Finlandssvenskar och österbottningar beräknas leva betydligt längre än finskspråkiga och invånare i öst – inkomsten har också stor betydelse
Det är i allmänhet stor skillnad på ens hälsa, beroende på var i Finland man bor. Hälsoskillnaderna befaras dessutom öka till följd av coronapandemin och inflationen. Det går ändå att minska på skillnaderna.
Högst förväntad livslängd har nyfödda i dagens läge i Österbotten och på Åland. Till exempel i Österbotten är den förväntade livslängden för pojkar 81,2 år och för flickor 85,4 år. Det visar färska siffror från Statistikcentralen.
Den förväntade livslängden är 2–4 år kortare i flera landskap i östra Finland – till exempel i Kymmenedalen, södra Karelen och Kajanaland. De regionala hälsoskillnaderna är också allmänt större för pojkarna.
Skillnaderna överraskar inte Tommi Vasankari som är chef vid UKK-institutet i Tammerfors.
– Finland hör till ett av få länder i västvärlden som har stora hälsoskillnader när man ser till inkomst eller utbildningsnivå, säger han.
Vasankari påpekar att folks hälsa, och därmed också beräknade livslängd, är sämre i östra Finland än på flera andra håll i landet, Det beror bland annat beror på högre alkoholanvändning, mindre mångsidig motion och mer onyttig mat.
Samtidigt har inkomsterna en kraftig koppling till hur länge man beräknas leva. Man är i allmänhet friskare om man har mer pengar eller är mer förmögen, säger Mikael Nygård, professor i socialpolitik vid Åbo Akademi.
– Pengar ger möjligheter som man inte har ifall man inte har pengar. Det ger möjlighet till bättre bostäder, bättre mat och så vidare. Det är helt enkelt en annan typ av liv du har möjlighet att leva än om du inte har pengar.
Män med höga inkomster lever nästan ett årtionde mer
Enligt tidigare forskning beräknas till exempel de unga män som har de högsta inkomsterna leva drygt nio år längre än jämnåriga män som har de lägsta inkomsterna. De beräknas leva till 82 år istället för till 73 år.
En hälsoskillnad på basis av inkomst syns också bland kvinnor, men skillnaden i beräknad livslängd mellan kvinnor med de högsta inkomsterna och kvinnor med de lägsta är bara ungefär hälften så stor som bland män – drygt 4 år.
Inkomsterna kan bero på individuella val man har gjort, men de är också beroende av vilken region man bor i. På vissa orter har man bättre sysselsättningsmöjligheter än på andra.
Skillnaderna har fortsatt öka
Vasankari säger att hälsoskillnaderna i Finland har ökat under senare år, även om trenden lite saktade in under 2010-talet.
Han säger att mycket ändå tyder på att hälsoskillnaderna håller på att öka igen i och med coronapandemin, energikrisen och inflationen.
– När det är mer ekonomiskt utmanande tider så har skillnaderna en tendens att öka. De som har lägst inkomster är då de första som behöver spara in på allt möjligt – till exempel på hälsosam mat, hobbyer och idrott.
Han säger att förändringen inte kommer att synas så tydligt på folks hälsa genast, utan med fördröjning – inom några år. Sämre hälsa har naturligtvis också ett samband till lägre förväntad livslängd.
Mikael Nygård vid Åbo Akademi håller med Tommi Vasankari om att hälsoskillnaderna antagligen ökar till följd av coronapandemin och inflationen.
– Man kan få en ojämnare inkomstfördelning på grund av färre sysselsättningsmöjligheter i kölvattnet av coronapandemin och till följd av den pågående inflationen. Vissa hushåll kan fortsätta spara medan andra måste lägga alla sina pengar på elräkningar eller maträkningar. Det är klart att det också kan driva fram hälsoskillnader, i och med att hälsan är väldigt starkt kopplad till ens inkomster, säger Nygård.
Finlandssvenskar lever längre
Det finns skillnader också mellan språkgrupperna. Finlandssvenskar beräknas leva längre än finskspråkiga, det framkommer också i den färska statistiken. Finlandssvenska nyfödda pojkar beräknas leva två år längre än finskspråkiga. För nyfödda flickor är skillnaden ett drygt år.
– Finlandssvenskarna har i allmänhet mer hälsosamma levnadsvanor jämfört med andra finländare. Finlandssvenskarna är aktivare, har fler hobbyer och är mer socialt kopplade till samhället, påpekar Tommi Vasankari.
Han tillägger att den positiva effekten börjar i barndomen – i den kultur man lever i då, och i de vanor och traditioner man har.
Professorn i socialpolitik Mikael Nygård är inne på samma linje.
– Finlandssvenskar överlag har en rätt så gynnsam socioekonomisk position, till exempel arbetslösheten har varit lägre generellt, och det finns också andra gynnsamma karakteristika – man har stabilare familjeförhållanden, man dricker kanske inte lika saftigt med alkohol – eller visst dricker man, men man kanske inte dricker stora portioner eller ofta.
Finlandssvenskar bor också till stor del i områden med låg arbetslöshet.
Föreningsaktivitet och nätverk av vänner kan öka ens hälsa
Den sociala biten har dessutom stor betydelse.
– Det har ju visat sig i olika studier att finlandssvenskar tenderar ha en högre tillit till sina medmänniskor. Man är också kanske mera engagerad i olika föreningar, man har kanske också större nätverk av vänner. Vissa menar att det här har en förklaringskraft när det gäller hälsoförhållanden, säger Nygård.
Forskare har till exempel tidigare lyft fram att när man sjunger i kör så blir man gladare och positivare och man mår bättre, påpekar han.
– Det här har man debatterat – vad är hönan och ägget? Är det det att man har god hälsa som gör att man orkar engagera sig i körverksamhet, eller är det tvärtom.
Nygårds slutsats är ändå att det kan vara både och. Han tillägger att det är något med det så kallade sociala kapitalet som är gynnsamt för hälsan, om det så har att göra med tilliten eller det sociala engagemanget.
Finland skulle kunna minska på hälsoskillnaderna
Att hälsoskillnaderna nu riskerar att öka till följd av de ökade levnadskostnaderna – både bland finlandssvenskar och andra finländare – är ändå inte en oundviklig utveckling.
Mikael Nygård påpekar att vårdreformen i viss mån kan hjälpa till med att minska de regionala hälsoskillnaderna, men han säger att social- och hälsovården troligen också borde få betydligt mer finansiering om man verkligen ska kunna minska på klyftorna.
Dessutom kunde mer progressiv beskattning och inkomstöverföringar till både de fattigaste och till medelklassen vara en lösning, tillägger han.
– Det finns studier som visar att ju större hälsobudget man har i ett land, desto mindre är hälsoskillnaderna. Det finns också en mängd studier som visar att ju jämlikare ett land är i termer av inkomstjämlikhet, desto bättre är hälsoförhållandena.
– Det här med socialpolitik och hälso- och sjukvårdspolitik är frågan om val givetvis. Sedan är det också frågan om vad som är möjligt eller realistiskt. Det finns ramar för vad som är möjligt att göra.
Nygård säger att man kanske också skulle kunna låta privata aktörer ta mer ansvar för social- och hälsovården, istället för att skjuta till betydligt mer skattepengar.
Hur social- och hälsovården ska arrangeras i Finland kommer av allt att döma att fortsätta vara en central fråga också i framtiden.
Finlandssvenskar och österbottningar beräknas leva betydligt längre än finskspråkiga och invånare i öst
Du kan kommentera artikeln fram till 1.11 klockan 22.00.