Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Ny forskning ska göra det möjligt att upptäcka cancer i ett tidigt skede – det kan förhoppningsvis rädda många liv, och allt som behövs är ett enkelt blodprov

Provrör med laboratorieprov.
Bildtext Blodprovets dna analyseras och kan ge en indikation på om man har cancer eller inte.
Bild: Yle

Metoden kan upptäcka mer än 50 typer av cancer och används tills vidare framför allt inom forskningen. Analysen har utvecklats snabbt, i takt med att tekniken har blivit billigare.

– Jag tror att det är ett stort framsteg, och att det i framtiden skulle vara jättefint om vi skulle kunna ha sållning i särskilt sådana typer av cancer där man har sämre prognos, kommenterar Johanna Mattson som är docent i klinisk onkologi och chef för cancercentret vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS.

Ny forskning ska göra det möjligt att upptäcka cancer i ett tidigt skede

2:46

Cancertyper som ofta upptäcks sent – när sjukdomen redan har hunnit sprida sig – är till exempel cancer i bukspottskörteln, i magsäcken, i levern och i tarmen.

– Det finns många typer av cancer som sällan helt och hållet kan botas om de diagnostiseras först i det skedet då de börjar förorsaka symtom.

Porträtt på Johanna Mattson, chef på cancercentret vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS.
Bildtext Johanna Mattson har stora förhoppningar på blodanalysen.
Bild: Niklas Fagerström / Yle

Ett blodprov som kan hitta flera cancerfall i ett tidigt skede – när patienten inte ens känner av cancern – skulle troligen kunna spara många människoliv. Möjligheten att tillfriskna är då betydligt bättre.

Att man kan få en indikation på att man har cancer är möjligt på grund av små sekvenser av tumör-dna som cirkulerar i blodet. Den känsliga analysmetoden som används kan skilja åt tumör-dna från annan dna som inte är tumörer.

I USA är det redan nu möjligt att låta analysera sitt blod för cancer, om man är villig att betala cirka 1 000 euro. Testet är ändå inte i rutinmässig användning inom hälsovården än.

Sekvenseringstekniken som används för att analysera blodproven har blivit bättre under senare år, och också betydligt billigare.

Kan också berätta var cancern troligen är

Analysen kan i flera fall ge en indikation om var i kroppen cancern finns, påpekar Satu Mustjoki som är professor i blodsjukdomar och chef för ett cancerprojekt vid Helsingfors universitet.

– Vissa slags mutationer är vanligare hos vissa cancertyper än hos andra. Dessutom har kroppen också en funktion som kallas för dna-metylering som kan signalera vilken cancertyp det handlar om.

Det här hjälper sedan läkare att lokalisera cancern när de ska bekräfta den med hjälp av andra metoder – såsom magnetkameraundersökning.

– Det är viktigt att bekräfta blodprovets cancerresultat för det förekommer också mutationer i friska celler, påpekar Mustjoki.

Forskare analyserade tusentals blodprov

Nu i höstas publicerades en vetenskaplig studie där forskare hade testat cirka 6 600 friska personer över 50 år för cancer, med hjälp av en sådan här analysmetod som upptäcker mer än 50 typer av cancer i blodet.

Deltagarna i studien hade alltså inte fått en cancerdiagnos tidigare, och det här var den första studien i sitt slag.

1,4 procent av deltagarna testade positivt när blodprovet analyserades. De fick då reda på att de kanske hade någon typ av cancer. Forskare bekräftade sedan cancern i cirka 40 procent av fallen, inom tre månader efter det.

Det här innebär att drygt 0,5 procent av de testade – alltså 35 personer – visade sig ha cancer. Flera av dem kan förhoppningsvis tillfriskna helt till följd av den tidiga diagnosen och möjligheten till vård i ett tidigt skede. Det finns det ändå inte data på än.

– Man måste fortsätta med studierna för att kunna bevisa att ett sådant här test hjälper med prognosen, och att man kan minska dödligheten, påpekar Johanna Mattson.

Etiskt dilemma om det positiva svaret inte stämmer

Falska positiva provsvar verkade vara relativt vanliga; i och med att det positiva resultatet inte visade sig stämma i mer än hälften av fallen. Eller så är det en indikation på att testet är så känsligt att det kan fånga upp cancer innan det går att bekräfta cancern med andra metoder.

Professor Satu Mustjoki betonar att det skulle vara viktigt att tester som kollar efter cancer skulle ha en så låg andel falska positiva resultat som möjligt – helst ännu lägre än i nuläget.

– Om man tänker ur patientens synvinkel så kan det leda till en ganska stor oro i onödan, om man sägs ha cancer och det sedan visar sig att det inte var cancer ändå. Dessutom leder det till att hälsovården behöver göra onödiga undersökningar, påpekar hon.

Analysen var särskilt effektiv på att berätta att en patient inte hade cancer. Om testet var negativt så stämde det nämligen i drygt 99 procent av fallen.

En ännu större, liknande studie håller på att börja inom den offentliga hälsovården i Storbritannien – på 140 000 friska personer i åldrarna 50–77 år.

Johanna Mattsson på cancercentret vid HUS säger att man borde bekräfta att blodprov som testar för många cancertyper är tillräckligt pålitliga innan de kan börja användas i stor skala inom hälsovården i Finland.

Vid den europeiska föreningen för medicinsk onkologi – alltså en cancerförening – så uppskattar man att det inom fem år kommer att behövas fler läkare och mer vårdpersonal och diagnostikkapacitet till följd av att cancerscreening via blodprover blir vanligare.

Troligen för dyrt och inte tillräckligt exakt

Redan med den blodanalys som finns i dag skulle man lätt kunna hitta indikationer på cancer hos tusentals finländare som inte är medvetna om att de har cancer, så att de skulle kunna få tidig vård. Men det är troligen ännu inte så kostnadseffektivt att regelbundet låta testa hundratusentals eller till och med miljoner personer.

Johanna Mattsson tror att det kommer att ta flera år innan blodprover som testar för många typer av cancer eventuellt används brett på den finländska befolkningen – eftersom man först måste vänta på forskningsresultat som bekräftar att det är tillräckligt stor nytta med metoden. Det är så det brukar fungera inom vården – det krävs klara bevis.

– Kanske det är möjligt att sedan koncentrera sig på de svåraste fallen. Testens sensitivitet och specificitet är olika i olika former av cancer, säger Mattsson.

Hälsovården kommer troligen till att börja med begränsa blodanalysen till att kolla bara vissa cancertyper, för att det ska vara mer pålitligt.

Det är fullt möjligt att blodanalysen blir en ganska så bra och allmän metod för att fånga upp cancerfall i framtiden. Annan cancerscreening som redan finns väntas ändå fortsätta ha en viktig roll.

Blodanalys kan också användas för att följa upp cancern hos sådana patienter som redan har konstaterats ha cancer.