Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Helsingfors svenska elever har en egen skol-PT: "Jag ser hur eleverna blir mer självsäkra"

Jonna Kotivesi håller upp en collegetröja med texten skol-PT.
Bildtext Jonna Kotivesi är skol-PT för de svenskspråkiga skolorna i Helsingfors. Hon beskriver det som givande att se hur eleverna i gruppen utvecklas.
Bild: Erik Sandström / Yle

Motion kan hjälpa elever att orka både fysiskt och psykiskt. Helsingfors svenska högstadieskolor delar på en personlig tränare som hjälper en grupp elever att komma i gång.

I Helsingfors finns personliga tränare för elever i högstadieåldern och sedan i våras går det att få en skol-PT också på svenska. Rådgivningen riktar sig till elever som är fysiskt inaktiva och på så sätt får möjligheten att pröva på en rad olika sätt att motionera.

– En träff kan se väldigt olika ut. Vi träffas varannan vecka i små grupper till exempel i gymnastiksal vi bokat eller vid Helsingfors stads egna idrottsplatser där eleverna kommer in gratis med oss, säger Jonna Kotivesi som är skol-PT vid Helsingfors stad.

Kotivesi är en av fem idrottsinstruktörer vid stadens skolor och hon ansvarar för de fem svenskspråkiga högstadierna. Just nu handleder Kotivesi omkring åtta svenskspråkiga elever.

– Första träffen sker alltid individuellt, vi kommer till skolan och pratar om vilka slags önskemål, behov och bakgrund eleven har. Vi kollar också om eleven själv vill vara med i processen som varar i cirka fyra månader.

Ibland räcker det med bara en träff, då eleven till exempel kan få tips om gratismotion med låg tröskel. Andra väljer att delta i coachingen. Grupperna får testa på flera olika sporter, beroende på deltagarnas önskemål. Två favoritgrenar sticker ändå ut, berättar Kotivesi.

– Många är sugna på att testa på gym och bordtennis är också populärt, det är en motionsform som kan vara enkel att börja med.

Oftast skolan som tar kontakt – ibland eleven själv

Det händer att eleverna själv tar kontakt med instruktörerna, men vanligast är det att skolhälsovården tar initiativet till en träff med en skol-PT. Föräldrar, kuratorer och psykologer tar också kontakt. Beslut om att boka en träff tas alltid i samråd med eleven.

Vad kan bakgrunden vara till att boka träff med en skol-PT?

– Det kan handla om att eleven inte uppfyller de nationella rekommendationerna för motion, får lite dåliga resultat i Move-mätningarna som görs på hösten för åttondeklassare – eller om de inte alls deltar i mätningarna. Det kan också handla om att en vuxen känner att eleven skulle ha nytta av handledning av en skol-PT och att det väcks en oro över att eleven kanske inte mår så bra och att motion skulle hjälpa.

Det är alltid upp till eleven själv om hen vill delta.

– Personal eller föräldrar kan inte tvinga en elev att komma till oss, eleven har alltid själv godkänt mötet oberoende av varifrån initiativet kommer.

Enligt Jonna Kotivesi är det viktigt att bemöta eleverna med empati och professionellt lugn.

– Vi pressar inte någon och vi ifrågasätter inte varför någon inte har rört på sig eller gjort på ett visst sätt.

Målet att röja hinder – inga fysiska test

Målet är att öka elevernas fysiska aktivitet och röja eventuella hinder för motion.

– Det kan handla om att man tänker att man har för lite fysisk kompetens eller inte vågar pröva på någonting. Det kan också handla om pengar för vissa elever, men vår tjänst är helt gratis. Eleverna kanske inte heller känner till alla möjligheter som finns nära hemmet. Det kan också vara att någon inte tycker att det är viktigt.

För att följa upp resultatet av handledningen får eleverna fylla i en enkät före och efter perioden på fyra månader, och sedan en uppföljande enkät efter ett halvår.

– Enkäten handlar om faktorer som hindrar eleverna från att motionera och elevens egna uppfattningar.

Gör ni några fysiska test?

– Absolut ingenting sådant.

Jonna Kotivesi säger att hon med egna ögon kan se elevernas utveckling.

– Jag älskar det jag gör. Ungdomar är väldigt roliga att jobba med, väldigt genuina. Om de inte gillar någonting så säger de direkt, eller så märks det väldigt tydligt på dem. Samtidigt är de öppna för att testa olika saker. Jag ser skillnaden och hur de blir mer självsäkra, så det känns väldigt meningsfullt att jobba med det här.

Hur borde tonåringar och barn överlag tänka på motion?

– Man orkar mycket bättre i skolan och med andra hobbyer om man rör på sig, får mer energi och glädje. Det viktiga är att göra någonting man själv tycker att är roligt.

Diskussion om artikeln