Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Li Andersson vill att resten av landet ska bli som Grankulla och satsa på stödundervisning

Pamla Leka tillsammans med barn i Granhultskolan.
Bildtext Speciallärare Pamela Leka är nöjd med att Grankulla satsar på specialundervisningen. Läget är inte lika rosigt i alla kommuner.
Bild: Thomas Hagström / YLE

Undervisningsminister Li Andersson (VF) vill att nästa regering reserverar 200 miljoner för att förbättra det stöd eleverna får i skolan.

Tre elever jobbar med var sin platta tillsammans med specialläraren Pamela Leka i Granhultsskolan i Grankulla. Eleverna har svårigheter med att lära sig multiplikation och får hjälp av specialläraren för att knäcka koden.

– Vad är två plus två plus två plus två? frågar Pamela Leka.

– Är det nio? frågar en elev.

Grankulla satsar mera resurser än de flesta andra kommuner i Finland på utbildning. I skolorna finns både speciallärare och specialklasslärare.

Grankulla är också en föregångare då det kommer till inklusion, det vill säga att barn som behöver stöd så långt som möjligt ska gå i sin närskola.

Pamela Leka, lasten erikoisopetus, Granhultsskolan, speciallärare.
Bildtext Specialläraren Pamela Leka utnyttjar minnesramsor, kulband, minneslappar och flera andra knep för att lära barn multiplikation.
Bild: Thomas Hagström / Yle

Men Pamela Leka och hennes kollega specialklasslärare Milena Kolster inser att läget inte är lika bra i alla kommuner håll i landet.

– Det gäller att satsa på barn, unga och utbildning i kommunernas strategi. I dagens läge vet vi att det behövs mindre grupper som alternativ till den ”normala” gruppen.

Helsingfors biträdande borgmästare Nasima Razmyar talade tidigare i höst om en elefant i skolornas lärarrum: inklusionen. Den fungerar enligt henne inte som den borde i Helsingforsskolorna. Med inklusion menas att Finland inte längre har specialskolor för barn med utmaningar i inlärningen, de går i sin närskola.

Dessutom prickade biträdande justitieombudsmannen Pasi Pölönen nyligen Utbildningsstyrelsen för bristande lagstiftning kring den så kallade trestegsmodellen, som slår fast vilket stöd en elev behöver. Enligt Pölönen ska en elev som är överförd till det särskilda stödet alltid ha rätt till specialundervisning.

Inklusion och trestegsstöd

Inklusion har varit ett ideal i den finländska utbildningspolitiken de senaste tjugo åren.

Målet är att erbjuda alla barn likvärdig och individuell undervisning i elevens närskola.

Stöd ges sedan år 2011 enligt en trestegsmodell, beroende på hur mycket stöd barnet behöver. Nivåerna är: allmänt stöd för alla elever, intensifierat stöd och särskilt stöd.

Elevens individuella stödbehov ska registreras och kartläggas tidigt, så att eleven får rätt stöd och en lämplig lärostig.

Målet är att stödet alltid ska ge önskad effekt, så att alla kan delta i undervisning i klassen, alltså följa den allmänna läroplanen. I verkligheten blir det sällan så.

Barn som tidigare skulle ha gått i specialklass eller specialskola går nu i vanlig klass.

Li Andersson sätter press på nästa regering

Undervisnings- och kulturminister Li Andersson (VF) vill lyfta upp inklusionen till ett samtalsämne inför riksdagsvalet i vår. Hon vill att följande regering ska reservera 200 miljoner euro för en helhetsreform av stödet för inlärning.

En arbetsgrupp har nu kommit med sin slutrapport om hur Finland ska gå mot en mera inkluderande undervisning och listar förbättringsförlagen i 66 punkter.

Li Andersson om krisen inom småbarnspedagogiken: Fler studieplatser behövs och branschen måste bli mer attraktiv - Spela upp på Arenan

Bland förbättringsförslagen finns en ny lagstiftning för grundskolan och andra stadiet och vidareutbildning för lärare.

Ett annat förslag är att lagstifta om hur många elever det ska finnas per speciallärare.

Regeringen har redan förnyat lagstiftningen för småbarnspedagogikens del. Nu finns rätten till tidigt stöd inskrivet i lagen.

Li Andersson vill utbilda flera småbarnspedagoger

Utbildningsminister Li Andersson har svårt att förstå Nasima Razmyars uttalande om att inklusionen är en elefant i rummet.

– Jag tycker att det här uttrycket om elefanten i rummet är ganska underligt. Själv har jag inte talat om något annat ämne så mycket som jag har talat om just inkluderande undervisning och problem som har att göra med det.

Hon nämner flera åtgärder som ministeriet har gjort under de senaste tre åren, bland annat genom ökat statsstöd.

Staten har ett stort ansvar för finansieringen, men kommunerna gör de praktiska valen.

Undervisningsminister Li Andersson promenerar i riksdagen.
Bildtext Undervisningsminister Li Andersson vill den nästa regeringen ska förverkliga arbetsgruppens förbättringsförslag eftersom den här regeringen inte hinner agera då tiden tar slut.
Bild: Toni Määttä / Yle

Huvudstadsregionens kommuner har också riktat önskemål om flera studieplatser inom småbarnspedagogiken. Li Andersson understöder förslaget.

Men hon säger att kommunerna också har ett ansvar i att öka attraktiviteten för yrket och att till exempel höja lönerna för småbarnspedagoger.

– Vi måste bryta den onda cirkeln inom småbarnspedagogiken och skapa en positiv utveckling.