Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Ny lag om funktionshinderservice kan komplettera vårdreformen – FDUV orolig för att resurserna inte räcker till alla tjänster

Person i rullstol ser på tv.
Bildtext Nästa år ska det bli lättare att få skräddarsydda tjänster utifrån behov, inte diagnos. Arkivbild.
Bild: Hilma Toivonen / Yle

Kårkullas regionala tjänster för funktionsnedsatta överförs i sin helhet till det östnyländska välfärdsområdet vid årsskiftet. Frågor kring rehabilitering och resurser är oklara, men service på svenska ges till den som behöver.

På tisdagen öppnade föreningen FDUV dörrarna för att informera och prata om hur vårdreformen påverkar tjänsterna för svenskspråkiga personer med intellektuell och annan funktionsnedsättning.

Kårkulla samkommun upphör vid årsskiftet och blir en del av välfärdsområdenas social- och hälsovårdstjänster. När Kårkullas öde nämns hörs suckar bland de drygt 20 deltagare som samlats i Å-huset i Borgå.

Annina Alexandersson, Kårkulla samkommuns regionchef i östra Nyland lovar att mycket blir som förut.

– Välfärdsområdets styrelse har i medlet av september fattat ett beslut om att våra experter, det vill säga vår psykolog Christel, socialarbetare Sofie, habiliteringshandledare Katarina och Petra flyttar till välfärdsområdet. Den kontakt som ni har haft med dem fortsätter som tidigare.

Den regionala servicen som Kårkulla erbjuder fortsätter efter årsskiftet, det vill säga lokaler, personalen och verksamheten är de samma som förut, det är bara skylten på dörren som ändras.

Också det får några ögonbryn att höjas och man undrar om det ska stå Östra Nylands välfärdsområde eller ÖNVFO på Kårkullas bilar efter årsskiftet.

Tre kvinnor pratar till en publik.
Bildtext Ledande socialarbetare Johanna Lindfors, Elin Blomqvist-Valtonen från Östra Nylands välfärdsområde och Kårkullas regionchef Annina Alexandersson berättade hur arbetet med välfärdsområdet framskrider.
Bild: Leo Gammals / Yle

Trots kvällens oroade deltagare ser Annina Alexandersson fram emot vårdreformen ur en östnyländsk synvinkel.

– Vi har en viss fördel med att den enhet som omfattar Kårkulla i östra Nyland överförs i sin helhet till Östra Nylands välfärdsområde. Verksamheten som bedrivits här lokalt delas inte upp i olika välfärdsområden, säger Alexandersson.

Det här betyder att boendeservicen, dags- och arbetsverksamheterna och de regionala experttjänsterna överförs helt och hållet i välfärdsområdets regi.

– Vårdreformen medför samtidigt att alla som jobbar med funktionshinderfrågor jobbar under samma tak och därför kan det vara en fördel för målgruppen också. Det blir en större grupp, till exempel socialarbetare som jobbar tillsammans och kan bli bättre på att hitta lösningar, säger FDUV:s verksamhetsledare Lisbeth Hemgård.

Hemgård tror dessutom att ett välfärdsområde där de invalda politikerna är förankrade i sin egen region med tiden kan förstärka beslutsprocesserna eftersom beslutsfattarna ser vilka tjänster de betalar för.

– Då kan det finnas, om man är positiv, en förhoppning att man förstår att den här människan behöver de här tjänsterna för annars kan det bli dyrare för oss om vi inte nu ger det här stödet åt den här människan, säger Hemgård.

Lisbeth Hemgård från Fduv ler framför en väggmålning
Bildtext Lisbeth Hemgård tror att vårdreformen kan föra med sig bra saker men oroar sig för resurserna.
Bild: Rebecka Rahikainen / Yle

Från årsskiftet blir det som kallas service för personer med funktionsnedsättning i Östra Nylands välfärdsområde en del av en större helhet än hittills, då också den finska samkommunen Eteva och kommunernas handikappservice fungerar under samma tak.

Annina Alexandersson tror inte att frågor som berör tjänster för funktionsnedsättning drunknar i den nya stora organisationen.

– Det ska de inte göra utan tvärtom har vi en situation där vi inväntar en ny lag om funktionshinderservice som på ett ganska omfattande sätt reformerar sättet hur man beviljas service utgående från en funktionsnedsättning och breddar målgruppen för olika typer av service, säger Alexandersson.

Ett syfte med den nya lagen är att personer med uttalade servicebehov, men som tidigare inte uppfyllt de lagstadgade kraven för tjänster, inte ska falla mellan lagparagraferna.

– De ska nu ha rätt till service utgående från funktionsnedsättning, inte diagnos såsom det ser ut ännu idag.

Också Lisbeth Hemgård lyfter fram att den nya lagen om funktionshinderservice som träder i kraft vid årsskiftet kan stärka och förbättra verksamheten.

– Det kan få den goda konsekvensen att servicepaletten breddas. Hittills har de med intellektuell funktionsnedsättning fått tjänster via Kårkulla samkommun, men det kan finnas personer som vill ha något annat och då kan det finnas bättre möjligheter för det.

Konkret kunde det ge möjlighet till mer skräddarsydd service, till exempel personlig assistans för att bättre kunna forma fritiden eller sysselsättning så att man inte är beroende av personalen vid boendet och dag- eller arbetsverksamheterna.

Finns det en risk för att det blir svårare att få service på svenska?

– Ur ett Kårkulla-perspektiv förändras ju saker och ting för att vi blir ett tvåspråkigt sammanhang. Kårkulla i östra Nyland blir en del av ett synnerligen tvåspråkigt välfärdsområde och även på politisk och beslutsfattande nivå hålls den svenska flaggan högt, säger Annina Alexandersson.

På basis av befolkningsunderlaget är Alexandersson övertygad om att de svenska tjänsterna kommer att kvarstå. Idag finns det omkring 130 svenskspråkiga och 160 finskspråkiga servicetagare inom välfärdsområdet.

– Man har rätt till service på sitt modersmål, säger Alexandersson.

Ett 20-tal personer sitter vid bord och lyssnar på en föreläsning.
Bildtext Ett 20-tal personer samlades för att höra om vad vårdreformen innebär för intellektuellt funktionsnedsatta.
Bild: Leo Gammals / Yle

Resurserna är knappa redan nu

Det är ett faktum att flera välfärdsområden inleder med strama budgetar med underskott på upp till 32 miljoner euro. Vid FDUV oroar man sig över detta.

– Det här oroar oss väldigt mycket om jag säger så. Jag har jobbat länge inom branschen och de senaste tio åren har man pratat om resurser, att det inte finns pengar. Det är så klart politiska beslut, men antalet personer som behöver funktionshinderservice ökar men budgeten ökar inte, säger Lisbeth Hemgård.

Hemgård tror att det är resurserna och personalen som blir de stora utmaningarna inom den närmaste framtiden, inte strukturen.

– Kommer vi att ha personal som vill jobba med det här? undrar Hemgård.

FDUV:s roll förstärks

Hemgård uppskattar att FDUV:s roll som intresseorganisation ökar i samarbetet med de olika välfärdsområdena bland annat genom att utveckla tjänster.

– Vissa områden är ganska kritiska i Svenskfinland. Bastjänsterna fungerar rätt bra, men det finns särskilt krävande tjänster som inte fungerar och som måste förbättras.

Särskilt krävande tjänster kan till exempel vara personer med svår autism eller i behov av psykiatri, personer som kräver expertis. De här tjänsterna finns inte nödvändigtvis i alla regioner och inte på svenska.

Under diskussionens gång kommer det fram att det fortfarande är oklart exakt hur samkommunens kris-, undersöknings- och rehabiliteringsverksamhet ska ordnas samt rutiner kring rehabiliteringsplaner och neuropsykologiska handledare.

Diskussion om artikeln