Nordiska rådets miljöpris går till Nabbens våtmark i Mariehamn
Nabbens våtmark stärker den biologiska mångfalden, renar kustvattnet och tjänar som rekreationsområde, allt på samma gång.
Nabben är en våtmark som byggts precis intill stadsmiljön i Mariehamn, och som kombinerar flera funktioner: våtmarken renar kustvattnet, ökar den biologiska mångfalden och är också rekreationsområde.
Nabben har flera olika vattenreningsprocesser, bland annat finns där en sedimentationsbassäng som renar dagvatten från bostads- och industriområdet i närheten. Våtmarken ska främja växt- och djurlivet i området och där finns bland annat en fiskevåtmark för gäddyngel, fågel- och fladdermusholkar och grodgropar.
Området har också informationsskyltar för besökare som till exempel skolklasser så alla kan lära sig mer om växt- och djurarterna i området.
– Att bygga våtmarker är ett stort lagarbete. Jag vill tacka vårt dreamteam hemma på Åland och tacka för ett otroligt bra arbete, nu är det bara att fortsätta på den inslagna vägen, hälsade Mariehamns miljösamordnare Ulf Simolin från Musikhusets scen.
Mariehamns stad har nu planer på en våtmark till på andra sidan om staden, för att rena Svibyån som har miljöproblem med den stora mängd fosfor som rinner ut i ån från jordbruket och sedan vidare ut i havet.
Flera nominerade i år restaurerar och återställer natur
Nordiska rådets miljöpris har ett särskilt tema varje år. I år skulle pristagaren vara någon som gjort en gjort en speciell insats för biodiversitets- och klimatkrisen med en naturbaserad lösning.
Flera av de nominerade råkar vara konkreta exempel på det EU-förslag om restaurering och återställning av natur som orsakat stor politisk debatt i Finland de senaste veckorna.
Nordiska rådet fick in förslag på nästan 70 initiativ i Norden. Av de sex stycken som valdes ut som nominerade är det flera som handlar om just våtmarker eller vatten.
Tema för priset 2022 var naturbaserade miljö- och klimatlösningar
Sveriges nominerade var Kristianstads Vattenrike, ett UNESCO-märkt initiativ där våtmarkerna kring staden restaurerats så att de nu skyddar Kristianstad mot översvämning, minskar näringsläckaget till Östersjön och bevarar den biologiska mångfalden.
Från Island nominerades Votlendissjóður, en fond för att återskapa våtmarker som dikats upp för jordbruk. En stor del av Islands växthusgasutsläpp kommer från utdikade våtmarker.
I Danmark nominerades restaureringsarbetet i Sund Vejle Fjord där vattenmiljön har återställts med hjälp av naturens egna redskap som ålgräs och musslor. Nu har ekosystemet börjat repa sig och också större fiskar har återvänt.
I Finland nominerades föreningen Virho, som genom frivilligarbete restaurerat hundratals kilometer åar och bäckar i Finland och på det sättet förstärker den biologiska mångfalden kring strömmande vatten och fiskbestånd. Det är Virho som återställt Vanda å till Finska vikens bästa öringsälv.
Grönlands nominerade Louise Lynge jobbar med hållbarhetsfrågor kring sitt modemärke, genom ekologiska eller återvunna material, en nollavfallsstrategi och att kompensera för sin produktion genom att plantera träd.