Hoppa till huvudinnehåll

Vetamix

Du plattar väl inte till andra genom att lyssna dåligt? Följ fem råd för att bli en bättre lyssnare

en hund skäms på grund av gräll kostym som någon klätt på den
Bildtext Ett klassikt fel är att räkna upp en massa goda råd som ingen bett om och platta till den som helst vill ha tröst och omtanke.
Bild: Photo by Karsten Winegeart on Unsplash

Att lyssna är en viktig del av god kommunikation. En dålig lyssnare kan åstadkomma stor skada. Läs det här och lär dig undvika de värsta felen som du som lyssnare kan göra dig skyldig till.

Om du som lyssnare förminskar, trugar på andra av dina goda råd eller är ute efter egen vinning hamnar samtalet på fel spår redan från början. Forskaren Sanna Ala-Kortesmaa kallar sådana här exempel för lyssnandets mörkaste sidor. Det här skriver Yle Oppiminen i sin artikel, Kuuntelemalla huonosti saatat lytätä toisen – varo näitä viittä mokaa!

Lyssnar man på fel sätt kan man verkligen skada andra oberoende om man vill det eller inte.

Visserligen kan det låta dramatiskt att tala om lyssnandets mörka sidor och benämningen används inte särskilt mycket i vårt land. Men i andra länder har man myntat uttryck som shadow sides of listening och dark side of interpersonal relationship. Som bäst håller Sanna Ala-Kortesmaa, som forskar i lyssnande, på med en faktabok som baserar sig på akademisk forskning i det ämnet.

en liten glad hand som färgats blå av fingerfärg
Bildtext Det skulle vara särskilt viktigt att vi tar oss tid att lyssna på de små liven.
Bild: Photo by Phil Hearing on Unsplash

Lyssnandets fem mörka sidor

1. Lyssnaren förminskar talaren

Om en lyssnare förminskar och kritiserar talaren, nollställer hen talarens upplevelse av att uttrycka sig om något som känns viktigt. Det kan hända att talaren har sökt stöd och tröst, men blir i stället dumpad.

Sanna Ala-Kortesmaa har konkret erfarenhet av det här från början av 2000-talet då hon frivilligarbetade bland unga personer som dömts för brott i USA. Hon noterade att många av de här ungdomarna hade kommunikationssvårigheter i sina familjer. När vuxna personer som anställts för att hjälpa ungdomarna sedan inte lyckades skapa en respektfull kommunikation, kände ungdomarna sig ensamma och värdelösa.

– De vuxna brukade nonchalera allt som de unga sa genom att rycka på axlarna och säga att det där inte är något att bry sig om.

2. Lyssnaren börjar genast komma med goda råd

Den som berättar om sina utmaningar vill inte genast utsättas för goda råd. Om en vän berättar om sina vardagsbekymmer och du genast börjar räkna upp råd och lösningar fast hen inte bett om dem, känner hen att hen inte blivit hörd och upplever att hen gör allt fel. I allmänhet vill folk lindra sin ångest genom att prata av sig om sina utmaningar och det enda de vill ha är tröst och bekräftelse.

3. Lyssnaren strävar efter egen vinning

En dålig lyssnare kan också sträva efter egen vinning. Så här kan det gå till exempel i en lobbningssituation där det finns politiska eller ekonomiska intressen. Sanna Ala-Kortesmaa berättar att sådant här framkommit särskilt i utländska studier.

Det här syns tydligast i valkampanjer där en politiker inte strävar efter att på riktigt lösa de problem som väljare talar om, utan i stället utnyttjar situationen till att ta reda på vad det lönar sig att tala om för att får fler väljare.

en publik sitter och ser mot en scen
Bildtext Om man har en stor publik är det lätt hänt att man börjar utnyttja sin makt.
Bild: Photo by Headway on Unsplash

4. Lyssnaren stämplar en person som en representant för en särskild ålderskategori eller etnisk grupp

Lyssnaren bemöter inte en person som individ, utan som en stereotyp representant för sin etniska bakgrund, ålder, ställning eller kön. I amerikanska undersökningar med jurymedlemmar har det kommit fram att vita jurymedlemmar tenderar att hellre döma svarta än vita personer för brott.

5. Lyssnaren aktiverar talarens trauma

Ett klassiskt exempel är en lyssnare som inte tar ett våldtäktsoffer på allvar, utan förminskar händelsen och i värsta fall misstänkliggör offret. Det här kan leda till att traumat som våldtäkten förorsakat aktiveras.

svartvit bild av ung kvinna i huva som lutar sig mot sin hand
Bildtext När du talar med personer som upplevt trauma är det särskilt viktigt att du lyssnar mer än ställer frågor.
Bild: Photo by Tammy Gann on Unsplash

Ett annat exempel är när en ung person har hjärtesorger för att ett förhållande tagit slut och en äldre person tror sig trösta med att säga att ”Gråt inte du hittar snart en ny.” Den unga personen kan då uppleva det som att förhållandet inte var viktigt.

Hur ska vi bli bättre på att lyssna?

1. Stanna upp och lyssna på riktigt!

Fokusera på lyssnandet i stället för att syssla med andra saker medan du lyssnar. Att skriva e-post och kolla mobilen hindrar dig att koncentrera dig på den som talar. Forskaren Sanna Ala-Kortesmaa anser därför att det viktigaste för lyssnandet är att du stannar upp och lugnar ner situationen för att förstå vad den som talar vill säga och hur viktigt det är att hen får det sagt.

ett litet barn klipper och klistrar på dagis
Bildtext Pyssel är viktigt.
Bild: Photo by Sigmund on Unsplash

Exempel: Förskolebarnet berättar att hen pysslat med sin kompis och fått beröm för hur bra hen är på att pyssla. Föräldern är kanske just då mitt uppe i att laga middag och kommenterar inte händelsen mer än: ”det var ju trevligt” och fortsätter ofokuserat med att fråga hur dagen gick så där annars. En viktig stund för bemötande kan gå förbi om föräldern inte tar vara på situationen för att aktivt stärka det beröm som barnet har fått och glatt sig åt.

2. Inse genom vilka brillor du betraktar verkligheten

Ditt sätt att lyssna påverkas av situationen, dina erfarenheter, fördomar, värderingar, motiv, din kulturbakgrund och status i samhället. Om du har ett öppet sinne, är det lättare för dig att identifiera vilka filter du använder när du lyssnar på andra och hur du ska lyssna så att du inte får den andra att må sämre.

När du är medveten om alla faktorer som påverkar en samtalssituation, har du också lättare att förstå varför folk ibland reagerar så olika på olika saker. En del skrattar, medan andra gråter åt samma information.

en blurrad man som håller ett par glasögon framför sig.
Bildtext Var och en av oss betraktar verkligheten ur vår egen synvinkel. Ibland kan det vara hälsosamt att blicka vidare genom att lyssna bättre.
Bild: Photo by Nonsap Visuals on Unsplash

3. I en samtalssituation finns många filter

Din kulturbakgrund påverkar starkt ditt sätt att lyssna. I Finland brukar vi lyssna länge på den som talar och vi kan uppleva det som oartigt att avbryta den som talar. I andra kulturer kan det upplevas som oartigt att inte avbryta och flika in kommentarer, eftersom tystnaden kan tolkas som ointresse.

Dina tidigare erfarenheter påverkar vad du hör. Dina fördomar är ett starkt filter, vilket framgår i den amerikanska undersökningen om jurymedlemmar som dömer svarta amerikaner hårdare än vita.

Din tro, dina värderingar, fördomar, motiv och förväntningar påverkar hur du tolkar det du hör. Om du hoppas på att något ska förverkligas, kanske du lyssnar på ett sätt som stöder dina förväntningar.

Exempel: Om en person som du är förtjust i frågar om vad du har för planer för veckoslutet, kanske du tolkar det som att du eventuellt blir bjuden på en date, fast den andra bara är ute efter ett vanligt samtal utan avsikter.

Talsituationen och talarens samhällsstatus påverkar hur du lyssnar på en person. Du kanske lyssnar på en chef eller en person med hög status mer noggrant än på en kompis.

En lyssnare kan också ha ett faktafilter genom vilket hen filtrerar bara innehållet i det som sägs, men inte känslan. Då kanske lyssnaren går miste om det egentliga budskapet och helheten.

4. Fråga dig själv hur du är som lyssnare

Det kan vara bra att fundera på vilken uppfattning du har om dig själv som lyssnare. Börja då med att fundera på hur du önskar att andra lyssnar på dig. Om du är medveten om ditt eget sätt att lyssna är du också mer sensitiv vid interaktion.

Din förmåga att lyssna utvecklas när du analyserar dina egna reaktioner. Vad gör dig irriterad? Kanske talarens avsikt inte var att väcka dina känslor utan få dig att förstå viktiga frågor.

Till exempel i samband med kriser i parförhållandet minskar antalet missförstånd avsevärt om vi lyckas koppla bort känslorna och anstränger oss att förstå vad den andra försöker säga.

Enligt forskaren Sanna Ala-Kortesmaa brukar folk tro att de känner varandra utan och innan och låter därför bli att tala om viktiga frågor för att de tar för givet att den andra tänker likadant.

Att lyssna bra är ett hårt arbete som kräver att både ditt arbetsminne och långtidsminne för en ständig dialog sinsemellan där de försöker hitta motsvarigheter till det som sägs från långtidsminnet för att sedan koppla ihop orden med varandra.

Därför anser forskaren Sanna Ala-Kortemaa att möten, seminarier och skolningar borde spjälkas så att hjärnan får en paus med 45 minuters mellanrum. Efter pausen under vilken hjärnan sysslat med helt andra saker är den åter redo att ta in ny information.