Utredning: Etniska minoriteter upplever dubbelt så ofta diskriminering vid högskolorna

Finländska högskolor har fortfarande mycket att göra för att bli jämlika, visar en utredning som Undervisnings- och kulturministeriet har låtit göra.

Personer som hör till etniska minoriteter upplever diskriminering dubbelt så ofta som etniska finländare, enligt utredningen.

Diskrimineringen av etniska minoriteter har diskuterats för lite, och det finns knappt någon forskning på ämnet. Samtidigt blir högskolorna hela tiden mer internationella, säger Julia Jousilahti som lett utredningsarbetet.

”Finland är i akut behov av internationella experter, så nu måste vi börja uppmärksamma den etniska jämlikheten vid högskolorna”, säger Jousilahti i ett pressmeddelande.

Utredarna konstaterar att det finns en etnisk sax, som klipper av högskolekarriären för personer av etniska minoriteter.

På universiteten har nästan 40 procent av doktoranderna något annat medborgarskap än finskt, men på professorsnivå är andelen under tio procent. I Sverige är en fjärdedel av professorerna utländska, och i Norge nästan en tredjedel, påpekar forskarna bakom utredningen.

På yrkeshögskolorna är andelen utländsk arbetskraft försvinnande liten. Bara två procent av lärarna och forskarna har utländskt medborgarskap.

Över en tredjedel av de svarande som tillhörde en etnisk minoritet sa att de inte vill eller tror sig kunna fortsätta sin akademiska karriär. Av de finländska svarande var andelen under en fjärdedel.

Det är framförallt språket som upplevs som diskriminerande. De som inte kan finska lämnas ofta utanför också de vardaliga gemenskaperna vid högskolorna.

Bara en tredjedel av professorerna är kvinnor

Hittills har jämlikhetsdiskussionen vid högskolorna handlat främst om kön, och utredningen visar att det finns mycket att jobba på också på den fronten.

Forskningsenheter som leds av kvinnor har en jämnare könsfördelning än grupper som leds av män inom alla vetenskapsgrenar. Kvinnor märker också av diskriminering vid högskolorna lite oftare än män.

Tydligast kommer skillnaden i hur kvinnor och män behandlas vid högskolorna fram i könsfördelningen på de olika trappstegen i universitetskarriären.

I början, på de lägre utbildningsstadierna, är könsfördelningen relativt jämn, men på de högsta stadierna är andelen män betydligt högre.

Av professorerna är bara en knapp tredjedel kvinnor, enligt utredningen.

Andelen kvinnliga professorer varierar mycket mellan vetenskapsgrenarna. I Finland finns betydligt färre kvinnliga professorer inom naturvetenskaper och teknik än i resten av Europa. Däremot är antalet kvinnliga professorer större inom lantbruksvetenskaper, samhällsvetenskaper och humanistiska vetenskaper än i övriga europeiska länder som man jämfört med och det europeiska medeltalet.

Vid Undervisnings- och kulturministeriet hoppas man att resultaten i den så kallade Kotamo-utredningen ska ge högskolorna verktyg för att åstadkomma föreändring.

”Jämlikhet leder till en välmående arbetsgemenskap och bättre forsknings- och utbildningsresultat” säger överdirektör Atte Jääskeläinen vid Undervisnings- och kulturministeriet.