Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Vi reder ut: Så här nyttig är vegetarisk processad mat

Man med shoppingvagn kollar utbudet i matbutik.
Bildtext Att välja rätt är inte alltid lätt.
Bild: Aalto Puutio / Yle

Utbudet av växtbaserade protein ökar. Men hur hälsosamma är egentligen de ultraprocessade vegetariska produkterna man kan köpa i kyldisken?

Tacos med baljhavre, pasta bolognese med ärtprotein, eller grillad vegetarisk burgare. Det är några exempel på rätter som kunde stå på veckans meny i ett vegetariskt hushåll.

De växtbaserade alternativen till traditionella kött- och mjölkprodukter har blivit fler under de senaste åren. Orsakerna till att välja växtbaserade proteinkällor kan vara många. Någon gör det för att hen vill leva hållbart, medan en annan gör det för att det verkar mer hälsosamt.

Men en del av de vegetariska produkterna man kan köpa i kyldisken i affären är ultra-processade. Till exempel härkis och baljhavre har genomgått många processer, jämfört med ursprungsproteinet bondböna och havre.

Produkterna kan kallas ultra-processade, eftersom de är industriellt behandlade.

Kaupan kylmähylly, jossa härkis paketteja. Yhdessä -30% merkintä.
Bildtext De växtbaserade alternativen till traditionella kött- och mjölkprodukter har blivit fler under de senaste åren.
Bild: Susanna Pesonen / Yle

Hur ska man tänka då det gäller växtbaserade proteinkällor, hur ska man göra om man vill äta vegetariskt och hälsosamt? Vi har talat med näringsexpert Olli Ilander.

Näringsexpert: Se mat som en helhet

Det ligger i tiden att se över sin kost och öka konsumtionen av växtprotein, konstaterar Ilander.

– Halvfabrikaten är populära eftersom de är enkla att använda. Det är ett enkelt sätt att ersätta köttet i en rätt, säger Ilander.

Ilander förespråkar en mångsidig och balanserad kost, med fokus på det vegetariska. Han poängterar att man inte enbart ska använda sig av halvfabrikat, för det dagliga intaget av grönsaker och växtprotein. Han tycker man ska se mat som en helhet.

– Det är bra att komplettera varje måltid med färska grönsaker, rotfrukter och bär. Det ska vara gott och näringsrikt men också vara enkelt att tillreda, säger Ilander.

En man.
Bildtext Näringsexpert Olli Ilander rekommenderar att vi läser innehållsförteckningen och bekantar oss med näringsinnehållet då vi väljer växtbaserade halvfabrikat.
Bild: Yle/ Heini Rautoma

Vågar pröva

Utbudet av växtbaserade halvfabrikat växer så det knakar. Det kan kännas svårt att ta första steget och prova en ny produkt. Olli Ilander uppmuntrar till fördomsfrihet och våga prova.

– Man kan börja med det som låter bekant och se hur det smakar. Det finns många inhemska alternativ att välja mellan.

Då det gäller halvfabrikaten finns det också fördelar. Ilander lyfter fram att produkterna i genomsnitt har ett högt proteininnehåll och proteinets kvalitet är god, vilket innebär att det enkelt tas upp i matsmältningen.

– Halvfabrikaten innehåller fiber, även om de är i renad form. Processen i sig själv gör inte livsmedlet dåligt. De renade fibrerna används för att stabilisera produkten och få till stånd en önskad konsistens, som en saftig smak, säger Ilander.

Hög salthalt ett problem

För att kunna veta hur hälsosam en produkt är gäller det för konsumenten att först bekanta sig med både innehållsförteckning och näringsinnehåll.

Huvudproteinet nämns först. Det kan stå till exempel bondböna eller bondböneprotein. Det senare innebär att proteinet är processat. Enligt Ilander behöver man inte undvika en produkt för att den är processad. Eftersom produkterna oftast används som en ingrediens i matlagningen och inte enbart som sådana.

Ett problem med halvfabrikat är att produkterna ofta har en hög salthalt. Många produkter hör till kategorin kraftigt saltade livsmedel, där salthalten överstiger 1,2%. Salt tillsätts både för smak och hållbarhet, det binder även vätska.

– Man kan själv dra ned på salthalten i den tillredda maträtten. Då halvfabrikatet är kraftigt saltat kan man välja att inte tillsätta salt då man lagar maten. Man kan också komplettera rätten med färska grönsaker, säger Ilander.

tomater i en hög i grönsaksavdelningen i en affär
Bildtext Gå inte förbi grönsaksavdelningen om du vill äta mer vegetariskt.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Olli Ilander rekommenderar också att titta närmare på fettet i produkten. Rybsolja, palmfett och kokosolja används i många växtbaserade halvfabrikat. Kokosfett används bland annat för att få en fastare konsistens. Han förespråkar den inhemska rybsoljan. Härdat fett är inte lika bra.

– Det betyder inte att man ska undvika de produkterna, det gäller att väga för- och nackdelar, säger Ilander.

Då vi pratar om proteinhalten finns det enligt Ilander några aspekter som vi konsumenter kan fokusera på. Önskar konsumenten byta ut köttet mot en växtbaserad produkt med samma proteininnehåll, ska man titta efter produkter med 20 gram protein. En del produkter har lägre halt, då ligger nivån kring 15 gram.

– Alla måltider behöver inte ha hög proteinhalt. Ifall man önskar kan man även komplettera en låg proteinhalt med andra proteinkällor, som ägg, mjölkprodukter, frön och nötter, säger Ilander.