Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

”Klibbigare stadskärna och träd från sydligare breddgrader” – trädexperten om hur klimatförändringen förändrar Helsingfors

Från 2022
Esplanadparken under en sommardag.'
Bildtext I Esplanadparken växer gamla lindar, som kommer att fällas och ersättas av nya träd. Enligt trädspecialist Juha Raisios uppskattning sker det här först om kanske tio år. Det blir förmodligen lindar igen - lite omak av klibb ändrar inte på det.
Bild: Lukas Rusk

En kanske oväntad följd av klimatförändringen är att Helsingfors stadskärna i framtiden kommer att vara klibbigare än nu. Ja, åtminstone de platser där det växer lindar.

– Ju varmare det är, desto mera av klibbet får vi. Så det blir mera av det i framtiden. Det kan man nog anta, säger Juha Raisio, som är trädspecialist vid Helsingfors stad.

Det är från lindens blad som det där klibbiga kommer, det som gör att skosulorna klibbar fast på trottoaren varma sommardagar. Det sitter bladlöss på bladen, och de suger åt sig växtsaft och utsöndrar sedan så kallad honungsdagg som faller till marken. När de har gjort hål på bladets yta trillar det också ner söt växtsaft från själva trädet. Extra mycket blir det en varm sommar. När det blir varmare somrar blir det alltså mera klibb.

Är det här ett problem?

– Ja om du frågar bilägarna som får tvätta sina bilar extra ofta så är det nog det, säger Raisio.

Träd från sydligare breddgrader

Men klimatförändringen för också andra och större förändringar med sig än klibb när det gäller stadens träd. Man kanske inte ändrar så mycket på trädarterna, men det man måste göra är att hämta individer som är anpassade för det klimatet vi kommer att få, säger Juha Raisio.

– Det är träd som växer i södra Sverige och norra Tyskland som är de mest intressanta nu. Senare kan det vara annorlunda när vi vet hurdant klimatet blir.

Raisio påpekar att det här ändå kommer att ske mycket gradvis.

Juha Raisio står invid ett ungt träd. I bakgrunden syns delar av Tokoistranden och Djurgårdsviken.
Bildtext Juha Raisio inspekterar körsbärsträden vid Tokoistranden. De ersatte för tre år sedan hästkastanjerna, som man år 2017 var tvungna att fälla på grund av ett bakterieangrepp.
Bild: Karin Filén / Yle

Man kommer också att satsa mera på en del arter än förut. Raisio berättar att man till exempel har gått in för att plantera flera körsbärsträd än tidigare. Det har förstås redan funnits av dem i Helsingfors, men de kommer förmodligen att trivas ännu bättre i ett varmare klimat. Bland annat på Tokoistranden planterade man för tre år sedan femtiofyra nya träd.

Eken tror han också att kommer att vara en av framtidens vinnare. Det är ett mycket anpassningsbart träd. Tallen kommer också att triumfera, tror Raisio. Den trivs på torra platser.

Det är svårt att säga vilka framtidens förlorare bland träden i Helsingforstrakten kommer att vara, men granen är antagligen ett av dem, tror Raisio. Det beror till stor del på att vissa skadeinsekter trivs i det varmare klimatet. Granbarkborren är redan här, och kommer sannolikt i framtiden att orsaka ännu större skada.

”Träden klarade torkan överraskande bra”

Hur har stadens träd då klarat av den torra sommaren?

– De klarade sig överraskande bra, säger Raisio.

Det såg en tid dåligt ut. Träden hittar vatten i de djupare lagren av jorden, men det är påfrestande för dem att suga upp vattnet från djupen.

– Men vi fick lite regn i tid i slutet av sommaren, och det hjälper ganska mycket. Det skulle vara bra om det ännu regnade lite mera.

Nu när träden till största delen har tappat sina löv suger de inte längre upp vatten. Regnet behövs i stället för deras framtida behov, för att vattenreserverna i marken ska vara påfyllda inför våren.

Björklöv i höstiga färger.
Bild: Yle/Alex Sundberg

Många av björkarna blev tidigt gula och en del oroade sig för hur de ska klara sig. Men att tappa löven är ett av trädens sätt att försvara sig mot torka. Deras sommar är slut för den gången och de väntar på nästa växtsäsong.

Raisio tycker att vi inte ska oroa oss alltför mycket för träden.

– De har funnits i miljontals år och de har anpassat sig för olika omständigheter. De klarar torka mycket väl.