Hoppa till huvudinnehåll

Politik

Analys: Det här är politiken som biter på gängkriminalitet

Uppdaterad 02.11.2022 08:59.
Bild på en en fot i en vit sko i förgrunden och en metrostation i bakgrunden, ovanpå bilden en inklippt bild på en kvinna i halvbild i svartvitt.
Bildtext Svenska Yles politikreporter Catariina Salo analyserar hur Finland kan använda Sveriges lärdomar om gängkriminalitet.
Bild: Yle

För att förebygga grov kriminalitet kan vi lära oss mycket av Sverige, skriver Svenska Yles politikreporter Catariina Salo.

När rapparen Milan Jaffs rättegång figurerat i rubrikerna har frågan om gatugäng aktualiserats i Finland. Jaff beskrivs som ledargestalt för ett kriminellt gatugäng och åklagaren kräver en tioårig fängelsedom för att Jaff ska ha skjutit mot två personer med avsikt att döda. Rapparen själv bestrider åtalen.

Diskussionen om gatugäng i Finland började för ungefär ett år sedan. Polisen har efter det gått ut med information om att det finns kring tio aktiva gäng. Det gatugäng som Milan Jaff ska vara ledare för har klassats som organiserad brottslighet av Helsingfors tingsrätt.

Den senaste tiden har flera ledande politiker hakat på i frågan om ungdomskriminaliteten. Många frågar sig om vi är på väg mot den situation som rått i Sverige i många år. Bara i år har över 50 personer i Sverige dött i skjutningar kopplade till gatugängen.

I Nyhetspodden berättar den svenska författaren och journalisten Diamant Salihu att det är i de så kallade utanförskapsområdena i Sverige där våldet finns. Dessa områden kännetecknas av att de är tätt bebodda, har hög segregation och ett nedmonterat samhälle.

Barn skjuter barn i Sverige – “Finland måste vakna till gängvåldet nu!”

16:08

Marginalisering och brist på framtidstro är vanligt i utanförskapsområdena där unga som går ut skolan med underkända betyg och en dålig svenska inte är ovanligt. För dessa unga kan det kännas attraktivt – eller som den enda möjligheten – att gå med i ett gäng.

Mellanförskapet kan skapa hopplöshet

Enligt Sannfinländarnas kriminalpolitiska program ska tendenser till den här typen av gängkriminalitet i Finland bekämpas genom att utvisa kriminella som inte är finländare. Enligt polisen har 95 procent av medlemmarna i gatugängen utländsk bakgrund.

Faktum är ändå att många unga med utländskklingande namn är födda i Finland och därmed finländare. Frågan är också om utvisning av unga kriminella är rätt sätt att förebygga den här typen av problem.

I svensk forskning pratar man om ett så kallat mellanförskap, där språket och kulturen hemma är annat än i skolan. I flera svenska förorter varnade föräldrar och experter redan för över ett decennium sedan om en generation som växer upp utan framtidstro. Utan framtidstro och mening är det lätt att glida med i gängkriminaliteten.

Eftersom segregationen i samhället ser lite annorlunda ut i Finland än i Sverige, är risken mindre att gatuvåldet eskalerar i samma takt som till exempel i Järvaområdet utanför Stockholm.

Nu tyder allt på att samma fenomen kommer att landa i Finland. Finlands resultat i Pisaundersökningen har sjunkit stadigt sedan 2006. Unga går ut grundskolan med allt sämre kunskaper i språk, matematik och naturvetenskaper. Helsingin sanomat rapporterade nyligen att de unga som nu går ut grundskolan har samma kunskap som de som slutade åttonde klass för 16 år sedan när Finlands Pisareslutat var i världsklass.

Hanna Yrjänä som undersöker ungdomars känsla av mening i utsatta förorter i Sverige och Finland säger att den viktigaste resursen för att hjälpa ungdomar är skolsystemet. Själv skulle hon sätta in resurser redan inom småbarnsfostran för att förhindra att en likadan situation som den i Sverige förverkligas i Finland. Hennes lösning på att förhindra kriminaliteten är att skapa en meningsfull skoltid och utbildning.

Eftersom segregationen i samhället ser lite annorlunda ut i Finland än i Sverige, är risken mindre att gatuvåldet eskalerar i samma takt som till exempel i Järvaområdet utanför Stockholm. En orsak är att bostadssegregationen inte är lika stor här som i vårt grannland.

Barn och unga som mår bra och känner att deras liv är meningsfullt börjar sällan utöva våld eller skjuta andra människor.

Journalisten Diamant Salihu säger att en otroligt viktig förebyggande åtgärd är att förhindra att segregationen eskalerar. Även en toxisk maskulinitet bidrar till utanförskap. Det kan till exempel handla om utspridda normer om att pojkar är mer våldsamma, känslokalla och starka än flickor.

Att Milan Jaffs fall redan har gått till rätten och det faktum att ingen ännu dött, är också positivt. Enligt Diamant Salihus logik eskalerar våldsspiralen när människor börjar skjutas ihjäl och polisen inte längre kan lösa brotten.

Småbarnspedagogikens kris i fokus

En viktig faktor i att förhindra segregation är utbildning. Forskaren Hanna Yrjänä säger att man redan inom småbarnsfostran behöver lägga grunden till en jämlik och trygg uppväxt.

Faktum är ändå att Finlands småbarnspedagogik aldrig verkat ha befunnit sig i en lika djup kris som nu. Situationens allvar har till och med fått undervisningsminister Li Andersson (VF) att kalla in till krismöte.

I Helsingfors har man varit medveten om problemet inom småbarnspedagogiken under en lång tid. Varje år har allt färre utbildade pedagoger, socionomer och barnskötare sökt tjänster inom småbarnspedagogiken. Ändå har personalläget på dagisen förvärrats år efter år.

Vi vet också att unga mår allt sämre hela tiden och vi vet att personer som mår bra har mindre risk att ta till våld och kriminalitet.

Experter har upprepade gånger påtalat vikten av en trygg uppväxt och fungerande skola. Barn och unga som mår bra och känner att deras liv är meningsfullt börjar sällan utöva våld eller skjuta andra människor.

När en ungdom är utrustad med kunskap och framtidstro blir gängens attraktionskraft allt mindre.

Utgående från Sveriges erfarenheter och insikter är det helt andra saker är utvisningar och förlängda fängelsestraff som biter på gängkriminalitet. Genom att rikta det politiska beslutsfattandet mot undervisningssektorn kan mycket förändras. Att se till att barnen har en trygg småbarnspedagogik med tillräckliga personalresurser och en meningsfull grundskola kan förebygga många problem.

Diskussion om artikeln