Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Det här kan återställning av skogs- och torvmarker innebära för markägaren

Uppdaterad 29.10.2022 06:08.
Myrmarker
Bildtext En gång i tiden bestod Finland till stor del av mossar och kärr, men efter kriget dikades många våtmarker ut för att få mera odlingsmark. Nu vill EU att Finland återställer en del av markerna till sitt naturliga tillstånd.
Bild: ©Mika Honkalinna

EU:s förslag om återställande av skadad natur har väckt livlig diskussion och orsakat splittring inom regeringen. Vi frågade skogsexperten Ragnar Höckerstedt vad det egentligen handlar om.

EU:s mål är att minst 20 procent av unionens land- och havsområden ska återställas till år 2030. Enligt naturresursinstitutet Luke kan den totala arealen i Finland bli 1,2 miljoner hektar.

Ragnar Höckerstedt, expert på finansiering och granskning vid Skogscentralen har bekantat sig med Lukes utredning från mars, där man bedömer lagförslagets konsekvenser för Finlands del.

I utredningen konstateras det kommer att beröra även privatägd mark för att uppnå det ambitiösa målet, i synnerhet när det gäller skogarna.

Lagförslaget anger inga arealer, utan Finland får själv bestämma när, var och hur målsättningarna ska uppnås. De nationella restaureringsplanerna kommer först om ett par år, förutsatt att förslaget godkänns av en majoritet av EU-länderna.

Kostnaderna för själva naturvårdsåtgärderna beräknas uppgå till 930 miljoner euro per år för Finlands del. Skogen utgör en femtedel av kostnaderna. Naturresursinstitutet uppskattar att det handlar om 212 000 hektar.

Död ved eller hyggesbränning

Återställning i en vanlig moskog kan betyda flera olika saker. Lättare åtgärder är att man lämnar mera död ved och skapar skiktning i skogen. En mera radikal, men effektiv åtgärd är att bränna ner skogen och låta naturen ta över.

– Att ta fram lövträd i lundar tror jag många skogsägare ser som en positiv åtgärd. Hyggesbränning, att man eldar i området för att återställa naturtillståndet, är en åtgärd som snabbt kan bidra.

Naturen ska återställas - vad innebär det?

39:49

Enligt Höckerstedt är allt ännu öppet: Vad vill man återställa och till vilken nivå vill man återställa?

Det finns till exempel en hel del skogs- och jordbruksmark på torvmarker och gamla torvtäkter. Torvmarkernas betydelse har lyfts upp av jord- och skogsbruksministern Antti Kurvinen (C).

Privata skogsägare måste delta

EU-kommissionen har räknat ut kostnaderna för naturvårdsåtgärderna, men det är ingen som vet vad markägarna kommer att förlora i uteblivna intäkter. Här beror det på vilka åtgärder man väljer.

– I en vanlig moskog kan det betyda att man ökar andelen död ved mekaniskt i avverkningen, man lämnar stubbar och döda träd. Det finns en jättebred skala på vad återställande är.

Enligt Höckerstedt kan man i sådana fall fortsätta att hugga ut vissa värdeträd nu och då, men i mindre skala än tidigare.

När man återställer utdikade torvmarker till kärr- och myrmarker, betyder det att skogen avverkas med en gång och skogsbruket upphör.

– Det blir svårt att fortsätta bedriva skogsbruk på ett område som man återställer genom att täcka igen dikena. Om du täpper till dikena i våtmarkerna kan det bli svårt att ta sig dit och träden dör, det finns inget att plocka ut.

– Är torvmarkskomplexen små och träden har rotkontakt till mineraljorden är det kanske inte ett så stort problem. Men om man har hundratals kubik virke per hektar går man efter återställandet ner till noll. Och då finns det inget skogsbruk kvar.

Man står och lutar mot ett träd i skogen.
Bildtext Ragnar Höckerstedt är expert på finansiering och granskning vid Skogscentralen.
Bild: Privat

Skogar och åkrar ska bli kärr igen

Efter andra världskriget när Finland återuppbyggdes efter kriget var man rädd för att virket skulle ta slut. Ett sätt att få mera virke var att dika ut våtmarker såsom kärr och myrar.

– Man dikade dem och sänkte vattennivån och började odla skog. Största delen har dikats för jord- och skogsbruk eller torvproduktion, säger Höckerstedt.

Om skogarna som växer på torvmarker ska återställas måste man låta dem växa igen och återgå till kärr- och myrmarker, så som det var på 1950-talet, jämförelseperioden som EU valt. En del av de utdikade markerna producerar väldigt dåligt med virke, eftersom träden växer dåligt i kvävefattig jord.

Enligt Höckerstedt har många dikningar gjorts helt i onödan. Därför skulle det vara klokt av skogsägarna att välja att återställa sådana här dåligt producerande dikade torvmarker.

– Ur skogsägarens synvinkel skulle det vara bra att börja med de här som knappt producerar någon skog i dag.

Siffrorna är så enorma att det inte går att göra hemskt snabbt.

Höckerstedt säger att det har dikats 5 miljoner hektar torvmark i Finland och nu finns 40 procent kvar. I Lukes lista (tabell 1, sidan 7) ingår 532 000 hektar, det vill säga mark där det finns skadade naturtyper.

– Jag kan inte se att man skulle kunna återställa dem på något annat sätt än att man gräver dammar endera hela dikena ihop eller på vissa strategiska platser så att grundvattennivån stiger på området till nivån innan man dikade.

Höckerstedt ser ett par olika alternativ för vad man kan göra med skogsbeståndet.

– Har man ett stort bestånd måste man ta bort åtminstone delar av det, annars avdunstar vattnet och vattennivån stiger inte.

Eller så väljer man en långsammare metod genom att täppa igen dikena.

– Vattennivån stiger och beståndet dör med tiden. Då producerar man en stor mängd död ved, till den grad att det kan bli problem med skadeinsekter som sprider sig från dem.

Hoppas på frivillighet

Den brännande frågan är hur staten ska få lov att ingripa i så stora, delvis privata markområden. Höckerstedt menar att det är fråga om en byråkratisk och långsam process. Det optimala skulle vara att ägarna ställer upp frivilligt och återställer sina torvmarker.

– Siffrorna är så enorma att det inte går att göra hemskt snabbt.

Speciellt torvmarkerna ser Höckerstedt som problematiska, eftersom dikesområdena och torvmarkskomplexen täcker enorma områden och med många skogsägare – det kan finnas hundratals skogsägare inom samma torvmarkskomplex.

– Om vi utgår från att det är genom frivillighet som det ska återställas, hur går det med dem inom ett torvkomplex som inte vill delta? Man kan inte täppa diken bara för en ägare. Vattnet rinner över till grannen och förstör hans egendom.