Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

”I brådskan hinner vi bara dra streck på ett papper” – ett eller flera nyländska förlossningssjukhus ofta fulla men föderskorna vet inte vart de ska ta vägen

En nyfödd baby.
Bildtext Många vet inte förrän det är dags var barnet ska se dagens ljus för första gången.
Bild: Mostphotos

Det uppstår regelbundet situationer då något eller flera av de nyländska förlossningssjukhusen är fulla och föderskor måste vänta eller dirigeras någon annanstans.

Är det fullt vid Jorv och Kvinnokliniken skickas man i första hand till Hyvinge eller Lojo. Finns där inte plats blir det Lahtis, Tavastehus, Kotka eller möjligen Åbo.

Hur ofta flera eller alla nyländska sjukhus är fulla samtidigt finns det ändå ingen statistik på eftersom det just nu inte finns något system att koordinera födslarna.

När det är som mest hektiskt sköts bokföringen vid sjukhusen bara med streck på ett papper. Det berättar Aydin Tekay, linjedirektör vid avdelningen för Kvinnosjukdomar och förlossningar på Kvinnokliniken i Helsingfors.

Arbetsgrupp planerar lösning: ”Vi måste nu vända på varje sten och tänka ”out of the box”

Tekay är ordförande för en arbetsgrupp som försöker hitta en lösning. De planerar ett koordineringscenter som skulle ta emot samtalen och kunna hänvisa till ett sjukhus där det finns plats.

– Det kunde vara frågan om ett fysiskt eller virtuellt center som kunde fungera på distans eller hemifrån. Vi måste nu vända på varje sten och tänka ”out of the box”, förklarar han.

Barnmorskas ryggtavla i förlossningssal.
Bildtext Vid Lojo sjukhus har de fått anställa flera barnmorskor för att möta behovet.
Bild: Yle/Maria Wasström

Vid förlossningsavdelningen på Lojo sjukhus berättar avdelningsöverläkare Susanna Naukkarinen att Lojo bb i år hittills tagit emot föderskor åtminstone 50 gånger då avdelningarna varit fulla i Esbo eller Helsingfors och ett par gånger från Hyvinge.

Fem extra barnmorskor till Lojo bb

Naukkarinen har märkt en tydlig förändring sedan Barnmorskeinstitutet stängde.

– De skötte om ett stort antal förlossningar så det är klart det har påverkat. Det hände också förr att sjukhusen var fulla, men det var mera sällan, berättar hon.

Därför ser hon det inte som realistiskt att stänga Lojos förlossningsavdelning, som det spekulerats om under hösten.

– Det är nog inte möjligt om man tänker på hur folk redan inte får plats på avdelningarna. Vi är ändå ett rätt så stort stort förlossningssjukhus. Vi behövs nog, konstaterar Naukkarinen.

Antalet förlossningar på sjukhuset har stigit och förra året fick de också ökade resurser.

– I fjol fick vi tillfälliga extra vakanser eftersom antalet förlossningar ökade så markant i början av året. Om förlossningarna fortsätter vara mellan 1200 och 1400 per år så behöver vi också de extra resurserna i framtiden.

I vecka 44 föddes den 1000:e bebisen i år vid Lojo bb.

En barnmorska vid ambulanser.
Bildtext Lojo bb har numera barnmorskor som är utbildade att sköta förlossningar på vägen för dem som inte hinner fram till sjukhuset. På bilden Marjut Heikintalo år 2019 då hon förlöste två barn på vägen.
Bild: Yle/Taisto Lapila

Förlossningsavdelningen i Lojo fick fem tillfälliga tjänster fram till december i fjol som sedan förlängdes till augusti i år. I nuläget ser det ut som att avdelningen får behålla tre av vakanserna men något beslut har ännu inte fattats.

Bristen på personal leder till flaskhals

Linjedirektör Aydin Tekay säger att orsaken till utmaningarna också är vårdarbristen.

– Eftersom det är brist på personal på avdelningen för nyfödda så måste patienterna vänta onödigt länge på förlossningsavdelningen. I normala fall ska patienten kunna lämna förlossningssalen tre timmar efter förlossningen.

Han förklarar att det uppstår en flaskhals då platserna på förlossningsavdelningen upptas av dem som redan fött.

Vid Kvinnokliniken är de dessutom tvungna att alltid ha några salar lediga eftersom de har hand om landets mest riskfyllda graviditeter och extremt prematura förlossningar.

Ingången till HUS Kvinnoklinik.
Bildtext Kvinnokliniken måste ha salar redo för de mest kritiska patienterna.
Bild: Matti Myller / Yle

Det betyder också att lågriskfödslar dirigeras någon annanstans om det är ont om plats för att säkra att det finns lediga rum på Kvinnokliniken. Det sker varje vecka men pågår bara korta stunder.

Däremot fylls avdelningarna i Lojo och Hyvinge snabbare eftersom de är mindre, och då dirigeras de patienterna till Kvinnokliniken.

Vårdare brevid patientsäng
Bildtext För den som väntar barn kan det vara viktigt att veta var förlossningen ska ske. Arkivbild.
Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Vid Jorv i Esbo är veckosluten mest utmanande eftersom en del av avdelningen för nyfödda då stängs till följd av personalbrist. Det krävs alltså en hel del koordinering för att kunna avgöra vart en föderska ska vända sig när det väl är dags.

Susanna Naukkarinen säger att det är bakvänt att minska på förlossningssjukhusen samtidigt som det finns en förhoppning om ökad nativitet.

– Det pratas om att vi kan centralisera förlossningsvården för att kvinnor föder 1,7 barn i medeltal under sin livstid. Men för individen och hela familjen är upplevelsen otroligt viktig. Om vi drar in på tjänsterna och gör dem väldigt svåråtkomliga, så påverkar det alldeles säkert önskan att få barn och antalet barn, förklarar Naukkarinen.

Diskussion om artikeln