Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Finlands Nato-anslutning avancerar – kan godkännas med enkel majoritet i riksdagen

Uppdaterad 03.11.2022 19:08.
Jens Stoltenberg sitter, Antti Kaikkonen samtalar med honom, stående sig hans sida.
Bildtext Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg med Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen (C).
Bild: Kenzo Tribouillard / AFP

Finlands anslutningsprocess till Nato avancerar på hemmaplan. Natomedlemskapet anses inte strida mot Finlands grundlag, och medlemskapet kan därmed godkännas av riksdagen med enkel majoritet, anser lagberedarna.

Finlands anslutning till Nato kräver riksdagens godkännande. Lagtekniskt handlar det om att Finland godkänner det nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, som utgör själva grunden för Nato.

Utkastet till lagförslag är nu klart och ska härnäst på remiss. Utkastet har tagits fram av en arbetsgrupp under ledning av Utrikesministeriet.

Enkel majoritet kan räcka i riksdagen

Arbetsgruppen anser att avtalet inte är problematiskt ”med hänsyn till Finlands suveränitet och deltagande i internationellt samarbete” och att det inte handlar om en betydande överföring av behörighet till en internationell organisation, som det heter i ett pressmeddelande.

Därför kan riksdagen godkänna avtalet med enkel majoritet, menar arbetsgruppen. Frågan avgörs ändå i sista hand av riksdagens grundlagsutskott.

Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) upprepade vid en presskonferens på torsdag eftermiddag att Finland har för avsikt att bli Nato-medlem utan villkor eller förbehåll, med samma rättigheter och skyldigheter som andra medlemsländer.

– Nato-medlemskapet för med sig betydande förändringar för hela vårt försvarssystem, personal och lagstiftning, betonade försvarsminister Antti Kaikkonen (C) under presskonferensen.

En anslutning till nordatlantiska fördraget anses ändå inte ”inverka på Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska beslutssystem, skyldighet att försvara landet eller republikens presidents uppdrag som överbefälhavare för försvarsmakten”, står det vidare i pressmeddelandet.

Inga formuleringar om kärnvapen

Lagutkastet innehåller heller inga formuleringar angående kärnvapen, trots att Nato i sista hand är en kärnvapenallians.

Finland har sedan tidigare lagar som förbjuder kärnvapen på finländskt territorium, men något behov att ändra dessa lagar finns inte, försäkrar Haavisto.

Nato-anslutningen medför ingen automatik beträffande kärnvapen eller Nato-baser i Finland.

- Vi behöver inte ändra lagstiftningen just nu, förstås är det en fråga för kommande regeringar om det finns andra skäl till det, sade Haavisto.

Antti Kaikkonen betonar att Finland inte strävar efter att ha kärnvapen placerade på finländsk mark, och det finns heller inga sådana förslag eller krav på Finland.

Kommande Nato-avtal godkänns separat

Som Natomedlem ska Finland dessutom ansluta sig till andra avtal som gäller truppernas ställning, informationssäkerhet och skydd av försvarsförvaltningsområdets uppgifter. Också de här avtalen måste godkännas efterhand av riksdagen.

Natoländerna undertecknade Finlands och Sveriges anslutningsprotokoll den 5 juli 2022. Efter att alla Natoländer har ratificerat anslutningsprotokollen ansluter sig Finland och Sverige till Nato.

– Vi gör nu det som är nödvändigt, vi vill försäkra oss om att Finland kan bli fullvärdig Nato-medlem så fort som möjligt då alla medlemsländer ratificerat protokollen, sade Haavisto.

Av alliansens 30 medlemsländer har alla utom Ungern och Turkiet redan ratificerat Finlands och Sveriges anslutningsprotokoll.