Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

I år hoppas de fattiga länderna sätta agendan – nästa vecka börjar COP 27 i Egypten

Klimataktivister demonstrerar i Glasgow.
Bildtext Demonstranter i COP 26 kräver en fossilfri värld.
Bild: Mirrorpix / MEGA / All Over Press

Snart är det dags för Förenta Nationernas klimatkonferens COP 27, den 7–18 november. Huvudförhandlare för Finlands delegation är för andra året Marjo Nummelin.

Svenska Yle träffar henne för ett samtal om förväntningar inför mötet. I år träffas man i Sharm El-Sheikh, på den afrikanska kontinenten efter många år av möten i Europa. Det kommer att prägla mötesagendan och ge fattigare länder en chans att föra fram sina krav.

– Vi har gjort klart för värdarna att vi hoppas att medborgarsamhället och gräsrotsaktivister också ges tillträde till mötet, att de får föra fram sina åsikter utan hinder, säger Nummelin.

Länderna agerar långsamt

I enlighet med Parisavtalet ska alla länder minska sina utsläpp. Men även om man i Glasgow kom överens om att i synnerhet de länder som inte alls hade uppdaterat sina nationellt bestämda bidrag skulle göra det, så har det kommit alldeles för få uppdateringar, enligt FN:s utsläppsrapport som publicerades förra veckan.

– I praktiken har vi inte kommit ett dugg längre när det gäller begränsning av uppvärmningen än vi var i fjol. Situationen ser precis lika oroande ut idag, säger Nummelin.

Marjo Nummelin människa
Bildtext Finlands chefsförhandlare Marjo Nummelin vill hålla fast vid 1,5 graders målet.
Bild: Anna Dönsberg

Bara 24 av 193 länder har kommit med skärpta klimatlöften inför klimattoppmötet. De länder som får beröm är Indien, Australien och Indonesien som gjort stora framsteg och vässat sina klimatmål avsevärt. Medan Ryssland, Mexiko, Brasilien och Kina hör till de länder som väntas göra mer.

Utsläppen borde så gott som halveras på åtta år

Utsläppen behöver minska med 45 procent till 2030, jämfört med 2010 års nivåer, för att 1,5 gradersmålet ska kunna uppnås, bedömer FN:s klimatpanel IPCC. Men med ländernas nuvarande klimatplaner kommer utsläppen i stället öka med 10,6 procent till 2030, jämfört med 2010.

Nummelin är inte villig att släppa målet om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.

– Hur vi ska lyckas begränsa utsläppen så att temperaturökningen inte överstiger 1,5 grader i enlighet med Parisavtalet är alltid i centrum av förhandlingarna.

Rika länder förväntas ersätta fattiga länder för förluster och skador

År efter år blir frågan om anpassning och de åtgärder det kräver viktigare. Det i sin tur hänger ihop med klimatfinansiering, speciellt frågan om förlust och skada.

Termen förlust och skada används inom FN:s ramkonvention om klimatförändringsprocessen för att hänvisa till de skador som orsakas av antropogena klimatförändringar.

Puolipallon muotoisia majoja ja pakolaisia somalailaisella pakolaisleirillä Baidoan kaupungissa keskipäivän kuumuudessa.
Bildtext Den afrikanska kontinenten drabbas hårt av både torka, stormar och hungersnöd.
Bild: Pasi Toivonen / Yle

Det handlar om hur de rika länderna i det globala nord ska förhålla sig till det globala syds och de mest sårbara ländernas krav på att de borde ersättas för de förluster och skador som klimatförändringen redan nu har gett upphov till och som man inte har lyckats anpassa sig till.

Det globala nords löften borde infrias

Afrika som kontinent kommer att se det som en möjlighet att föra fram afrikanska prioriteter och i synnerhet ersättningar för förluster och skador. Det kommer att komma tas med som en ny punkt på agendan.

– Jag antar att det är ett centralt mål för hela gruppen utvecklingsländer på det här mötet, säger Nummelin.

Det finns ingen särskild fond för förlust och skada, men det globala nord har lovat bidra med 100 miljarder dollar per år till utvecklingsländer som skulle användas även för anpassning och begränsning av utsläpp. Men tyvärr uppfylls målet inte i år heller. Förhoppningar finns att man nästa år skulle komma upp till den summan.

Som jag ser det är det här en fråga som måste lösas tillsammans. Vi behöver internationella åtgärder och det krävs att alla länder tillsammans pushar varandra till att göra tillräckligt och mer.

― Marjo Nummelin

– EU har skött sin andel av den kakan, men där fattas mycket och det är helt klart en stor fråga. En del länder som Luxemburg och Danmark har bidragit med pengar speciellt för förluster och skador. Men på samma gång kan det vara värt att minnas att det finns många andra kanaler längs vilka rika länder stöder fattiga. Största delen av bistånden går andra vägar och det kunde löna sig att undersöka dem i första hand anser EU, säger Nummelin.

Nya lagförslag ger hopp om omställning

Till de goda nyheterna räknar Nummelin att EU:s lagpaket Fit for 55 kan, när det blir färdigt, möjliggöra en lite högre ambitionsnivå. Men det återstår att se.

Att USA fick färdigt lagförslaget som ska minska inflationen (Inflation Reduction Act) som innehåller 369 miljarder dollar för energisäkerhet och klimatförändring är också en bra sak. Däremot att de stora ekonomierna som till exempel Brasilien inte har gjort någonting efter år 2016 är en besvikelse.

Men där kan komma en förändring. Inácio Lula da Silva, som med knapp marginal vann presidentvalet i helgen, har lovat uppdatera Brasiliens klimatplaner. Det är goda nyheter för Amazonas regnskogar.

Själv tänker jag som optimist att vi nog vill svara på de här utmaningarna snarare förr än senare.

― Marjo Nummelin

Rysslands kommer att delta i mötet med en delegation, men förväntningarna är inte höga. På lång sikt är det med tanke på klimatet bra att Europa söker frigöra sig från fossila bränslen, i synnerhet rysk olja och gas, och satsar på förnybara energiformer. Men på kort sikt betyder Rysslands krig i Ukraina att man i Europa återigen tyr sig till fossila energiformer.

Om vi fixar klimatkrisen löser sig många andra kriser också

– Det finns starka argument för att om vi trots att vi är mitt i flera kriser som krig, energikris, matkris och ekonomisk instabilitet, löser klimatkrisen så löser det på sätt och vis även de andra kriserna. IPCC har gett klara besked om att klimatåtgärderna inte kan vänta. De närmaste åren kommer att vara avgörande.

– Själv tänker jag som optimist att vi nog vill svara på de här utmaningarna snarare förr än senare.

Vad svarar då Nummelin år dem som undrar om det verkligen är nödvändigt för alla dessa människor att flyga till ett enormt möte år efter år?

– Som jag ser det är det här en fråga som måste lösas tillsammans. Vi behöver internationella åtgärder och det krävs att alla länder tillsammans pushar varandra till att göra tillräckligt och mer. Såtillvida är de här partnerkonferenserna viktiga. Det är sant att de har blivit enormt stora, men det betyder också att de ses som viktiga även av medborgarsamhället och gräsrotsorganisationer. Därför är det viktigt att även de får komma till den här sortens mötesplatser.

Det lär komma över 35 000 deltagare till semesterorten Sharm El - Sheikh för COP 27. Men de är inte där för att njuta av värmen.