Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Serieroman om terrorangreppen på Utøya, körverk om klimatkrisen, film om skräck och fasa bland pristagarna på nordisk prisgala

Uppdaterad 01.11.2022 22:13.
Nordiska rådet prisvinnare 2022 gruppfoto.
Bildtext Vinnarna av Nordiska rådets priser 2022.
Bild: Magnus Fröderberg/norden.org

Nabbens våtmark i Mariehamn en av vinnarna på Nordiska rådets prisfest i Helsingfors.

I år fyller Nordiska rådet 70 år, Nordiska rådets litteraturpris 60 år och Nordiska rådets filmpris 20 år – och detta firades med jubel och klang på Musikhuset i Helsingfors ikväll (1.11.2022).

Varje år delar Nordiska rådet ut fem priser: litteraturpriset, filmpriset, musikpriset, miljöpriset samt barn- och ungdomslitteraturpriset.

Syftet med dessa kulturpris är att öka intresset för de nordiska ländernas litteratur, språk, musik och film. Miljöpriset belönar extraordinära insatser för det hållbara Norden.

Sammanlagt 50 verk och initiativ från alla nordiska länder, språkområden och regioner var nominerade till 2022 års Nordiska rådets olika priser.

Varje pris är värt 300 000 danska kronor, drygt 40 000 euro.

Litteraturpriset till roman om att sitta fast i tiden

Nordiska rådets litteraturpris är det äldsta av de fem priserna, och priset fyller 60 år i år.

Bland de 14 nominerade verken till priset i år fanns de finländska kandidaterna Kristina Carlsson med romanen Eunukki, Kaj Korkea-Aho med romanen Röda rummet och Karin Erlandsson representerade Åland med sin roman Hem.

Litteraturpriset tillfaller den danska författaren Solvej Balle för de första tre banden i en planerad septologi, Om udregning af rumfang I, II og III. Böckerna finns inte översatta till svenska.

Ur juryns motivering:

Solvej Balles huvudperson, Tara Selter, har ofrivilligt stigit av tidens tåg i det storstilade prosaverket Om udregning af rumfang. I hennes värld upprepas den 18 november om och om igen. Plötsligt upplever hon inte längre veckornas, månadernas eller årstidernas växlingar.

Personerna omkring henne åldras inte, och de har naturligt nog svårt med att förstå Taras nya och märkvärdiga verklighet. Denna erfarenhetsklyfta blir till stor litteratur, för den ställer grundläggande frågor om vad våra individuella upplevelser av tid och rum gör med våra liv och samliv.

Hittills har tre av totalt sju planerade band om Taras vistelse utanför tiden utkommit. Dessa utgör redan en sammanhängande helhet, som med varje band utvidgas på nya och oförutsägbara sätt, varmed även vår idé om konstverket som en avslutad helhet utmanas.

Solvej Balle låter således läsaren återuppleva tiden, inte minst samtiden, och dess inbördes konkurrerande perspektiv på teman som tillväxt, aktivism och kön. Via verket förnimmer vi att vår samtid är en gemensam angelägenhet, även om vi ibland kanske lever i våra egna ”bubblor”.

Priset går till de tre första av totalt sju planerade band om Tara Selters vistelse utanför tiden. De utgör redan en sammanhängande helhet, som med varje band utvidgas på nya och oförutsägbara sätt.

Den danska författaren Solvej Balle.
Bildtext Den danska författaren Solvej Balle tilldelas Nordiska rådets litteraturpris 2022.
Bild: Sarah Hartvigsen Juncker

Barn- och ungdomslitteraturpriset till grafisk serieroman om tiden efter terrorattackerna på Utøya

Nordiska rådets pris för barn- och ungdomslitteratur delas ut sedan år 2013, och i år tillfaller priset den norska författaren och illustratören Nora Dåsnes för den grafiska romanen Ubesvart anrop.

Boken är inte tillgänglig på svenska.

Finlands kandidater till priset var bilderboken Om du möter en björn av Malin Kivelä, Martin Glaz Serup och Linda Bondestam (illustrationer) samt bilderboken Oravien sota av Riina Katajavuori och Martin Baltscheit (illustrationer).

Juryns motivering:

Årets prisvinnare har skapat en bok som engagerar, berör och får läsaren att reflektera kring både kollektiva, politiska samhällsfrågor och individuella, existentiella frågor.

Bokens grafiska formspråk är dämpat, konsekvent och med en tydlig personlig signatur. Genom bilder och text skildras huvudpersonens inre och yttre liv på ett uttrycksfullt och osentimentalt sätt.

Illustrationerna är flytande, vardagsmelankoliska, och det skrivna språket är muntligt präglat. Där texten håller tillbaka information, tar bilderna över som huvudberättare av historien. Användningen av färger är medveten, verkningsfull och talande, och visar hur bokskaparen på elegant vis förmår skissa upp gränserna mellan det förflutna och nuet, mellan dröm och verklighet.

Historien har en brutal ram och en blodig bakgrund. Handlingen utspelar i tiden efter 22 juli 2011, då 77 människor miste livet i terrorangreppet mot Utøya och regeringskvarteret.

Frågor som går som en röd tråd genom hela den grafiska romanen är: Vem är terroristen? Vem är jag? Vilka är vi som ett samhälle? Hur ta vardagen och livet tillbaka efter att katastrofen har skett?

De två sista meningarna i boken är enkla, men kraftfulla svar på den ohyggliga terrorhandlingen:

”Vi har bare hverandre. Og vi har bare nå.”

Den norska författaren och illustratören Nora Dåsnes.
Bildtext ”Ubesvart anrop” är Nora Dåsnes andra grafiska roman.
Bild: Agnete Brun

Lyssna på en diskussion med litteraturredaktör Marit Lindqvist och filmredaktör Silja Sahlgren-Fodstad i Vega Kulturkväll (sändes 31.10.2022) om en del av de nominerade till Nordiska rådets priser år 2022 bland annat om de vinnande verken av Solvej Balle och Nora Dåsnes samt den isländska filmen Lamm:

Nordiska rådets prisgala: Vi har koll på årets kandidater

42:21

Filmpriset till isländsk film om förlust, sorg och skräck

Nordiska rådets filmpris delades ut första gången 2002 och jubileumsåret 2022 går priset till den isländska filmen Dýrið (Lamm).

Dýrið, med bland andra Noomi Rapace och Hilmir Snær Guðnason i rollerna, är skriven av den välkända isländska författaren Sjón (senast bioaktuell med manuset till filmen The Northman) och filmregissören Valdimar Jóhannsson som långfilmsdebuterar med Dýrið . Producenter för filmen är Hrönn Kristinsdóttir och Sara Nassim.

Filmen hade världspremiär i Cannes i sektionen Un Certain Regard 2021 där den vann priset för originalitet.

Juryns motivering:

I Lamm skapar regissören en unik berättelse om förlust, sorg och skräck.

Den mycket originella historien utforskar klassiska teman om människans interaktion med moder jord och konsekvenserna av att trotsa hennes krafter. Den handlar också om det vackra och det brutala i föräldraskap och om de extrema handlingar vi kan ta till för att skydda den lycka vi upplever oss ha rätt till.

Filmen är en både störande och originell cineastisk upplevelse.

Djurens känslighet för minsta avvikelse i sin omgivning används mycket effektivt för att skapa en känsla av underliggande hot, vilket understryks på ett fantastiskt sätt av en ständigt uppmärksam men diskret kamera och ett kusligt ljudlandskap.

Den genomgående användningen av få, men betydelsefulla element för att bygga upp en dröjande känsla av fasa skapar en visuellt effektiv och stämningsfull upplevelse av berättandet.

Lamm är en imponerande debut för regissören Valdimar Jóhannsson.

Skådespelaren Noomi Rapace i den isländska filmen Dýrið (Lamm).
Bildtext Noomi Rapace gör en av huvudrollerna i filmen Dýrið (Lamm).
Bild: Filmen Dýrið

Musikpriset till svenska Karin Rehnqvist

Nordiska rådets musikpris går vartannat år till en ensemble eller artist och vartannat år, som i år, till ett verk av en nu levande kompositör.

I år går priset till den svenska kompositören Karin Rehnqvist för verket Silent Earth.

Juryns motivering:

Silent Earth är ett omtumlande och starkt uppfordrande verk.

Med klimatkatastrofen som fond växer ett stort anlagt musikdramatiskt narrativ för kör och orkester fram som leder lyssnaren från is till eld med en obeveklig kraft.

Rehnqvist visar i verket sitt närmast totala behärskande av hantverket. Med mästerlig hand skriver Rehnqvist också fram musikens unika kapacitet att samtidigt definiera tid och rum, skapa levande musikaliska bilder och en stark emotionell upplevelse, fri för var och en att tolka.

I allt det mörka spirar samtidigt den kreativa kraften och skvallrar om att just den måhända är mänsklighetens hopp.

Svenska tonsättaren Karin Rehnqvist.
Bildtext Den svenska tonsättaren Karin Rehnqvist prisas för verket ”Silent Earth”.
Bild: Agnes Thor

Miljöpriset till Nabbens våtmark i Mariehamn

Nordiska rådets miljöpris går till en stadsnära våtmark som gynnar både vattenkvalitet, biologisk mångfald och stadens invånare.

Ur juryns motivering:

Temat för Nordiska rådets miljöpris 2022 är naturbaserade lösningar.

Årets vinnare med sin mångsidiga lösning renar vattenmiljön och tillför positiva effekter på växt- och djurlivet.

Dessutom strävar initiativet efter att säkra klimatanpassningen i stadsmiljön.

Genom sin tillgängliga närhet till djur och natur samt den pedagogiska utformningen främjar årets vinnare det sociala välbefinnandet hos människor samtidigt som den höjer deras kunskapsnivå och medvetenhet om naturen.

Nabbens våtmarker i Mariehamn.
Bildtext Mariehamns stad tilldelas Nordiska rådets miljöpris för nabbens våtmarker.
Bild: Nabbens våtmarker