Ännu inget grönt ljus från Istanbul – Stoltenberg diskuterade Finlands och Sveriges Natomedlemskap med de turkiska ledarna

Avsikten med Natochefens resa var att trycka på Turkiet i ratificeringsfrågan. Men från turkiskt håll ser man fortfarande att framför allt Sverige inte har levt upp till det som Turkiet kräver.

När Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg idag träffade den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan skedde det utan avslutande presskonferens om detaljerna i samtalet.

Mötet ska ha pågått i två och en halv timme och bland annat ha handlat om Turkiets roll i den färska överenskommelsen om gratis spannmål till Afrika, kriget i Ukraina samt Finlands och Sveriges Natomedlemskap.

Stoltenberg skrev efteråt på Twitter att han hade tackat Erdogan för insatsen i spannmålsavtalet.

Klart Natobesked i träffen med utrikesministern

Att militäralliansens generalsekreterare hade rest till Turkiet uttryckligen för att öka trycket på det turkiska ledarskapet blev klart redan under presskonferensen med utrikesministern Mevlüt Çavuşoğlu på torsdagskvällen.

Stoltenberg betonade starkare än någonsin tidigare att Finland och Sverige har fullföljt det trepartsavtal som man ingick i somras och att länderna har blivit kraftfulla partner i den gemensamma kampen mot terrorism.

– Det är dags att välkomna Finland och Sverige som fullvärdiga medlemmar, sa Stoltenberg som avslutning på sitt försvar av de nya medlemmarna.

– I dessa farliga tider är det ännu viktigare att slutföra deras anslutning, för att förhindra missförstånd och felkalkyleringar i Moskva, fortsatte han.

Den turkiska utrikesministern Çavuşoğlu menade däremot att det ännu inte var möjligt att säga ifall de två länderna har implementerat alla aspekter av avtalet. Han uppfattade den nya svenska regeringen som mera beslutsam, men enligt Turkiet räcker det inte.

– Vi skulle vilja se att dessa två länder tar konkreta steg för att bekämpa terrorism, sa Çavuşoğlu.

Det blev samtidigt än en gång klart att det främst är Sverige som Turkiet betraktar som stötestenen.

Att Sverige liksom Finland nu häver vapenembargot mot Turkiet var ett bra steg, men inte heller det var tillräckligt, löd budskapet.

Kan Sveriges nya regering snabba på Finlands Natoprocess? Expert: ”Det finns en del som talar för det”

Sveriges nya regering kan påskynda Finlands och Sveriges Natoprocess och förhandlingarna med Turkiet, bland annat tack vare en tuffare migrationspolitik. Det säger en Turkietkännare till Svenska Yle.

Spekulationer om motiv och tidtabell

Allt sedan Turkiet i maj meddelade att det vore ett misstag att låta Finland och Sverige gå med i Nato har det spekulerats i de bakomliggande orsakerna till det turkiska agerandet.

Turkiet kräver hårdare terrorbekämpning och utlämning av kurder, men det kan ändå finnas andra motiv i bakgrunden.

Landet har den näst största armén bland Natomedlemmarna – efter USA – och en fråga som har ansträngt relationen till Washington är det stoppade jaktplansköpet.

Turkiet bad för ett drygt år sedan om att få köpa F-16-jaktplan av USA, och enligt den turkiska presidentens talesperson har frågan nu avancerat så att köpet kan bli av inom några månader.

Också USA:s ambassadör i Finland påpekade i en intervju för Iltasanomat nyligen att man från amerikanskt håll är redo att diskutera jaktplanen med den turkiska parten efter att senaten i oktober hävde säljförbudet till Turkiet.

Men inte heller spekulationerna om president Erdogans rent inrikespolitiska motiv har försvunnit någonstans. Turkiet håller president- och parlamentsval den 18 juni, med en eventuell andra omgång i presidentvalet den 2 juli nästa år.

Frågan är ifall de nya medlemmarna då har fått grönt ljus och kan delta som fullvärdiga medlemmar i Natos nästa toppmöte i Vilnius, som troligen hålls på försommaren.

Enligt de källor som nyhetsbyrån Bloomberg har talat med är det inte säkert att saken är avgjord ens då.