Studiepsykolog: Förhöjda inkomstgränser för studiestöd påverkar studerandens mentala hälsa i en positiv riktning

Riksdagen har för andra året i rad godkänt en ändring av lagen om studiestöd, enligt vilken inkomstgränserna för studiestöd ska höjas ännu en gång. Ändringen får beröm av studiepsykolog Jennifer Söderlund.

Redan för det här året höjde riksdagen inkomstgränserna för studiestöd med över 20 procent. Nu har riksdagen för andra året i rad godkänt en ändring av lagen om studiestöd, enligt vilken inkomstgränserna för studiestöd ska höjas ännu en gång.

Också den här gången är höjningen betydande. Efter ändringen som träder i kraft den 1 januari 2023 är inkomstgränserna 50 procent högre än 2021. En studerande som får studiestöd för 9 månader kan nästa år utöver studiestödet ha totalt 18 720 euro i bruttoinkomster.

Och ännu en sak är ny när det gäller studiestödet från och med nästa år. Det finns inte längre en inkomstgräns per månad. De studerande kan ha inkomster när som helst under kalenderåret, så länge inkomsterna inte överskrider årsinkomstgränsen.

Penningbekymmer

Det här är förstås goda nyheter för de studerande. Inte bara för deras plånbok utan, i förlängningen, också för deras mentala hälsa. Ofta är det nämligen inte bara bekymmer med studierna som påverkar de studerandes psyke utan också penningbekymmer.

Det här säger Jennifer Söderlund, vikarierande studiepsykolog på både Åbo Akademi och Svenska Handelshögskolan.

– Penningbekymren är besvärliga för dem som har svårt att hitta motivationen för sina studier. Det kanske blir att man tar en paus i studierna och har ett eller flera tillfälliga jobb och har en svag känsla av att ja, jag ska nog fortsätta att studera nån gång men nu behöver jag jobba.

– Då hamnar man i en limbosituation. Studiestödet dras in och man måste jobba mera. Då hittar man inte sin plats i samhället. Man är varken heltidsstuderande eller har ett fast jobb.

Det kan påverka samhället på lång sikt, det att studerande inte blir färdiga.

Jennifer Söderlund

Hon nämner också studerande som har inlärningssvårigheter som adhd eller problem med sin psykiska hälsa. Det här är en grupp som mer än andra oroar sig för sådana problem.

Kan man säga att staten har höjt de studerandes trygghetskänsla genom de här betydande förändringarna?

– Ja. Det här påverkar trygghetskänslan positivt. Särskilt för dem som förtjänar i gränslandet av den mängd som man har fått förtjäna för att inte behöva betala tillbaka studiestödet.

– De kan ha gått runt med en ganska stor oroskänsla i maggropen en lång stund och väntat på FPA:s beslut: Kommer jag att måste betala tillbaka stödet eller inte? Det är ofta en orsak till ångest. De har ett olöst problem de kan gå med en lång tid.

Vad berättar staten för de studerande med de här åtgärderna?

– Staten sänder signaler att man förstår att det är dyrt att leva idag, att matkostnaderna har höjts och hyran är dyr. Att man förstår behovet för många studerande att jobba vid sidan om studierna.

– Jag tycker också att staten signalerar att man litar på studenterna. Att de är ansvarstagande vuxna som vill bli färdiga med sina studier. Att de som jobbar har tänkt genom det här valet i relation till sin studiemängd så att de också går framåt i sina studier.

Kan det här rentav vara gynnsamt för samhället?

– Ja, särskilt för de som är i slutskedet av sina studier. De kan få in en fot på arbetsmarknaden eller samla erfarenheter till sitt cv. Det här kan göra övergången från att vara studerande till att vara arbetstagare lite smidigare.

Balans i vardagslivet

Det här bekräftas också av Mikael som studerar hälsokunskap vid Åbo Akademi i Vasa.

– Man lär sig på samma gång också hur det är att söka jobb, skriva arbetsavtal och sådana grejer som också är väldigt viktiga senare i livet.

Mikael jobbar cirka 10 timmar i veckan vid sidan om studierna. Så han tycker att det är bra att inkomstgränserna kommer att höjas ytterligare.

– Jag vill jobba vid sidan om så att jag får lite balans i vardagslivet. Jag tycker att det är en jättebra sak att man genom det här ”uppmanar” unga till att tjäna lite vid sidan av studierna.

Efter några år i arbetslivet har Mikael det här året återupptagit sina studier. Han minns hur det var förr när han studerade för första gången.

– Förr kändes det ganska dumt att man nästan inte fick jobba alls. Direkt när man tjänade lite pengar tänkte man, nu måste jag kolla gränserna. Man känner inte samma stress numera.