USA går till mellanårsval den åttonde november – här är delstaterna du ska ha koll på

Val i USA handlar i praktiken om kampen om några få delstater. Det stämmer också den åttonde november när man väljer kongressledamöter, guvernörer och andra viktiga politiker. Här är din guide till de viktigaste delstaterna.

Delstaterna i USA håller på få allt tydligare politiska profiler. Det finns ”blå” stater vid kusterna där demokraterna dominerar och där abortlagarna är tillåtande och vapenlagarna stränga. Motsatt politik gäller i de ”röda” eller konservativa delstaterna på landsbygden i t.ex Mellanvästern.

Vågmästardelstaterna, så kallade Swing states, där läget är jämnt är rätt få och där ser den politiska kartan ut som ett USA i miniatyr. Demokraterna får mest röster i de stora städerna medan man på landsbygden röstar på republikanerna.

Därför står den verkliga kampen om de här få delstaterna – och här presenterar vi Pennsylvania, Arizona, Georgia och Wisconsin.

I Pennsylvania vann Joe Biden presidentvalet med bara 1,17 % och Trump vann delstaten 2016 med 0,72 %

Ett av de val som fått mest uppmärksamhet år 2022 är senatsvalet i Pennsylvania. Här står den slipade republikanska TV-läkaren Mehmet Oz, mot demokraten John Fetterman som gör sitt bästa för att inte se ut som en politiker i sin svarta munkjacka och shorts.

Fetterman drabbades av en stroke nyligen som gjorde att han var osammanhängande och stapplade i den enda debatten inför valet. Den av Trump stödda Oz har anklagats för att vara rik och elitistisk och fjärmad från delstatens invånare eftersom han helt nyligen flyttade till Pennsylvania från New Jersey.

I Pennsylvania är det också mycket fokus på guvernörsvalet. Guvernören utnämner nämligen den valansvariga ministern som fastställer valresultatet i delstaten.

Demokraten Josh Shapiro har i sin kampanj fokuserat på att hans republikanska rival Doug Mastriano inte går att lita på i valsammanhang. Mastriano hävdar fortfarande att Donald Trump vann valet 2020 och hyrde bussar för att transportera människor till Washington DC den sjätte januari 2021 när Kapitolium stormades. Han var också själv på plats och marscherade mot Kapitolium den dagen.

I de stora städerna Philadelphia och Pittsburgh dominerar demokraterna, medan landsbygden långt är republikansk. Demokraterna uppfattas ha en liten fördel i den här delstaten.

I Arizona vann Joe Biden presidentvalet med bara 0,3 % eller 10 000 röster. Han var den första demokraten som vunnit delstaten sen Bill Clinton blev omvald här år 1996.

I Arizona finns många så kallade valförnekare bland kandidaterna i valet. De här republikanska kandidaternas kampanj går ut på att Joe Biden inte vann valet 2020. Blir de invalda kan de sitta på politiska poster 2024 där de har makt att riva upp resultatet i presidentvalet och då gå emot väljarnas vilja om en demokrat skulle vinna i Arizona.

I senatsvalet står den sittande demokratiska senatorn och tidigare astronauten Mark Kelly emot republikanen, riskkapitalisten Blake Masters som hör till dem som har köpt lögnen om det stulna valet.

Det tidigare TV-nyhetsankaret, republikanen Kari Lake, ställer upp i guvernörsvalet och hon säger att hon inte skulle ha fastställt Bidens seger 2020. Mot henne står den sittande valansvariga ministern, demokraten Katie Hobbs.

I Arizona röstar man i valet direkt på den valansvariga ministern. I år är kandidaterna demokraten Adrian Fontes som arbetade för att utöka möjligheterna att rösta under pandemin och republikanen Mark Finchem som är en tidigare medlem av milisgruppen Oath Keepers och som var på plats under stormningen av Kapitolium.

I Arizona består en tredjedel av befolkningen av latinamerikaner, en grupp som brukar favorisera demokraterna, trots att republikanerna på senare år har gått framåt bland latinoväljarna i USA. Demokraterna gynnas i Arizona av att två tredjedelar av befolkningen bor i storstaden Phoenix.

I Georgia vann Joe Biden presidentvalet med 0,23 % eller drygt 11 000 röster. Han var då den första demokraten som vunnit här sedan Bill Clintons valseger år 1992.

Det var genom att vinna två senatsplatser i Georgia som demokraterna säkrade majoriteten i senaten 2020 och den här delstaten kan ha en avgörande roll också nu. Om ingendera senatorskandidaten får mer än 50 % ordnas en ny valomgång en månad senare.

Det är bara två år sedan Georgia fick sin första svarta senator i demokraten Raphael Warnock som varit pastor i samma församling som medborgarrättskämpen Martin Luther King. Nu står Warnock emot den likaså svarta Herschel Walker och läget är jämnt mellan dem.

Den republikanska Walker backas upp av Donald Trump och hans kampanj har skakats av att det kommit fram att Walker, som vill förbjuda abort nationellt efter vecka 15, själv har betalat två kvinnor för att de ska göra abort.

Förra gången det var guvernörsval stod samma kandidater emot varandra som i år: republikanen Brian Kemp och demokraten Stacey Abrams. Kemp har tagit avstånd från Trumps påståenden om valfusk och fått känna av Trumps ilska.

Stacey Abrams har gjort mycket för att få svarta i Georgia att registrera sig som väljare, men uppges inte vara särskilt populär bland svarta män i Georgia. Lyckas hon bli guvernör är hon den första svarta kvinnliga guvernören i amerikansk historia.

Donald Trump försökte 2020 övertala den valansvariga ministern Brad Raffensperger att ”hitta” 11 780 röster så att han skulle vinna delstaten. Försöket att påverka den republikanska Raffensperger misslyckades, men gjorde Raffensperger till nationell kändis och han ställer upp för omval. Trump däremot kan bli åtalad för telefonsamtalet.

Demokraterna har gått framåt i den här sydstaten på grund av den växande svarta befolkningen och de vita högutbildade i storstaden Atlanta.

Joe Biden vann i Wisconsin i presidentvalet med 0,63 % av rösterna medan Trump vann delstaten fyra år tidigare med 0,77 % Trumps seger innebar en stor seger eftersom ingen republikan hade vunnit där sedan 1984.

I den här mjölk- och kopparproducerande delstaten kan också majoriteten i senaten avgöras. Den republikanska senatorskandidaten är den sittande senatorn Ron Johnson som förutom sin stora förmögenhet också är känd för sina kontroversiella uttalanden. Han har ifrågasatt coronavaccinens effektivitet, klimatförändringen och att stormningen av Kapitolium var ett väpnat uppror.

Den demokratiska kandidaten, Mandela Barnes, har anklagats för att vara för mjuk när det gäller att bekämpa kriminalitet. Om 35-åriga Barnes blir invald är han delstatens första svarta senator och bara den andra senatorn i hela kongressen som är i trettioårsåldern. Wisconsin beskrivs som splittrad politiskt och läget är jämnt mellan de två kandidaterna.

En avgörande fråga kan bli om de svarta männen väljer att gå och rösta. Wisconsin var scenen för omfattande Black lives matter-protester efter att den svarta Jacob Blake blivit skjuten i ryggen av polis i Kenosha.

I Wisconsin är demokraternas stöd starkast i Milwaukee och huvudstaden Madison, medan republikanerna dominerar på landsbygden.

Som bonus kan man hålla koll på Florida för vad solskensstaten, The Sunshine State, kan säga om framtida val.

Tidigare var Florida den mest kända vågmästardelstaten, men verkar nu gå i en allt mer konservativ riktning. En förklaring är den stora gruppen kubaner som i motsats till andra latinamerikanska väljare i hög grad röstar på republikanerna. Om Florida blir republikanskt kan det ha stor betydelse i kommande presidentval eftersom staten har hela 30 elektorsröster.

En eventuell framtida president är den republikanska guvernören Ron DeSantis som ställer upp för omval i år.

Den republikanska presidentkandidaten från 2016, Marco Rubio, vill bli återvald som senator en tredje gång och kämpar mot demokraten, Val Demings. Hon är en demokratisk stigande stjärna och Orlandos första kvinnliga polischef.

Hur går det då?

Demokraternas majoritet i senaten är den tunnaste möjliga – 50 mot 50 – med vicepresidentens röst som avgör till deras fördel om rösterna faller lika. I representanthuset har demokraterna just nu en större majoritet, men de tros förlora makten där i november.

I senaten behöver republikanerna 51 platser för att ha majoritet och av de 35 platser som fylls i november tror CNN att republikanerna kan ta 20. Republikanerna behöver ändå 22 för att få majoritet i senaten. Demokraterna ser ut att kunna ta 12 platser och de behöver 14 för att hålla sin majoritet.

I representanthuset måste ett parti ha 218 av de 435 platserna för att ha majoritet. Republikanerna ser nu ut att kunna få 212 platser och demokraterna 205. 18 platser är svåra att förutspå.