 aktörer som plockar isär och säljer bildelar från krockade bilar. I Finland tas reservdelar från knappt hälften av alla krockade bilar. I snitt 12-20 delar plockas av en demolerad bil, beroende på ålder och modell. I Finland är det ändå bara kring 2 procent av alla sålda reservdelar som är återanvända. I Sverige är procenten kring 15.

Men förutom den ekologiska aspekten finns det också en ekonomisk besparing. Grovt taget säger man att en använd del kostar kring hälften av en ny. Dessutom är hela bilindustrin i en ny situation där produktionstider och bristen på både komponenter och råvaror gjort att väntan på nytillverkade delar kan bli allt för lång, så allt fler väljer en begagnad del till sin bil.

– En bilägare som vill ha en billigare reparation på sin bil kan också ge det som uppdrag till verkstaden att jaga begagnade delar. Men även försäkringsbolagen har börjat tänka mer i dom banorna, säger Ahlvik.

En stor revolution inom biltekniken är tillkomsten av el- och hybridbilar. Med sina nya drivsystem och energikällor ger de både utmaningar och möjligheter. Vid en kollision finns det risk att batterierna kan ha skadats och då löses bilen in av försäkringsbolaget. Nya batterier kan ibland medföra kostnader på tiotusentals euro, vilket sänker tröskeln för inlösning. Att batterierna tas om hand är både ekologiskt och ekonomiskt.

– Vi håller på med ett batteriprojekt där vi har för avsikt att ta vara på bilbatterierna och använda dem i anslutning till en park med solceller, men det får vi återkomma till nästa år, säger Lasse Eriksson lite hemlighetsfullt om planerna.

Brist på komponenter ökar hållbarhetstänk

I en container har man samlat batterier från laddhybrider och elbilar som tagits ur trafik. Men kapaciteten att lagra ström har inte försvunnit, varför idén kan bli intressant om man lyckas skala upp lagringen från solkraften så strömmen kan användas också när solen inte lyser.

– Det finns mycket kvar att utveckla. I takt med att bilarna får flera komponenter finns det mera man kan göra inom återvinningen, säger Eriksson.

En utveckling som blivit tydlig på senare tid är att råvarupriserna blivit så höga och metaller svårare att få tag på så återvinningen blivit mera intressant även där. En annan container full med aluminiumfälgar som kasserats skickas för återvinning, eftersom metallen i fälgarna är så ren att den går utmärkt att smälta ner och bruka på nytt. En annan stor behållare är full med bromsskivor. De är enligt Eriksson gjorda av sådana metaller som är lönsamma att återvinna.

– Sen finns det ju massor med kablar och elektronik i moderna bilar. Det är material som sorteras och återvinns på annat håll men som vi samlar i stora mängder för återvinning, säger Eriksson.

På det stora hela är både Ahlvik och Eriksson överens om att det skulle behövas en mera omfattande standardisering inom biltillverkningen för att komma ifrån den uppsjö av komponenter som behövs för en reparation idag.

– Och biltillverkarna måste ju börja tänka mera hållbart - det är ju bara så, säger Lasse Eriksson till slut.