Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Mellanårsvalet i USA ett ödesval för den amerikanska demokratin enligt författaren Martin Gelin: “En majoritet av republikanernas kandidater är valförnekare”

Uppdaterad 04.11.2022 19:51.
Folk på Capitoliums trappa.
Bildtext Stormningen av Kapitolim den sjätten januari 2021 väckte stora frågor om den amerikanska demokratins tillstånd. Det var ett angrepp på ”mångfaldens demokrati” menar författaren Martin Gelin.
Bild: Lev Radin / Alamy/ AOP

Amerikanerna är oroade för demokratin men av helt olika orsaker beroende vilken sida av det politiska spektrumet man tillhör. Det finns flera stora riskfaktorer för demokratin i samband med höstens mellanårsval, säger Martin Gelin.

USA kanske bara har några år kvar som en fungerande demokrati. Mellanårsvalet i höst ger en fingervisning om vart landet är på väg de närmaste åren.

Det menar den New York-baserade författaren, journalisten och USA-kännaren Martin Gelin. Gelin är Dagens Nyheters New York-korrespondent.

– Sedan Donald Trump förlorade presidentvalet har han lett en nationell rörelse som förnekar att han förlorade valet, säger Gelin och syftar på det som kommit att kallas Trumps ”stora vallögn”.

Två år efter presidentvalet har lögnen fortfarande ett mycket starkt fotfäste bland republikanerna.

– En majoritet av republikanernas kandidater i det här valet – om man räknar alla kandidater till kongressen och delstatsregeringarna – är så kallade election deniers, valförnekare. De förnekar alltså att Biden vann, säger Gelin.

Enligt Washington Posts kartläggning i oktober 2022 har nästan 300 republikanska kandidater i mellanårsvalet förnekat eller sått tvivel kring presidentvalsresultatet från 2020.

Svenska New York-baserade journalisten och USA-kännaren Martin Gelin gör intervju.
Bildtext Martin Gelin bor i New York. Han har i tjugo år arbetat som journalist och författare i USA.
Bild: ©2016 Ricky Rhodes

Gelin nämner separat de republikanska guvernörskandidaterna i vågmästarstaterna Arizona, Michigan och Pennsylvania: Kari Lake, Tudor Dixon och Doug Mastriano. Om någon av dem blir vald kan det innebära ett nytt slag mot demokratin.

– Det kan få väldigt stora konsekvenser i presidentvalet 2024.

– De har alla förnekat att Joe Biden är legitimt vald president. Så de kan helt enkelt vägra fastställa en ny valseger för Joe Biden eller en annan demokrat.

Både demokrater och republikaner i USA oroar sig för demokratin – men ur helt olika perspektiv

En majoritet av amerikanerna oroar sig för demokratins tillstånd i landet.

Paradoxalt nog är oron lika stor på bägge sidor av det politiska spektret.

– I republikanernas fall handlar det ofta om att de köpt lögnerna från Donald Trump om att presidentvalet 2020 inte var legitimt och att demokraterna skulle ha ägnat sig åt valfusk.

– Bland demokraterna finns det en legitim oro över att valsystemet utmanas, säger Gelin.

De senaste åren har USA tappat mark i internationella jämförelser och till exempel rapporten ”Global state of democracy” från 2021 konstaterar att USA:s demokrati är på tillbakagång.

Ny bok om rasismens historia i USA: ”Konflikterna har bottnat i att vita inte vill acceptera svart frihet”

Martin Gelin har bott och arbetat som journalist i USA i tjugo år. Han har skrivit flera böcker om landets politik, till exempel ”Den amerikanska högern” från 2012 och ”Den längsta kampen – Hillary Clintons väg till makten” år 2016.

Hans nyligen utkomna bok heter ”Den vita stormen – Rasismens historia och USA:s fall” är en grundlig men på många sätt dyster odyssé genom USA:s historia av förtryck och rasism.

– Ju mer man arbetar och reser runt i USA desto mer ser man hur rasismen genomsyrar den amerikanska politiken.

Martin Gelin, är journalist och usa-kännare, bosatt i New York.
Bildtext Bokaktuell. Martin Gelins nya bok ”Den vita stormen” är en dyster odyssé genom USA:s dystra historia av förtryck mot svarta.

Flera av de stora politiska konflikterna i USA har i någon mening tagit avstamp i rasismen, konstaterar Gelin. Han nämner inbördeskriget, slaveriget och medborgarrättskampen.

– Konflikterna har bottnat i att vita inte vill acceptera svart frihet och svart medborgarskap.

Samtidigt ser vi i dag också ett exceptionellt starkt engagemang mot rasismen i USA. Protesterna mot rasism och polisbrutalitet efter mordet på George Floyd är ett exempel. Företag och organisationer i USA försöker i dag också aktivt profilera sig som anti-rasistiska och toleranta.

Är det här inte ett tecken på att rasismen i dag inte längre har ett lika starkt fotfäste i USA som under tidigare decennier?

– Absolut. Det är en paradox jag försöker beskriva i boken. Det är inte så att rasismen plötsligt kommit tillbaka i USA och är värre än någonsin. Det har sett konkreta framsteg och statistiskt har svarta amerikaner det bättre i dag än för 70 eller 100 år sedan.

– Samtidigt är det just framstegen som leder till en motreaktion. När Barack Obama blev president 2008 så såg vi en nationell motreaktion bland många vita, konservativa amerikaner.

– Det är ett mönster som alltid återkommit i amerikansk historia. Efter att slaveriet avskaffades 1865 inföll det som i dag kallas rekonstruktionstiden, då svarta fick fler rättigheter. Men samtidigt såg vi en våldsam backlash med våldsterrorism mot många svarta.

Stormningen av Kapitolium – ett angrepp på ”mångfaldens demokrati”

Den sjätte januari 2021 stormade hundratals våldsamma Trumpsupportrar kongressbyggnaden Kapitolium. Attacken drevs delvis av rasisistiska motiv, anser Gelin.

– För det första vimlade det av rasistiska symboler bland deltagarna, sydstatsflaggor och nazistiska symboler bland annat.

Gelin ser upploppet som en attack mot det han kallar mångfaldens demokrati. Han berättar om ett möte med en svart man i november 2020 under dygnen efter valnatten när rösträkningen pågick.

”We used to pick cotton, now we pick presidents”, sade mannen. Alltså tidigare samlade vi bomull, nu väljer vi presidenter.

– Jag tror att stormningen måste ses som en protest mot just det här, mot det svarta deltagandet i demokratin, mot insikten om att svarta nu får vara med och välja vem som blir president. Det är oacceptabelt för många av Trumps väljare.

– Det har gjorts forskning efteråt på dem som deltog i stormningen och som är brottsmisstänkta. Den viktigaste faktorn som skiljer dem från den övriga amerikanska befolkningen är att en väldigt stor andel kom från distrikt där den vita andelen av befolkningen känt sig trängd och där mångfalden och minoriteterna ökar.

Artikeln har uppdaterats den 4.11.2022 kl 19:48. Uttrycket ”varit trängd” har ändrats till ”känt sig trängd” i artikelns sista citat för att korrekt återge intervjuobjektets avsikt.

Mer om ämnet på Yle Arenan