Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Nordiska rådet firar 70-årsjubileum i Helsingfors – samarbetet mår bra, men kan vara i behov av uppdateringar

Uppdaterad 01.11.2022 10:04.
Rasmus Emborg poserar i riksdagens tillbyggnad
Bildtext Rasmus Emborg tror på det nordiska samarbetets framtid. Men reformer är välkomna. I söndags omvaldes han till president för Ungdomens nordiska råd.
Bild: Bengt Östling / Yle

Är det någon vits att fortsätta efter 70 år? Självklart, anser Ungdomens nordiska råd. I själva verket är det svårt att hitta någon som vill lägga ner det nordiska samarbetet just nu. Men modernisering behövs.

Det har gått 70 år sedan Nordiska rådet grundades. En organisation i den åldern kan räkna med kritik. Den regelbundna frågan då Nordiska rådet möts är om tiden har sprungit förbi det nordiska samarbetet. Det mesta sköts ändå numera i Bryssel, både när det gäller EU och Nato, sägs det.

Men Nordenvännerna har en annan åsikt. Den säkerhetspolitiska turbulensen och kriser av olika slag har fört de nordiska länderna närmare varandra, säger Thomas Blomqvist (SFP), mininster för nordiskt samarbete.

I ett uttalande inför sessionen talar han om en stark politisk vilja att vidareutveckla det nordiska samarbetet. Det behövs nordiska värderingar och ledarskap. Nordens tid är nu, säger Thomas Blomqvist.

Flaggdekorationer vid talmanspodiet i riksdagshuset.
Bildtext Nordiska rådets grundades 1952, Finland anslöt sig några år senare. Nu firas 70-årsjubileet vid Nordiska rådets session i riksdagshuset i Helsingfors.
Bild: Bengt Östling / Yle

Ingen kritik, ens från ungdomarna

Ungdomens nordiska råd (UNR) möttes veckoslutet före den egentliga rådssessionen. Där kritiserades inte Nordiska rådet för att vara utdaterat eller gammaldags. Den nordiska ungdomsrörelsen upplever sig både hörd och sedd i vuxensammanhang.

Rasmus Emborg blev omvald som president för UNR. Han är dansk socialdemokrat, och det är med entusiasm han uttalar sig om det 70-åriga Nordiska rådet. Han tror och hoppas att långsamheten och trögheten i Nordiska rådet håller på att förändras.

- Vi i Norden har samfundsmodeller, regeringsformer, kultur, värderingar, levnadssätt som liknar varandra. Vi kan mer när vi står tillsammans, mot Rysslands invasion av Ukraina, Trump som tidigare president i USA, oenigheten i EU. Där kan Nordiska rådet och ministerrådet bli en gemensam plattform, säger Rasmus Emborg.

Han pekar också att den nordiska ekonomin tillsammans är större än Rysslands. Det kunde ge mer makt om vi stod tillsammans.

”Behåll det nordiska samarbetet – men modernisera”

UNR godkände ett trettiotal resolutioner med förslag till olika förbättringar i samarbetet. Man vill bland annat modernisera det så kallade Helsingforsavtalet som undertecknades för 60 år sedan.

Helsingforsavtalet är en överenskommelse om samarbete mellan de nordiska länderna. Avtalet har inte ändrats sedan 1995, men nu är det dags också att utvärdera vad som egentligen har fåtts till stånd, anser de unga i Norden.

Det har skett många förändringar i världen som har påverkat grunden för det nordiska samarbetet. De unga nämner den teknologiska utvecklingen och digitaliseringen, det ökade antalet flyktingar och klimatkrisen.

Punkter om klimat och biodiversitet samt utrikespolitik, krisberedskap och säkerhet borde läggas till i Helsingforsavtalet.

När det skrevs var det inte möjligt att införa utrikes- och säkerhetsfrågor i samarbetets kärndelar, men nu är situationen en helt annan.

”Borde bli förbjudet att stänga gränserna”

Olika kriser har börjat bli vardag, därför bör krisberedskap vara en del av samarbetsbasen, enligt Ungdomens nordiska råd. Det finns också de som anser att Helsingforsavtalet borde förbjuda möjligheten att stänga gränserna mellan Norden så som man gjorde under coronakrisen.

– Det borde finnas en mekanism så vi inte går i panik och plötsligt stänger allting vid en kris. När coronapandemin kom, gick allting så snabbt så vi inte hann samordna med varandra, säger Rasmus Emborg.

Gränsstängningen drabbade många unga människor som skulle studera eller arbeta i ett annat nordiskt land. Plötsligt miste de möjligheten att resa dit, sin bostad och kanske sin inkomst. Dem är vi verkligen skyldiga att göra det bättre en annan gång. De nordiska regeringarna klarade inte av att lyssna till Nordiska rådet under krisen, säger Rasmus Emborg.

Klimatkrisen blev under pandemi och Ukrainakrig

Det nordiska samarbetet är något som både politiker och pressen har intresserat sig för mycket under det senaste halvåret. Samarbete är på allas läppar, men rådets sessioner är inte det som prioriteras så högt.

– Det har länge varit ett problem för det officiella nordiska samarbetet att man inte riktigt syns och hörs, konstaterar biträdande professor Johan Strang vid Centret för Nordenstudier vid Helsingfors universitet. Det är kanske därför man nu försöker lyfta fram försvars- och säkerhetspolitik, eftersom man vet att det ger rubriker.

Johan Strang poserar framför tavla i Riksdagshuset
Bildtext Johan Strang är biträdande professor vid Centret för Nordenstudier vid Helsingfors universitet.
Bild: Bengt Östling / Yle

Samtidigt har klimatkrisen försvunnit från agendan. Norden skulle bli världens mest integrerade och hållbara region, enligt statsministrarnas deklaration.

Det stora problemet för den ryktbara visionen är att pandemin satte käppar i hjulet för integrationen, befarar Strang. Klimatkrisen blev kanske bortglömd på grund av kriget i Ukraina.

Politisk Nordenkamp

Mittengruppen föreslår en ny utredning om ett förstärkt försvars- och utrikespolitiskt samarbete, en fortsättning på den som gjordes av Torvald Stoltenberg år 2009.

Johan Strang ser fram emot den diskussionen. Han påpekar hur den står i kontrast till vänstergruppens förslag om ett kärnvapenfritt Norden, som låter bekant sedan många gånger.

Det förs en kamp om Norden bland de politiska partierna. Alla partigrupper har en egen syn på saken, säger Johan Strang.

– Socialdemokraterna har sin vision, de konservativa en mer marknadsliberal vision av Norden. De liberala krafterna tycker om ett progressivt Norden. Populisterna tycker om ett Norden utan gränser internt, men stängt utåt, där Norden är synonymt med det nationella. Det är en en intressant kamp som förs kring Norden, säger Johan Strang.

Oberoende av partifärg: Nordiskt samarbete behövs

På många sätt har socialdemokraterna framstått som pådrivande i det nordiska parlamentariska samarbetet, med långvariga regeringsmandat i de flesta nordiska länderna.

Men blir samarbetsviljan annorlunda när riksdagsmajoriteterna vippar över och regeringen byter färg? I Sverige blir det knappast någon förändring i inställningen till det nordiska samarbetet, säger den svenska moderaten Maria Stockhaus. Hon är ny viceordförande i den konservativa gruppen i Nordiska rådet.

– Jag tror generellt sett att vi är väldigt eniga i den svenska riksdagen om vikten av det nordiska samarbetet, säger Stockhaus.

Hon tror att den nya borgerliga regeringen är ännu mer intresserad än den föregående. Sverige och Finland går in i Nato nu, och det gör det nordiska samarbetet ännu viktigare.

Maria Stockhaus poserar i riksdagshuset i Helsingfors
Bildtext Moderaterna är minst lika intresserade av nordiskt samarbete som socialdemokraterna, säger Maria Stockhaus. Hon förstår inte heller helt talet om att det behövs en ny dynamik i Nordiska rådet.
Bild: Bengt Östling / Yle

Men behövs den 70-åriga konstruktionen med Nordiska rådet, ministerrådet och alla institutioner och de lite tröga arbetsformerna på sessionerna?

Maria Stockhaus tycker det är viktigt att de nordiska parlamentarikerna möts. Hon har suttit med i Nordiska rådet sedan år 2015.

– Rådet har betytt mycket för att etablera kontakter med kolleger i de andra nordiska parlamenten. Man har fått en gemensam förståelse och ett gemensamt tänk om utvecklingen i regionen. Vi kan bli en starkare röst tillsammans i andra delar av världen. Där är Nordiska rådet en viktig bas, säger Maria Stockhaus.

Frågan om behovet av en starkare dynamik förstår hon egentligen inte.

– Nordiska rådet har absolut mycket dynamik, högt i tak och viktiga diskussioner både i utskott och i plenum. Ett parlamentariskt arbete är ju kanske inte så dynamiskt som många yngre eller intresseorganisationer önskar. Det finns en poäng i att arbeta på det sättet, säger Maria Stockhaus.

Nordiska rådets dynamik tillräcklig?

5:07