Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Ska samkönade par få viga sig i kyrkan? Hur ska Åbo domkyrka se ut? Viktiga frågor avgörs i församlingsvalet

Uppdaterad 04.11.2022 08:28.
Två kvinnohänder med förlovningsringar håller i varandra med Åbo domkyrka i bakgrunden.
Bildtext Församlingsvalet hålls den 20 november 2022, men vad handlar valet om?
Bild: Linus Hoffman / Yle

På söndag den 20 november är det församlingsval i Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Förhandsröstningen pågår från tisdag till söndag 8–12 november.

Alla medlemmar i kyrkan som fyllt 16 år har rösträtt i församlingsvalet. Men vad handlar valet om?

– Vi står bland annat inför en totalrenovering av Åbo domkyrka, som ju är mycket speciell för oss alla, och om man vill vara med och påverka ska man rösta i valet, för planeringen har just påbörjats och kommer småningom att bli mycket konkret, säger Åbo svenska församlings kyrkoherde Mia Bäck.

De förtroendevalda i församlingsrådet och kyrkofullmäktige fattar stora ekonomiska beslut om hur kyrkans byggnader, begravningsplatser och skogar ska användas och utnyttjas. Men dessutom beslutar de om församlingens strategiska tyngdpunkter: Ska församlingen rikta sina resurser till unga, äldre, familjer, papperslösa, flyktingar, alla fattiga eller vad?

Mia Bäck.
Bildtext Kyrkoherde Mia Bäck är glad över att många unga kandidater från Åbo svenska församling ställt upp i årets val.
Bild: Yle/Lina Frisk.

För Tiia Dahlström har det varit viktigt att gifta sig i kyrkan och alla hennes barn har döpts. Men hon önskar att kyrkan skulle bry sig om andra ännu mer än i dag.

– Jag kommer kanske att rösta, för det skulle vara viktigt att yngre människor kommer med, säger Dahlström.

En dam med bakåtkammat ljusbrunt hår, blåblommig halsduk och röd kappa står vid en barnvagn med en bebis. Damen tittar in i kameran. Bebisen sover.
Bildtext På söndag döps Tiia Dahlströms dotter. I dopet välkomnas Elena till församlingen.
Bild: Linus Hoffman / Yle

Tre listor i Åbo och Väståboland, sämjoval i Kimitoön

I valet väljs vem som ska sitta i kyrkofullmäktige och i församlingsrådet – de två högsta beslutande organen i församlingarna som bestämmer om ekonomin och riktlinjerna. Delegaterna väljs för fyra år.

Men det är inte särskilt många kandidater som ställer upp. I Åbo svenska församling är det 24 kandidater på tre listor och i Väståbolands svenska församling finns 35 kandidater likaså på tre listor. Kimitoöns församling har sämjoval, det vill säga att det är så få som ställt upp, så alla nominerade kandidater blir ordinarie medlemmar eller suppleanter utan röstning.

En grupp på fem ungdomar övar och spelar instrument framme i en gammal träkyrka. Två vuxna leder övningen.
Bildtext Arkivbild. I Kimitoöns församling vet man redan vilka som är valda och därmed ska besluta bland annat om Dalsbruks kyrka och om kyrkokörer.
Bild: Yle/Monica Forssell

Kimitoöns församling är annorlunda än Åbo och Väståboland genom att det är en självständig församling. Då de väljer kyrkofullmäktige behöver de många kandidater, medan det i samfälligheten finns färre platser för de enskilda församlingarna.

En annan sak som påverkar är att folk har många andra intressen, och de är inte beredda att binda sig för fyra år framåt.

– Men vi är glada över att vi i Åbo har fler kandidater än i förra valet. Ju fler kandidater det finns och ju fler människor de känner, desto större blir valdeltagandet, säger Bäck.

De som inte hör till kyrkan får inte heller påverka i viktiga samhällsfrågor

Det är stora saker som de förtroendevalda beslutar om. De är med och väljer vem som ska representera det egna stiftet i kyrkomötet. Kyrkomötet bestämmer till exempel om kyrkan ska viga samkönade par.

Ida Alanko hör inte till kyrkan, så hon kan inte påverka frågan exempelvis om samkönade par, fastän hon tycker det är en viktig sak.

– Då jag inte hör till kyrkan och religion inte är viktigt för mig, så får jag inte påverka, det är mitt val. Men jag tror att det inte är så många som tänker på saken, säger Alanko.

En ung man me dglasögon, blå mössa och halsduk, och med en grå dunjacka tittar in i kameran. I bakgrunden finns en båt och bilar på en kaj.
Bildtext Luukas Lammi hörde tidigare till Mikaels församling (Turun Mikaelinseurakunta), men han kände att kyrkan inte var hans plats.
Bild: Linus Hoffman / Yle

Luukas Lammi har gått ut ur kyrkan bara för en månad sedan. Han hade funderat på det ganska länge, men sedan visade det sig vara enklare än han trodde – bara att trycka på en knapp.

– Jag är inte troende på något sätt, det känns inte som min plats. Förstås gör församlingen viktigt arbete med att ge tröst och hjälpa dem som har mindre, jag förnekar inte det, men själv hittar jag den trösten på andra ställen, säger Lammi.

Jaana hör inte heller till kyrkan. Hon tror på någon slags gud, på det goda och på att man hjälper varandra.

– Men den där Jesus är ett sådant kapitel som jag inte riktigt tror på. Kyrkans hjälparbete är nog viktigt, men jag stöder det på mitt sätt, utan att det går via församlingen, säger Jaana.

En dam med brun mössa, gul jacka och en ryggsäck tittar rätt in i kameran. I bakgrunden ett rött tegelhus och bilar som är suddiga.
Bildtext Jaana tycker att kyrkan gör ett viktigt arbete, men hon hör inte själv till kyrkan.
Bild: Linus Hoffman / Yle

Två av tre finländare är medlemmar i kyrkan, och det är de som får påverka kyrkans samhälleliga frågor. Ändå är det få som vill rösta i evangelisk-lutherska kyrkans församlingsval. I de senaste valen har valdeltagandet varit 14–15 procent.

– En del upplever att de inte är så insatta i kyrkliga frågor och då kanske de inte vågar ställa upp i valet, men man vågar kanske inte heller rösta, för man tänker att det är bättre att de som är bättre insatta röstar, säger Mia Bäck.

En annan orsak till att man låter bli att rösta kan enligt Bäck vara att man känner att man inte har någon relation till församlingen och tycker att man inte behöver engagera sig.

Inget val i Kimitoön, men man får nog rösta där

Marika Moberg säger att hon inte är särskilt aktiv i församlingen, men både hon, barnen och barnbarnen hör till församlingen och tycker att kyrkan gör ett betydelsefullt arbete.

– Jag har tänkt rösta, för det är viktigt att veta vem som leder församlingen. Jag vet inte riktigt vad de gör, jag är inte så aktiv, men det är viktigt att rösta, säger Marika Moberg.

Förhandsröstningen hålls 8-12 november på många olika ställen; pastorskanslier, församlingshem, affärer, förbindelsebåtar, skolor och högskolor.

En röd, hög affisch med texten Åbo svenska församling, tro hoppas älskar och #församlingsvalet.
Bildtext Det finns affischer som gör reklam för församlingsvalet.
Bild: Linus Hoffman / Yle

– I köpcenter har vi också ”inkastare”, som berättar för folk att de nu kan komma och rösta. Dessutom kan de hjälpa till om valförrättarna talar bara finska, säger Bäck.

Och fastän det är sämjoval i Kimitoön, så ordnas ändå förhandsröstning i församlingskansliet i Dragsfjärd. Inga församlingsmedlemmar från Kimitoön får rösta då, men i stället hålls förhandsröstning för personer från andra församlingar.

Senast den 4 november ska man anmäla om man vill förhandsrösta hemma.

Diskussion om artikeln