Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Fritjof Sahlström lämnar Vasa och välmående pedagogisk fakultet: ”Vi har fått igång forskningen här på ett sätt som den inte var när jag började”

Mansperson klädd i blå kostym ler och ser in i kameran. I bakgrunden husfasad och port.
Bildtext Fritjof Sahlström har stortrivts på ÅA:s campus i Vasa, men nu byts porten på Strandgatan ut mot en ny i Helsingfors.
Bild: Moa Mattfolk / Yle

En känsla av vemod finns där. Men det man vill göra får man passa på att göra nu, snarare än att vänta. Det är något som Fritjof Sahlström, ny professor i pedagogik vid Helsingfors universitet, har lärt sig.

Det blev sex år vid Åbo Akademi i Vasa, fem av dem som dekan vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. Vi träffar Sahlström under en av hans allra sista arbetsdagar på campus i Vasa och byggnadernas karakteristiska rödtegel får vara med på bild ännu en gång.

– Det känns nog jättevemodigt. Jag har trivts sjuttons bra här, säger Sahlström.

Han beskriver de fem senaste åren som både roliga och utmanande. Och gemensam nämnare för bägge är arbetet för ett uppsving inom den forskning som fakulteten bedriver.

– Det som varit roligast har varit att vi fått igång forskningen här på ett sätt som den inte var när jag började. Att ha fått vara med på den resan och sett folk växa och utvecklas och sett hur det kommer ut ny kunskap, det har varit och är jätteroligt.

Sahlström kallar det hela för en kulturförändringsresa. Att storsatsa på forskningen krävde mycket av alla inblandade och det gjordes tillsammans.

– Det här var samtidigt också den största utmaningen, för vi har behövt hitta tiden någonstans ifrån. Och vi har inte fått den utifrån i termer av mera pengar eller resurser.

Istället var man tvungna att jobba på lite andra sätt än tidigare, något som enligt Sahlström inte sker utan ansträngning. Samtidigt anser han att arbetet helt klart har burit frukt. Idag kan man på fakulteten bland annat stoltsera med att ha fått finansiering för forskning på en nivå som man inte fått tidigare, av Finlands Akademi.

– Det här är ett område där vi inte haft så lätt att lyckas tidigare. Men nu spelar vi i den högsta ligan och det känns jätteroligt att vara med på den nivå där de allra bästa är. Dit har vi nått i år.

Fakulteten växer

Sahlström lyfter också fram att fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier är välmående på andra sätt. Aldrig förr har den haft så många studerande eller anställda som idag.

Utan stark forskning så finns det på lång sikt inte heller starka utbildningar

― Fritjof Sahlström, professor

Under en tid då politiska beslut har krympt finländska satsningar på forskning och utbildning har fakulteten lyckats växa.

– Vi har faktiskt vuxit, men det har vi gjort tack vare externt stöd. Fyra av tio som jobbar här gör det tack vare externa medel, säger Sahlström och riktar tacksamhet till de lokala och regionala samarbetspartners som backar upp verksamheten.

Sahlström kallar sig själv för en naiv kunskapsoptimist, en som är övertygad om att världen blir bättre av mer vetande. Det här bidrog till att han också fann det oemotståndligt då tjänsten som professorer i pedagogik vid Helsingfors universitet ledigförklarades.

Professurer i pedagogik på svenska i Finland finns det inte många av och Sahlström lockades av tanken på att än en gång få vara med och skapa något nytt.

– Det som lockar i det för mig är det nya. Det är att kunna säga ”vad ska vi nu starta, och vad kan vi nu skapa?”

Nu, snarare än sen

Sahlström hör till de österbottningar som under vuxenlivet mest besökt sina gamla hemknutar om somrarna. Han ser det som en fantastisk erfarenhet att nu även ha fått bo och ha sin vardag i Österbotten.

Samtidigt kom åren och livet i Vasa att innehålla sorg, då hustrun Leena dog i cancer i januari 2019.

– Det gjorde att jag helt på riktigt har insett att man har bara en chans på det här livet. Det man vill prova på får man passa på att göra nu.

Nu i månadsskiftet sker flytten och Sahlström är redo.

– Hur bra och fint allt än är här så kändes som att det här är en sak som jag vill prova på.

Vad är då det nya som kan och bör skapas inom de pedagogiska utbildningarna i Finland?

– Alla bra universitetsutbildningar behöver bra forskning. Det är A och O. Utan stark forskning så finns det på lång sikt inte heller starka utbildningar. Och som professor är det ens viktigaste arbetsuppgift att se till att vi lär oss nytt.

Brändö sund.
Bildtext Brändö har varit hem för Fritjof Sahlström och han säger att han tyckt mycket om de korta avstånden i Vasa.
Bild: Yle/Sarah Karjalainen

Rättvisefrågor, språkfrågor, en stark och levande svenska – det är områden som Sahlström särskilt intresserar sig för. Men han ser en annan nyckelfråga inom hela fältet av pedagogiska utbildningar: Barns och ungas psykiska hälsa.

Det mentala illamåendet hos barn och unga ökar i en takt som är illavarslande och Sahlström påpekar att man inte behöver vara professor för att förstå att det är så.

Var och en inser också att det därför kommer att vara en central framtidsuppgift att förse dem som jobbar inom skola och utbildning med rätt verktyg.

– Hur vi ska tackla det och hur vi ska göra om eller utveckla lärarutbildningar på ett sådant sätt att vi ger lärare och andra som jobbar i skola färdigheter för att förebygga det, där är vi bara i början.

Sahlström ser också denna början som spännande, även om situationen i samhället är olycklig.

– Men det är så otroligt angeläget att hitta lösningar att det ska bli intressant att se var vi har hamnat om tio till femton år.

Diskussion om artikeln