Hoppa till huvudinnehåll

Sport

NHL-kolumnen: Från WHA och Toronto Toros till NHL och regerande Stanley Cup-mästarna – ett halvt sekel sedan proffsens första matcher i Finland

Artturi Lehkonen och Mikko Rantanen till vänster, kommentarsbild på Anders Nordenswan till höger.
Bild: Walter Tychnowicz-USA TODAY Sports

Mikko Rantanen och Patrik Laine hoppar i kväll in i rinken påhejad av en NHL-kunnig finsk publik. När WHA-lagen från Toronto och Winnipeg spelade i Finland hösten 1975 kunde lagen lika bra kommit från yttre rymden.

Veckans NHL-podd har två teman: överskattade och underskattade spelare – samt helgens NHL-matcher i Finland.

Patrik Laine delar åsikterna då NHL-podden diskuterar lyssnarnas förslag på ligans mest överskattade och underskattade spelare

28:51

En sensommardag 1975 läste en sportfrälst liten kille i republikens största svenskspråkiga dagstidning att WHA-lagen Winnipeg Jets och Toronto Toros skulle spela träningsmatcher i Finland.

Tala om stora nyheter.

NHL-lag hade aldrig spelat i Finland, inte ens på tv hade man kunnat beundra de mytomspunna kanadensiska hockeyproffsen, av vilka de flesta spelade utan hjälm.

Undantaget var Carl Brewer, som under ett avbrott från sin NHL-karriär spelade säsongen 1968–1969 i HIFK. Med hjälm på huvudet.

Där NHL var en sluten värld, såg den kortlivade utmanarligan World Hockey Association (1972–79) Europa som en resurs. Winnipeg Jets och Toronto Toros erbjöd därmed även publiken i Finland den första chansen att se nordamerikanska proffslag.

Matchen mellan HIFK och Toros sammanträffade med ett besök i huvudstaden och om någon i sin barndom var bra på att gnälla tills han fick sin vilja igenom, så var det den här kolumnens författare, familjens ”skrapabulla”.

En äldre närsläkting förbarmade sig och dörrarna till den nordamerikanska proffshockeyn öppnades. På den vägen är det.

Toronto Toros hörde till de sämre lagen i WHA, men HIFK hade inte en chans i septemberkvällen. 6–2 vann Toros med trots några spektakulära höfttacklingar av den ”Röda Trean” Lalli Partinen.

Och visst fanns det ett par riktiga storstjärnor i Toronto-laget: legendaren Frank Mahovlich och mannen som tre höstar tidigare, med sitt avgörande mål, frälste Kanada i serien mellan Sovjet och Kanadas NHL-proffs – Paul Henderson.

Både Henderson och Mahovlich hade köpts över till WHA med tjocka dollarbuntar.

Två Toros-spelare som inte fanns med var de första östeuropeiska avhopparna: Vaclav Nedomansky och Richard Farda. De tjeckoslovakiska världsmästarna från 1972 var rädda för att bli utlämnade från Finland och väntade på resten av laget i trygga Stockholm.

”Vellu” och ”Hexi” tände gnistan i Finland

Redan ett par kvällar tidigare hade ett betydligt mer långlivat lag än Toronto Toros (1973–76) klått HIFK med 7–5. Winnipeg Jets var gänget som hockeyfolket i Finland till och med hade ett genuint intresse för.

Att Jets inte helt och hållet kändes som ett gäng utomjordingar berodde såklart främst på Veli-Pekka Ketola och Heikki Riihiranta. ”Vellu” och ”Hexi” var pionjärerna som efter hemma-VM 1974 skrev kontrakt med Winnipeg och öppnade dörren för finsk hockey till en ny värld.

Ketolas och Riihirantas historiska flytt till ”det stora okända” utlöste en Winnipeg-boom i Finland. Veckotidningen Apu gjorde ett reportage på flera uppslag om landslagstjärnornas liv i dollarparadiset. Och Winnipeg Jets-jackan (tillverkad i Finland?) blev en modefluga.

Veli-Pekka Ketola.
Bildtext Veli-Pekka Ketola spelade för Winnipeg Jets under tre säsonger på 1970-talet.
Bild: Tomi Natri / AOP

Jets var också annars ett lag som man i Finland kunde förstå sig på: förutom de två blåvita pionjärerna hade laget hela sju svenskar i truppen – med Anders Hedberg och Ulf Nilsson i spetsen. Dessutom spelade en av hockeyns största stjärnor genom tiderna i Jets: Bobby Hull.

Matchen mellan HIFK och Winnipeg Jets 9 september 1975 var den första någonsin mellan ett finskt lag och ett nordamerikanskt proffslag.

Från Helsingfors åkte såväl Jets som Toros till Tammerfors. I den finska hockeyns vagga mötte proffsen tuffare motstånd än i huvudstaden – oavgjort för båda mot regerande finska mästarna Tappara (Jets–Tappara 3–3, Toros–Tappara 5–5).

NHL anländer till ”Team Terribles” hemland

I september 1981, sex år efter att WHA hittade fram till västvärldens utpost, blev det äntligen dags för NHL-debut i Finland vars landslag döpts till ”Team Terrible” av kanadensarna. Orsaken var Kanada Cup-turneringarna 1976 och 1981.

Den senare avslutades bara tre dagar före New York Rangers spelade mot HIFK i Helsingfors. Kanada Cup, som arrangerades av NHL i Nordamerika, var den första turneringen där lönnlövslandet deltog med sitt bästa landslag.

Finland var ett av sex deltagande lag i de två första turneringarna och blev sist båda gångerna. Med besked. Öknamnet Team Terrible myntades på grund av att Lejonen enligt de nordamerikanska journalisterna inte hade ett hum om ishockeyns fysiska kampelement.

Inte ens faktumet att det 1981 redan fanns en handfull finska NHL-spelare ändrade på hur vilse Lejonen var även i den andra Kanada Cup-turneringen (5 matcher, 4 förluster och oavgjort mot USA, 6–31 i målskillnad)

Hur som helst så fick New York Rangers stryk av IFK med 1–4. Helsingfors var ändå inte huvudmålet för Rangers resa – redan följande dag inledde laget DN Cup i Stockholm. Den vann Rangers efter att ha vunnit alla sina fyra matcher i turneringen.

Washington Capitals deltog i samma DN Cup och gjorde på hemvägen en mellanlandning i Uleåborg. Färska finska mästarna Kärpät fick stryka på foten med 3–5 mot Capitals.

När Winnipeg Jets visade upp sig i Helsingfors fanns Riihiranta och Ketola i laget. Sex år senare spelade Reijo Ruotsalainen och Mikko Leinonen i Rangers. En back och en center även den här gången.

Båda för övrigt finska mästare några månader tidigare med Kärpät, som alltså mötte Washington Capitals.

Gretzky och kompisar på turné

Efter Rangers och Capitals visiter tog det fram till 1994 innan NHL återkom till Finland. Igen i september. Ett par veckor före NHL:s arbetsvillkorsstrid inleddes, spelade Teemu Selänne och hans Winnipeg i Helsingfors. Hjallis Harkimo hade fingrarna med i att det blev av.

Det var fråga om en miniturnering med semifinaler och final där Selännes fostrarlag Jokerit, Tappara, HIFK och Jets deltog. Tanken var att regerande finska mästarna Jokerit och Winnipeg skulle mötas i finalen. HIFK förstörde den festen och slog ut Jokerit.

Winnipeg vann båda sina matcher: 8–2 över Tappara, 5–3 över HIFK.

Sedan blev det lockout i NHL. Under den samlade Wayne Gretzky ihop ett gäng stjärnor som spelade uppvisningsmatcher i Tyskland, Norge(!), Sverige och Finland under första halvan av december.

Europaturnén för 99:an, Jari Kurri, Mark Messier, Steve Yzerman, Brett Hull et consortes inleddes med två matcher i Finland.

Wayne Gretzky, Jari Kurri och Mark Messier.
Bildtext Gretzky, Kurri och Messier.
Bild: Icon Sportswire / All Over Press

Den här gången gick inte Harkimos Jokerit miste om godbiten och fick äran att vara Ninety Nine All Stars första motståndare. Jokerit fick stryk med 1–7. Följande kväll blev däremot stryk för Gretzkys gäng i Tammerfors. Ilves var bättre med 4­–3 efter sudden death.

Ilves-trotjänaren Sami Ahlberg blev hjälten som fick taket I Hakametsä att lyfta. Först kvitterade han till 3–3 och slog dessutom in segerpucken i förlängningen.

Om det funnits sociala medier i december 1994, så skulle diskussionen om vem som egentligen är Finlands bästa hockeyspelare ha gått het i några dagar.

Efter matchen i Helsingfors hade undertecknad förmånen att intervjua Mark Messier för Svenska Yle – Riksradion var namnet på den tiden. Kan intyga att intensiteten i den sexfaldiga Stanley Cup- och trefaldiga Kanada Cup-vinnarens blick levde upp till ryktet.

Riktiga NHL-matcher i Finland

Under det pågående årtusendets första decennium spelade Toronto Maple Leafs, Pittsburgh Penguins och Florida Panthers träningsmatcher inför säsongen i Finland. Tappara mötte Florida en gång, annars var det idel Jokerit som NHL-lagen värmde upp mot.

I oktober 2009 inleddes sedan en ny era: Florida Panthers och Chicago Blackhawks inledde grundserien med två matcher i Helsingfors. Inga finska stjärnor på isen, men Chicago firade Stanley Cup-titeln efter säsongens sista match.

Genast följande säsong var det Carolina Hurricanes och Minnesota Wilds tur att inleda grundserien i Helsingfors. Wild värmde upp mot Ilves i Tammerfors med en 5–1-seger.

Mikko Koivu och Niklas Bäckström hörde till Wilds bärande krafter, Jussi Jokinen, Tuomo Ruutu och Joni Pitkänen spelade för Carolina. Finlands ”Team Terrible”-epok var ett för länge sedan avslutat kapitel.

Tripp, trapp, trull: i oktober 2011 inledde två lag grundserien i Helsingfors för tredje året i sträck. Anaheim Ducks och Buffalo Sabres var lagen som drabbade samman.

Nu fick publiken verkligen valuta för pengarna: ikonerna, fixstjärnorna, nationalhjältarna Teemu Selänne och Saku Koivu fanns på isen i Ducks mundering. Ankorna hann också med en träningsmatch. Jokerit fick igen uppdraget. Tippar att Koivu hellre hade mött TPS.

Barkov och Laine äter kycklingvingar framför tv-kamerorna

Efter den här intensiva perioden med matcher varje höst tog det sju år innan NHL landade i Finland följande gång. Då i form av Florida Panthers och Winnipeg Jets. I november 2018 var det en ny generation blåvita stjärnor som tog Finland med storm.

Aleksander Barkovs och framförallt Patrik Laines varje steg i Finland gick att följa via sociala, men också och mer traditionella medier. Till och med Tammerforskompisarnas kycklingvingar-middag följdes med av tv-kameror.

Patrik Laine och Aleksander Barkov.
Bildtext För fyra år sedan spelade Patrik Laine och Aleksander Barkov i Helsingfors.

I rinken gick det jämnt ut: Laines Winnipeg vann första matchen med 4–2, Barkovs Florida var bättre i andra mötet med samma siffror.

Patrik Laine, då 20 år ung, var hjälten: i första matchen gjorde han hattrick och i den andra ett mål. Därmed stod ”Pate” för fyra av Jets sex mål i Finland. Svårt att toppa.

Även Jets coach Paul Maurice satte sig ner framför tv-kameran och gav en överraskande oreserverad intervju till Sportmagasinet. Intervjun var inte helt lätt fixa: började mejlväxlingen med NHL i juni, fick grönt ljus sista veckan i oktober.

Colorado Avalanche­–Columbus Blue Jackets

Då är det slut på det förgångna. Efter en paus på fyra år det dags för NHL matcher i Finland. Den här gången i Tammerfors mellan regerande mästarna Colorado Avalanche och Columbus Blue Jackets.

Igen är Patrik Laine i centrum av händelserna, nu i Columbus. Att det blir hattrick är långsökt, Colorado med Mikko Rantanen och Artturi Lehkonen lär dominera. Däremot är det inte alls omöjligt att Rantanen smäller ett antal puckar i nätmaskorna.

Fredag och lördag är matchdagarna och Yle sänder båda matcherna från ort och ställe med start klockan 19.45. Som sig bör blir det också kommentarer på svenska. Mattias Simonsen och undertecknad står för snacket från Tammerfors.

Det skulle han ha vetat, snorgärsen som för snart ett halvt sekel sedan stirrade med stora ögon på de hjälmlösa utomjordingarna.

Tack för att du läste.

Källor: NHL.com, wikipedia, tappara.fi, hifk.fi

Diskussion om artikeln