Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Vi åkte tåg till kontinenten för att jämföra med att flyga – vill du sluta flyga är det dags att revolutionera ditt resande

Uppdaterad 14.11.2022 10:56.
Bild inifrån Milanos centralstation, med flera vitröda strömlinjeformade tåg på olika spår bredvid varandra.
Bildtext Milanos centralstation är en knutpunkt för tågtrafiken i Europa. Det tar ungefär 19 timmar att åka mellan Köpenhamn och Milano med tåg.
Bild: Mostphotos/Konstantin Malkov

För oss finländare är det extra besvärligt att välja bort flygplan om vi vill fortsätta resa utomlands. Vår reporter packade ändå ryggsäcken och prövade på att använda järnvägarna för att åka på semester. Vad medför ett byte från flyg till tåg?

Den resande finländarens börda stavas Östersjön. Majoriteten av finländarna bor så att Finska viken, Ålands hav eller Bottniska viken behöver korsas eller på annat sätt kringgås om vi vill resa söderut eller västerut.

Med flyg är det ju enkelt, knappt har planet lyft från Helsingfors-Vanda så ser du Tallinn. Men om du vill välja bort flyget måste du åka båt eller ta landvägen via Torneå.

Det här innebär i praktiken att varje resa tar minst en halv dag längre. Att resa med tåg tar förstås automatiskt längre än att flyga, men tolv timmar till havs hjälper sannerligen inte ressugna att välja tåget framför flyget.

Men om man, som jag, ändå känner sig sugen på att byta ut vingarna mot räls, så är det möjligt. I den här artikeln får du följa med på en resa genom Europa. Resan är kantad av tågbyten, misstag och förseningar, men också en förvånande mängd kvalitetstid.

Karta över Europa med rutten som reportern åkte utritad.
Bildtext Så här åkte reporter Karlsson genom Europa. Hemvägen kryddades med en tur genom Ruhrområdet.
Bild: Yle/Otso Ritonummi

Etapp 1: Helsingfors–Niedersachsen

Mitt mål var enkelt. En veckas semester på Toscanas landsbygd i goda vänners lag, men utan att flyga. Vännerna flyger en fredag i oktober på cirka tre timmar till destinationen. Samtidigt som de åker mot flygplatsen sätter jag mig i bussen till Åbo.

Det blir nattbåten till Stockholm, som anländer tidigt på lördag morgon. Från terminalen väljer jag att gå till Stockholms centralstation, då jag har gott om tid innan mitt första tåg som avgår först tjugo över nio.

Från Stockholms centralstation är turerna till Malmö och Köpenhamn ofta fullbokade.

Förbindelserna från Stockholm till Europa är i dag många och välfungerande. Situationen har förbättrats avsevärt de senaste åren, men ännu finns det jobb kvar att göra, säger den kända svenska tågsemesterförespråkaren Susanna Elfors.

– Nattåget till Hamburg har ju kommit, men det är lite begränsat fortfarande. Jag har förstått att det inte är helt lätt att få biljetter och så. Många använder sig av Snälltåget som ett alternativ, man kan åka till Hamburg, man kan åka på skidresor, förklarar Elfors.

Det finns många olika nattågsalternativ från Sverige söderut, likaså charteralternativ som för dig fram bekvämt genom natten. Avgångarna är ofta begränsade så det gäller att kolla vad som passar just dig.

Om man, som jag, väljer att åka vanliga avgångar är det speciellt Hamburg som är en flaskhals, enligt Elfors. Överallt behövs större kapacitet, men speciellt Köpenhamn–Hamburg–Europa är ett besvär.

– Det är ju fullt när man ska åka förbi Köpenhamn, så det behövs fler tåg för att möta den efterfrågan.

Den här videon är ett tappert försök att visa hur fin utsikten från tåget över Öresund är.

Du kan åka snabbtåg raka vägen till Köpenhamn från Stockholm, men då gäller det att vara ute i god tid. Jag bokade två veckor innan och fick nöja mig med att komma till Malmö och sedan åka Öresundståg till centralstationen på andra sidan sundet, Københavns Hovedbanegård.

Då jag ställer mig på perrongen visar det sig att Öresundstågen är en halvtimme försenade. Pulsen stiger – ska min resa haverera redan?

Jag hinner trots allt till Københavns Hovedbanegård i tid och stiger ombord på tåget till Hamburg. Klockan är 15:26 och det har gått nästan ett dygn sedan jag lämnade Helsingfors, och drygt sex timmar sedan mitt tågäventyr inleddes.

Karta över tåglinjen genom Danmark.
Bildtext Åker du tåg genom Danmark slipper du, till skillnad från bilister, betala de astronomiska avgifterna för att köra över broarna över Stora och Lilla Bält. På bilden är också Hässleholm utsatt, där reportern tvingades byta tåg på grund av dålig framförhållning.
Bild: Yle/Otso Ritonummi

Då vi åker över gränsen till Tyskland informeras vi om att i Tyskland råder munskyddstvång på tågen. Jag förbarmar mig över en norsk familjefar och hans tre barn som hotas bli utslängda då de inte har munskydd med sig, och ger dem hela mitt förråd av munskydd. Det visar sig att vi ska åka samma väg ända till Milano.

En perrong på Köpenhamns centralstation, till vänster ett tåg redo för avgång, till höger en klocka och i mitten en informationstavla där det står Hamburg.
Bildtext Det går närmare tio tåg från Köpenhamn till Hamburg varje dag, alla mycket långa och ofta fullsatta. Kapaciteten har ändå stigit långsamt de senaste åren.
Bild: Simon Karlsson / Yle

Men innan vi ska till Milano ska vi byta tåg två gånger till, och första bytet sker i den gamla Hansastaden Hamburg. Långt innan vi anländer till Hamburg plingar det till i telefonen – ”har du sett att tågtrafiken står stilla i norra Tyskland?”

Pulsen stiger redan för andra gången under resan. Ska ett tågsabotage innebära en extra natt i Hamburg, fortfarande tusentals kilometer från mitt mål?

Väl framme i Hamburg verkar problemen ha löst sig och ungefär halv nio sätter jag mig på nästa tåg, mammutsträckan Hamburg-Zürich. Och vi åker iväg i tid. Tror vi.

Efter tjugo minuter stannar vi och står stilla i två (2) timmar! Tyskarna i vagnen skrattar gott och säger att det minsann inte är första gången tyska tåg står stilla. På Twitter hittar jag bevis för att Deutsche Bahns varumärke ibland är förseningar. Nattåget till Zürich körs av det österrikiska tågbolaget ÖBB, men de verkar anamma lokal tradition den här gången.

Jag vill mycket gärna hinna till Zürich inom utsatt tid, för där har jag bara tjugo minuter tid på mig att byta till tåget som ska föra mig in i Italien.

Interrail det enklaste och förmånligaste alternativet

Etapp 2: Zürich–Florens

ÖBB imponerar inte och jag kommer fram till Zürich tio minuter efter att mitt tåg till Milano har lämnat stationen, 9:30 på söndag morgon.

Efter en natt i ett normalt säte är jag inte precis i toppform. Det är av ekonomiska orsaker jag valde bort en säng (en sovkupé innebär en extra kostnad på mellan 40 och 140 euro per natt), men även om jag har sovit ändå några timmar protesterar kroppen mot den obekväma behandlingen.

Jag försöker boka in mig på nästa avgång, men appen meddelar att tidsintervallet är för litet. Av kundservicen på stationen informeras jag om att nästa lediga plats hittas på avgången klockan 13:33. Det innebär samtidigt att jag måste skjuta fram resan mellan Milano och Florens. Toppen!

Jag får trots allt fyra timmar i Zürich centrum att gå relativt enkelt. Tips till resenärer: Schweiz hör inte till EU, så det gäller att stänga av dataroaming på sin smarttelefon. Jag säger bara.

Karta som visar var i Schweiz världens längsta tågtunnel går.
Bildtext Då man åker genom Schweiz får man ibland äran att åka genom världens längsta tågtunnel, Gotthardbastunneln. Från Milano fortsatte ännu resan mot Florens, men när du når Milano ser du, oavsett vart du ska därifrån, bokstavligen ljuset i slutet av tunneln.
Bild: Yle/Otso Ritonummi

På vägen till Milano åker vi genom den nu sex år gamla Gotthardbastunneln, världens längsta tågtunnel, 57 kilometer! Tjugo minuter i mörker är en annan beskrivning.

Jag har en gång tidigare åkt tåg mellan Zürich och Milano. Det var innan Gotthardbastunneln invigdes 2016, och då åkte vi övre vägen. Det var en betydligt vackrare upplevelse. Parentes slut.

Under resan kommer nästa orosmoment – tågpersonal inom regionaltrafiken i norra Italien strejkar. Pulsen stiger igen. Men snart visar det sig att min oro är obefogad den här gången och tåget rullar in i Milano i tillräckligt god tid för att jag ska kunna sätta mig på Frecciarossa mot Florens.

Italien må ha många problem, men tågen är inte ett av dem. De överlägset snabbaste, fräschaste och bästa tågen på min resa är de italienska snabbtågen. Resultatet är att då jag stiger av tåget i Florens, klockan 19:04 på söndag kväll, är jag fräsch, fulladdad och utvilad.

Resan tog fyra timmar längre än väntat på grund av tågstrulet i Tyskland. Sammanlagt tog min resa till Italien 50 timmar och 30 minuter, från hemma i Helsingfors till tågstationen i Florens.

Utsikt över Florens.
Bildtext Resans slutmål Florens. Är det värt att betala mera för att resa till den här vyn med tåg? Den frågan behöver vi förhoppnigsvis inte ställa i framtiden om tågtrafiken utvecklas.
Bild: Mostphotos/LIANEM

Returresan

Vägen hem är ytterst lik resan till Italien. Jag utnyttjar en av tågresandets stora fördelar då jag ändrar mina planer i sista minuten och åker nattåg via Duisburg istället för att sova en natt i Schweiz. Tempot norrut är lugnare också i Danmark där jag tillbringar en hotellnatt i Köpenhamn istället för att hysteriskt skynda till Stockholm.

Här fick jag, som bonus, en lektion i att boka sina sittplatser i tid, i och med att alla tåg mellan Köpenhamn och Stockholm var fullbokade då jag en vecka innan tyckte det var dags att shoppa biljetter. Som straff tvingades jag åka Öresundståget ända till Hässleholm och där invänta ett tåg som jag fick plats i.

Det här kostade kalaset

  • Buss Helsingfors–Åbo tur-retur: 9 euro*

  • Färja tur-retur med hytt: 115 euro*

  • Interrail-pass för över 27-åring, 5 resedagar inom 30 dagar: 282 euro

  • Platsreservationer, sju stycken varav fyra nödvändiga: 64 euro*

Summa för själva resandet: 470 euro

*priserna kan variera

En viktig komponent i tågresandet är att ha koll på vilka rutter du måste ha platsbokning på, vilka rutter som ofta är fullsatta och vilka som ofta drabbas av förseningar. I Italien åkte jag tvärs igenom en tågstrejk som den här gången inte påverkade mig, men som episoden i Hamburg visar så kan du snabbt tvingas lägga om dina planer.

Samtidigt erbjuder tågtrafiken på kontinenten massvis med alternativ, så med huvudet kallt och med kartor i telefonen kan du snabbt planera om din rutt.

Hur vill vi semestra i framtiden?

Min resa till Italien är en studie i att använda tåg som ett direkt alternativ till flyg. Vissa slutsatser är självklara: tågen tar betydligt längre tid, du har själv ansvar för att du hinner fram (om du har någonstans att hinna, som en hotellbokning eller möte), och prismässigt kan tågen tills vidare inte tävla med flygbranschen.

Personligen kan jag tycka att det inte var jättehemskt. Även om det tog mig två dygn att komma fram känns det i efterhand inte som en så stor grej.

Att resa med tåg är också friare på många sätt, du stiger av och på tåg hur du vill och korsar gränser utan att du behöver checka in och gå igenom säkerhetskontroller, och tax free-landskap byts ut mot Europas öppna vidder, stadsmiljöer och vindkraftsparker.

Utsläppsjämförelse

Men tågresor är inte nödvändigtvis för alla, speciellt inte om man, som jag, vill ersätta flyget med tåget för att ta sig en specifik sträcka så snabbt som möjligt.

Susanna Elfors säger att det är bättre att se över sitt resande i grunden. Med tåg är det bekvämare att åka till fler ställen under en eller flera veckor, än att skynda till en destination för att tillbringa tid där.

– Det tror jag att är helt nödvändigt om vi ska leva hållbart på den här planeten. Weekendresor till exempel, det går ju bort. Istället kanske man kan åka till en stad i närheten, till Köpenhamn eller i Finland till Åbo eller Tammerfors, säger Elfors.

– Jag var själv uppe i Abisko nångång mitt i vintern och jag tyckte det var lite exoktiskt att vara där uppe och känna riktig kyla. Och där har ju ni goda möjligheter, säger Elfors.

Hur tågsemesterns framtid ser ut är Elfors osäker på. Även om efterfrågan finns och utvecklingen går mot det bättre, har höstens maktskifte i Sverige redan lagt en del planer på is.

Susanna Elfors på en tågperrong.
Bildtext Susanna Elfors är en ledande aktivist för tågturism i Sverige.
Bild: Yle/Linda Söderlund

– Den nya regeringen är ett stort frågetecken, där man bland annat har sagt nej till förbindelser Stockholm-Oslo, och också nej till snabbtåg. Vi vet inte vad de kommer att göra.

Orsaken är kostnader, och Moderaternas regering vill hellre satsa på befintliga rutter, säger Elfors.

Hon har fortsättningsvis en önskelista på vad som kan bli bättre.

– Det måste finnas bra garantier för att man inte missar anslutningar. Det behövs också bättre bokningsmöjligheter, det har blivit lite bättre men det behöver bli ännu bättre, säger Elfors.

Tågtrafiken har ännu mycket förbättringspotential

Just nu är bokningssystemet fragmenterat, även om till exempel Interrail erbjuder ett rätt så välfungerande system. Jämfört med flygbranschens system ligger tågbranschen ännu långt efter.

Det gäller delvis även konsekvenserna av förseningar. Om ditt flyg försenas, är överbokat eller ställs in kan du relativt enkelt få ersättning och en ny flygbiljett. Som tågresenär kan du också få ersättning för försenade tåg, men systemet är fragmenterat.

I mitt fall var mitt tåg till Zürich slutligen inte så många minuter sent, men trots det missade jag mitt tåg till Italien. Om du flyger räknas hela resan, så om du missar ett viktigt flygbyte har du också rätt till ersättning. På tågsidan är det varje enskild tur som räknas. Lyckligtvis fick jag plats på nästa tåg till Milano gratis tack vare en snäll kundbetjänare, men jag skulle inte ha haft rätt till pengar på kontot-ersättning.

Också komforten kan fortfarande förbättras, enligt Susanna Elfors.

– Till exempel saknar man ofta bra internet, även SJ har ibland dåligt nät och då ska jag inte säga hur svårt det är i södra Europa.

– Jag åkte på tågcharter innan jag startade gruppen och då hade jag en vision om hur det kunde se ut, att man skulle få en välkomstdrink då man stiger på tåget och sen skulle man gå och lägga sig och vakna upp i Mellaneuropa och stiga av mitt på dagen eller på eftermiddagen. Den visionen har jag ju ännu kvar, den är inte uppnådd.

Rättelse 14.11 kl 10:55 – Deutsche Bahn var inte skyldiga till förseningen i Hamburg. I motsats till vad som tidigare påstods var det ÖBB som stod för sträckan Hamburg-Zürich. Gällande Deutsche Bahn påpekar Svenska Yles medarbetare i Tyskland, Johnny Sjöblom, att även om bolaget nog har ett dåligt rykte men att det såklart beror på hur bra tur man har. Ofta är det inga förseningar alls.