Städerna i huvudstadsregionen vädjar till regeringen: “Ni måste öka antalet studieplatser inom småbarnspedagogiken”
Personalbristen på daghemmen i huvudstadsregionen når nya höjder, enligt städernas prognos. Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla tror att fler utbildningsplatser kan rädda krisen inom småbarnspedagogiken.
”Vi försöker springa ifatt ett tåg som accelererar för varje år.” Så här beskriver Helsingfors borgmästare Juhana Vartiainen (Saml) personalbristen inom småbarnspedagogiken.
Det som görs för att stävja personalbristen på daghemmen räcker inte. Det krävs fler rikstäckande åtgärder för att råda bot på problemen, framför allt behövs det fler utbildningsplatser på högskolorna, skriver Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla i ett gemensamt ställningstagande.
Ledande politiker och tjänstemän behandlade också frågan på en presskonferens på torsdagsförmiddagen.
”Vi kan inte anställa fler för det finns helt enkelt inte fler att anställa. Kommunernas viktigaste uppgift just nu är att se till så att personalen vi redan har trivs på jobbet. Om vi lyckas med det försämras inte situationen, men det löser inte heller problemen”, säger Vandas stadsdirektör Ritva Viljanen.
Enligt Juhana Vartiainen behövs det 6 000 nya högskoleutbildade småbarnspedagoger i huvudstadsregionen fram till 2030. Med nuvarande mängd utbildningsplatser kan bara hälften av det behovet tillgodoses. Enligt städernas prognos uppgår personalbehovet till 3 200 anställda om åtta år.
– Det är statsmakten som har det viktigaste verktyget. Den måste öka på antalet studieplatser inom småbarnspedagogiken. Det är det allra viktigaste, säger Vartiainen till Yle Huvudstadsregionen.
Juhana Vartiainen tror att folk söker sig till utbildningarna om det finns platser.
– Det är inte ett problem. Det är intressanta och livsviktiga arbetsuppgifter som ger upphov till bra karriärmöjligheter, säger han.
Knepigare på svenskt håll
Men Vartiainen medger att det är knepigare på svenskt håll. Han tror att fler utbildningsplatser kommer att hjälpa i viss mån, men inte i samma utsträckning som på finskt håll.
– Det råder en allmän brist på unga svenskspråkiga inom den här branschen. Vi gör vad vi kan och försöker främja studier i svenska, men vi försöker också locka studenter från övriga Skandinavien. Det är inte lätt, men vi erkänner problemet.
Hur mycket kan ni tänka er att höja lönerna?
– Jag kan inte som borgmästare komma med löften om höjda löner. Men i övriga nordiska länder har man hanterat bristen på personal med att förhandla om löneförhöjningar lokalt och individuellt. Och det strävar jag också efter, säger Vartiainen.
Hans strategi är att få till sådana reformer som ger mera ekonomiskt handlingsutrymme och som i sin tur innebär bättre löner och förmåner för personalen.
Cirka tusen ukrainska barn måste också få plats inom småbarnspedagogiken
Utbildningsplatserna har inte blivit fler i tillräckligt snabb takt, säger Esbos stadsdirektör Jukka Mäkelä.
”Det här märks i synnerhet i städer med stark tillväxt där antalet barn i småbarnspedagogiken ökar”, säger Mäkelä.
Mäkelä är speciellt orolig för hur situationen kommer att vara i vår, när tusen till tvåtusen ukrainska barn ska få plats inom småbarnspedagogiken och i skolor.
– Det är viktigt att städerna i huvudstadsregionen samarbetar, precis som vi gjorde under coronapandemin, säger Mäkelä.
Han anser att det behövs en undantagslag så att städerna lättare kan använda sig av ukrainare som arbetskraft i till exempel skolor och daghem.
– Vi har en mängd ukrainska barn och unga vars rättigheter måste tillgodoses. Vi borde kunna förbise vissa behörighetskrav så att ukrainare som kommit hit också kan få jobb inom småbarnspedagogiken, säger Mäkelä.
Borgmästarna och stadsdirektörerna i Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla vill att Utbildningsministeriet som en första åtgärd ska utreda hur personalbehovet ser ut i landets olika regioner fram till 2030, och efter det öka antalet utbildningsplatser så att de koncentreras där behovet kommer att vara som störst.
Enligt Kommunarbetsgivarna behöver 20 000 nya småbarnspedagoger utbildas i Finland innan 2030.
Artikeln har uppdaterats 3.11.2022 kl. 14.05 med citat och ny rubrik.