Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Stort behov av fler räddare i nöden – om ett år utexamineras 14 nya räddningsmän från den svenskspråkiga utbildningen i Vasa

Tre män i ett tomt klassrum.
Bildtext Utbildningsansvariga Kjell Norrgård och Ronnie Emet och studerande Walter Söder.
Bild: Malin Hulkki / Yle

Många räddningsmän går i pension de närmaste åren. Därför kommer det att finnas gott om jobb för de nya studerande som började sin utbildning i somras.

I augusti startade en svenskspråkig räddningsmannautbildning vid Yrkesakademin i Vasa. Allt som allt 14 studerande antogs till utbildningen. De som går utbildningen får kunskap i att förebygga olyckor och lär sig räddning, akutvård och sjuktransport.

– Det finns en ganska stor brist på räddningsmän i hela landet, speciellt på svenska. Inom de närmaste åren borde det utbildas flera hundra brandmän för att det ska räcka till med de människor som går i pension, säger Ronnie Emet som ansvarar för utbildningen.

Bristen på räddningsmän tror Kjell Norrgård, som planerar förstavården inom utbildningen, beror åtminstone delvis på pensionsreformen på 1990-talet.

– Man ändrade på pensionsåldern, vilket medför en större pensionsvåg. Dessutom växer många städer, så behovet av mer personal och nya stationer har ökat, säger Norrgård.

Bred kompetens

Senast har man ordnat en räddningsmannakurs på svenska för tio år sedan. På finska utbildas räddningsmän i Kuopio och i Helsingfors. Emet önskar att det kunde bli en kontinuitet också i att utbilda på svenska, men det är ovisst.

– Vi fick pengar för den här kursen och nu genomför vi den här, men framtiden är oviss. Inte finns det någon finansiering som är säker för nästa kurs, konstaterar Ronnie Emet.

Räddningsmannaarbetet idag är brett och kräver kompetens på många områden. Man ska klara klassiskt brandmansarbete – det vill säga att släcka bränder – men det handlar också om att kunna agera vid trafikolyckor och arbeta med akutvård i ambulans.

Dessutom arbetar man en hel det med förebyggande arbete och information för att kunna undvika bränder och olyckor.

– Om man ser till larmstatistiken, vilka typer av uppdrag räddningsverket åker på, så blir det bredare och bredare hela tiden, säger Kjell Norrgård.

Brandbilar i garaget
Bildtext Räddningsmannaarbetet är väldigt varierande.
Bild: Yle/Anna Ruda

Få kvinnor i branschen

Fortfarande är räddningsmannaarbetet kraftigt mansdominerat. Inte heller på kursen som nu startade finns en enda kvinnlig studerande.

– Det är förstås förknippat med vissa fysiska krav för att alls komma in på utbildningen och kunna göra jobbet operativt hela karriären. Och det har kanske skapats en bild i samhället att det är så svårt att komma in så det är säkert många kvinnor som inte ens försöker. Och det är lite lätt överdrivet kanske, säger Norrgård.

Enligt honom kan en ung frisk kvinna med idrottsbakgrund utan vidare träna sig till en sådan fysik att de kommer igenom de fysiska kraven.

– Jag tror att det handlar om traditioner och om hur man generellt har sett på brandmannayrket ute i samhället, säger Norrgård.

De studerande som antas till utbildningen ska göra ett fysiskt test på en testanstalt. Det innefattar bänkpress, knäböj och magmuskelövning och räcke. Om man klarar de fysiska testerna kan man söka in till utbildningen och då behövs ännu Cooper test och en hel del psykologiska tester.

Varierande arbete

Walter Söder är en av de 14 som kom in på räddningsmannautbildningen i höstas. Han är nöjd med utbildningen så här långt.

– Superroligt! Extremt intensivt, men väldigt lärorikt. En av favoriterna är krispsykologi, berättar Söder.

Varför valde du att söka dig hit?

– Jag har alltid känt ett kall att hjälpa människor. Jag har en bakgrund inom försäljning och ekonomi. Jag är 27 år gammal och det började kännas som att det är nu eller aldrig, och då det kom på svenska så satsade jag, säger Söder.

Det började kännas som att det är nu eller aldrig, och då det kom på svenska så satsade jag

― Walter Söder

Han tror att det blivande jobbet kommer att bli ett mycket varierande jobb. Det tuffaste tror han kommer att bli krishanteringen.

– Man kommer att få se hemska saker och vara med om hemska öden. Och det är det som vi försöker göra nu, jobba fram vår yrkesperson så att man klarar av de tunga sakerna också.

Skriande behov av personal

På samma linje är också de som jobbar med utbildningen. Den psykiska biten kan vara långt tyngre än den fysiska i räddningsmannajobbet.

– Som tur har det blivit bättre på fältet. Man har börjat satsa på att ha förebyggande arbete och utbildning och det finns möjlighet att få stöd efter sådana typer av uppdrag som har potential att bli kvar och snurra i huvudet, säger Ronnie Emet.

Sysselsättningsläget för nyutexaminerade räddningsmän är gott. Det finns ett skriande behov, och det kommer ut många nya tjänster inom räddningsväsendet just nu i och med de nya välfärdsområdena som bildas.

Walter Söder skulle helst jobba i Vasa.

– Det är hemorten och man är bekant med den här staden. Man hittar rätt direkt, konstaterar Söder.

De som nu startade räddningsmannautbildningen blir klara till jul nästa år.

Om ett drygt år har vi 14 nya räddningsmän i Österbotten

12:55

Diskussion om artikeln