Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Assistanshundar från Kimitoön finns i hela landet – efterfrågan på fyrbent hjälp i vardagen är stor

Assistenthundar från Kimitoön finns i hela landet – efterfrågan på fyrbent hjälp i vardagen är stor - Spela upp på Arenan

Att stänga dörrar och ta av sig handskarna är inte en självklarhet för en person som är rörelsehindrad. Axxell Brusaby har utbildat assistanshundar som hjälper till i vardagen i 15 år.

Varje år avklarar ungefär fyra labradorer vid yrkesutbildaren Axxell Brusaby på Kimitoön ett test som gör att de kan jobba som assistenthundar, eller assistanshundar som det egentligen heter. Då är hundarna vanligen två år gamla och framför dem väntar tio år av arbete tills de blir pensionerade.

– Assistenthundarna hjälper rörelsehindrade personer. De lyfter upp saker, tänder lampor och stänger lådor. Det är kanske de viktigaste uppgifterna, säger Nina Jäntti, ansvarig hundtränare vid Axxell Brusaby.

En kvinna står utanför en bruggnad och tittar på en hund som står bredvid henne till höger.
Bildtext Nina Jäntti skolar den 8 månader gamla labradoren Bianca som ska bli assistanshund. En assistanshund är inte kopplad då den går bredvid sin ägare, och därför är en av de viktigaste sakerna i skolningen att hunden inte ska bli distraherad av omgivningen och springa iväg.
Bild: Cecilia Juuti

Skolningen börjar då valpen är sju veckor gammal. Då gäller det främst att lära sig gå bredvid ägaren utan att låta sig distraheras av omgivningen. Att lyfta handskar och stänga dörrar lär sig hunden då den är lite äldre.

Labrador är den vanligaste rasen som skolas till assistanshund, och majoriteten av hundarna som skolas vid Axxell är labradorer.

– Jag antar att det är på grund av att de är sociala och de vill gärna jobba med en människa. Mat är det bästa i världen så man har någonting att belöna dem med, och de har en lämplig storlek.

Assistanshundens examen väcker känslor

För tillfället skolas sex labradorer vid Brusaby. Axxells studerande deltar i skolningen: grundexamensstuderande sköter hundarna och djurtränarstuderande tränar dem.

– Vi skolar assistenthundar för att vi utbildar människor. Vi har klarat av att koppla hundarnas skolning till att utbilda människor, säger Tomas Björkroth, som är enhetschef vid Axxell Brusaby.

Porträtt av en man som står lutad mot en hylla med ett inramat diplom-.
Bildtext Tomas Björkroth, enhetschef vid Axxell Brusaby, står invid ett nytt internationellt diplom som garanterar kvaliteten på assistenthundskolningen vid Brusaby.
Bild: Cecilia Juuti

Hundarna vistas i skolan endast dagtid då de övar på att vara assistenter i hemmet eller exempelvis åker iväg till köpcenter för att lära sig vara bland människor.

På kvällar, helger och ledigheter bor hundarna hos yrkesskolans studerande.

En labrador ser snett uppåt med solen i ansiktet.
Bildtext Det ger ett mervärde i studierna för studerande vid Axxell Brusaby att få sköta om blivande assistanshundar.
Bild: Cecilia Juuti

Den blivande assistanshunden är ändå bara ett tillfälligt husdjur för studerandena. Efter två år, då skolningen är klar, flyttar hunden till sin permanenta husse eller matte.

Det innebär en ny situation för hunden, men också för den som skött hunden.

– Det är det vi försöker utbilda studerande till, att hantera djur så att de är en del av arbetet. Men det är klart att du fäster dig vid en hund som du har skött om och varit med i två år, det är en känslosam situation, säger Björkroth.

En del av välfärdsområdet

Invalidförbundet köper färdiga assistanshundar av Axxell och delar ut dem till behövande.

Förbundet betalar vanligen kring 16 000 euro för en färdigt skolad assistanshund, men för hundens nya husse eller matte räcker det med att betala för hundens mat och en del av vårdkostnaderna.

En ung labrador som leker.
Bildtext Hundarna inleder skolningen då de är sju veckor gamla. På bilden blivande assistanshunden Poppis, 5 månader.
Bild: Cecilia Juuti

Snart förändras systemet i och med social- och hälsovårdsreformen.

– Assistanshundar klassas som medicinskt hjälpmedel vilket betyder att ansvaret för överlämnandet av hundarna övergår till välfärdsområdena under de närmaste åren, säger Hannu Kapanen, rehabiliteringsspecialist på Invalidförbundet.

Enman i glasögon poserar framför en skylt där det står "Assistenthundar".
Bildtext Hannu Kapanen, rehabiliteringsspecialist på Invalidförbundet hoppas att det finns fler assistanshundar i framtiden.
Bild: Cecilia Juuti

Just nu är efterfrågan stor på assistanshundar i Finland. Kapanen hoppas att övergången till välfärdsområdena innebär att väntetiden på att få en assistanshund kunde bli kortare.

– Förhoppningsvis innebär det att vi kunde få fler assistenthundar. Behovet av dem är stort och köerna är långa.