Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Vårdjättarna vill ha mer pengar för äldrevården – tusentals personer får sina avtal uppsagda

Uppdaterad 04.11.2022 08:20.
Bild av äldre personers fötter under ett bord på ett äldreboende.
Bildtext Vårdbolagen är ute efter prishöjningar på omkring 30 procent.
Bild: Niko Mannonen / Yle

Ökade kostnader och höjd personaldimensionering gör att företag inom vårdbranschen måste höja sina priser. Samtidigt är också välfärdsområdena i behov av större finansiering.

Privata bolag inom vårdbranschen har sagt upp många avtal som berör äldreboenden. Nu vill man försöka få till stånd stora höjningar i avtalspriserna.

Mehiläinen berättar att man har sagt upp avtalen om vårdplats för nästan 2 000 äldre. Också på Attendo är antalet uppsagda kontrakt betydande. Vårdbolaget Esperi säger för sin del att man sagt upp avtalen om dygnetruntvård för omkring 200 personer.

De höjningar på tiotals procent som bolagen kräver motiveras med höjningen av personaldimensioneringen och stigande kostnader. Kommunminister Sirpa Paatero säger att hon är överraskad över storleken på kraven.

Oberoende av förhandlingarna fortsätter vardagen på äldreboendena som vanligt. Välfärdsområdena är skyldiga att ordna äldreomsorgen på ett eller annat sätt, även om förhandlingarna med vårdbolagen kör fast.

Prishöjningar på 30 procent

Genom uppsägningar och förhandlingar vill vårdbolagen få ordentliga prishöjningar till stånd.

Attendo, som är listat på Stockholmsbörsen, berättade i samband med sin kvartalsrapport i juli att man i vårens förhandlingar lyckats åstadkomma prishöjningar på omkring 30 procent. De avtal som förhandlades fram i våras utgör ungefär en femtedel av bolagets avtal med äldre.

Enligt Esperis chef för försäljning och marknadsföring Jani Nurisalo kan höjningen när det gäller vissa avtal vara större än 30 procent.

”I enskilda fall kan behovet av höjning vara större än 30 procent, eftersom priset på vissa gamla avtal och servicesedlar inte har höjts på flera år”, skriver Nurisalo i ett mejl till Yle.

Närvårdare går i en korridor.
Bildtext Från och med april ska enheter med dygnetruntvård ha 0,65 anställda per klient.
Bild: Antro Valo / Yle

Niklas Härus, chef för Mehiläinens affärsverksamhet, berättar att företaget har inlett förhandlingar om höjda priser med alla välfärdsområden. Han konstaterar att man behöver en höjning på en bra bit över 20 procent.

– Bara ökningen av antalet anställda höjer kostnaderna med nästan 20 procent. Till det kommer enskilda avtalshöjningar, ökade löneutgifter på grund av personalbrist, rekryteringskostnader och en kraftig kostnadsinflation, det vill säga en höjning av priset på mat och energi, säger Härus.

Från och med april ska enheter med dygnetruntvård ha 0,65 anställda per klient. Om regeringens planer håller stiger siffran till 0,7 i december nästa år.

Också välfärdsområdena behöver mer pengar

Kommunförbundet uppskattar att vårdföretagens krav innebär extra kostnader på hundratals miljoner euro för de nya välfärdsområdena.

Till exempel 2020 köpte kommuner och samkommuner vårdtjänster av privata företag för cirka 770 miljoner euro.

Anna Haverinen, sakkunnig inom äldreomsorg på Kommunförbundet, säger att ifall förhandlingarna strandar blir välfärdsområdena tvungna att utreda andra alternativ.

– Välfärdsområdena måste trygga servicen i alla situationer, påpekar Haverinen.

Ett alternativ kunde vara att välfärdsområdena producerar mer tjänster själva.

Enligt Haverinen låter vårdbolagens höjningskrav ganska höga. Kommunminister Sirpa Paatero (SDP) är på samma linje.

Sirpa Paatero.
Bildtext Kommunminister Sirpa Paatero (SDP) tycker att vårdbolagen ställer höga krav.
Bild: Sakari Piippo / Yle

Paatero hoppas att välfärdsområdena ska ha ett bättre utgångsläge i förhandlingarna än enskilda kommuner.

– Jag tror att välfärdsområdena har resurser att producera servicen själva eller att man kommer fram till en lösning i förhandlingarna så att den nuvarande modellen kan fortsätta.

Välfärdsområdena har vid upprepade tillfällen påpekat att den statliga finansieringen inte kommer att vara tillräcklig.

Artikeln kkorrigerad 4.11.2022 kl. 8:20. I en tidigare version stod det att Kommunförbundet uppskattar att vårdföretagens krav innebär extra kostnader på hundratals miljarder euro för de nya välfärdsområdena. Det rör sig om hundratals miljoner, inte miljarder.

Artikeln är en förkortad version av Yle Uutisets artikel Hoivajätit haluavat vanhusten hoidosta enemmän rahaa – tuhansia ihmisiä koskevat sopimukset ovat katkolla, skriven av Marica Paukkeri. Översättning och bearbetning: Jakob Lillas.