Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Rädda Barnen: Barn i låginkomstfamiljer mår sämre – nästan hälften är oroliga över familjens uppehälle

Unga personer står vid busshållplats.
Bildtext Barn och unga funderar på hur de mår och hur deras familjer ska klara sig.
Bild: Antti Mikkola / Yle

En tredjedel av barn och unga i Finland upplever att de mår dåligt och oroar sig för familjens ekonomi.

Även om största delen av barn och ungdomar i Finland säger sig må bra, så hopar sig flera belastande faktorer hos dem som mår dåligt. Det här är faktorer som till exempel låg inkomst, psykiska utmaningar och minoritetsställning.

Det visar enkäten Barnets röst 2022, som Rädda Barnen låtit göra.

Ungefär 10 procent av de barn och unga som deltog i enkäten definierar sin familj som låginkomstfamilj, och av dem upplever 85 procent att familjen har svårt att klara av vardagsutgifterna. Barn och unga i låginkomst- och minoritetsfamiljer har betydligt sämre välfärd i alla frågor som handlar om psykisk hälsa.

Barn och unga i låginkomstfamiljer har också använt hälso- och socialtjänster mer aktivt än andra i samma ålder, och de upplever att de klarat av coronapandemin sämre. De har oftare fått uppleva mobbning och negativa känslor på grund av familjens ekonomiska situation.

Så här beskriver barnen i sina fria svar de utmaningar som familjen har:

”Det är svårt att skaffa nödvändigheter, som vanliga kläder och varm mat varje dag.”

”Mamma kan inte jobba för att hon är sjuk, pengarna räcker knappt till mat, och när de inte gör det lever vi på djupfryst mat.”

”Det finns inte pengar till annat än mat och ibland inte ens till det.”

”Föräldrarna säger ibland att ’vi har jättelite pengar’. Det känns jobbigt.”

”Mitt liv kostar pengar, mat och boende. Det känns som att jag är en stor belastning.”

”Ibland skulle jag vilja försvinna eller ge upp helt, eftersom det känns som att det skulle hjälpa andra att klara sig bättre...”

Ökande brist på välfärd bland låginkomstfamiljer

”Det ser ut som att underskottet i välfärden bland låginkomstfamiljer ökar. Det handlar om grundläggande frågor: alla har inte ens råd med mat, och barnen är oroliga över familjens uppehälle”, säger Rädda Barnens expert på barnfattigdom Johanna Vinberg i ett pressmeddelande.

Stress på grund av låga inkomster och oro över hur pengarna ska räcka till ökar den mentala belastningen. Om barnen inte har möjlighet att delta i fritidsverksamhet är det också svårare för barnen att återhämta sig från olika sorters belastningar, och familjens svaga ekonomiska situation kan också visa sig genom till exempel spänningar inom familjen, stress och psykiska utmaningar.

Låginkomstfamiljer har sämre tillgång till grundläggande förnödenheter, men ännu fler utmaningar är kopplade till återhämtande element, såsom fritids- och hobbyverksamhet, avkoppling och upprätthållande av sociala relationer.

”Det är viktigt även för barn att ha möjligheter till återhämtning och fritid. Det är oroväckande om barn upplever att vardagen och skolan är betungande och att de inte har fritidsmöjligheter på samma sätt som andra. Detta kan också orsaka känslor av utanförskap och skam hos barn”, konstaterar Vinberg.

Bland låginkomstfamiljer

Av de barn som svarade på enkäten anser ungefär hälften att deras välmående och livssituation är bra. Enkäten besvarades av totalt 1 130 barn och ungdomar mellan 12–18 år från olika delar av Finland.