Mitt bland bokhyllorna: Åboforskaren Ralf Kauranen dyker ner i Svenskfinlands seriehistoria
Ett nytt forskningsprojekt i Åbo riktar fokus på serieskapare som tillhör en minoritet i Finland. Svenska litteratursällskapet skjuter till med över en halv miljon euro i finansiering.
Forskaren Ralf Kauranen sitter i sitt vardagsrum i Åbo och försöker formulera ett svar på frågan om vad det är som fascinerar honom i serier.
Bakom honom tornar en proppfull bokhylla upp sig. I bokhyllan finns hyllmeter efter hyllmeter av serietidningar och serieböcker i olika storlekar och färger.
– Jag har alltid tyckt om serier, ända sedan barnsben, och sedan fortsatt läsa dem. Jag antar att det är kopplingen mellan bilder och språkliga uttryck, och att det är en multimodal uttrycksform som talar till läsaren eller tittaren på flera olika sätt, som är den grundläggande attraktionen för mig, säger Kauranen.
– Seriemediet är i dag ett mycket mångsidigt medium som kan behandla precis vad som helst för väldigt olika läsekretsar, och på väldigt olika sätt. Om man tittar på dagstidningarnas seriesidor kan det kanske verka som att det inte händer särskilt mycket utveckling i serieberättandet, men det är bara en liten del av serievärlden. Det är en konstform som är stadd i förändring och som ständigt kommer med nya spännande saker. På det viset har det upprätthållit åtminstone mitt intresse.
Kauranen är doktor i sociologi från Åbo Akademi och för tillfället serieforskare vid Åbo universitet. Han är projektledare för forskningsprojektet Mångfald i finländsk seriehistoria: minoriteter och självrepresentation som börjar nästa år. Projektet är förlagt till Åbo universitet.
– Jag och två forskarkolleger kommer att utreda minoritetsserieskapares position, roll och betydelse för finländsk seriehistoria samt vad de över huvud taget gjort serier om. Vi kommer att titta på vad deras serier handlar om, men också speciellt på frågan hur minoritetsserieskapare behandlat sin egen identitet eller sin egen grupps identitet i serieform, säger Kauranen.
Det är en konstform som är stadd i förändring och som ständigt kommer med nya spännande saker
Forskaren Ralf Kauranen om serier
Kauranens forskningsgrupp fokuserar på serieskapare som tillhört någon minoritet, till exempel finlandssvenskar eller personer som hört till sexuella minoriteter. Men behandlar serieskapare faktiskt frågor kring den egna minoriteten i sina verk?
– Säkert ja och nej. Minoritetsserieskapare behandlar förstår inte bara sin egen position eller sin egen identitet i sina serier. Skapare från en minoritet eller majoritet eller vilken grupp som helst kan naturligtvis göra serier om vad som helst. Men samtidigt finns det också klara exempel på ett berättande som intresserar sig för den egna positionen. Vi kan till exempel tänka på Leif Sjöström i finlandssvensk press som utöver global och nationell politik också har behandlat finlandssvenska frågor i sina serier, säger Kauranen.
– I dag har vi en jättestark trend av så kallade queerserieskapare: representanter för könsminoriteter eller sexuella minoriteter som i väldigt stor utsträckning behandlar sin egen position samt problem och situationer som uttryckligen är kopplade till den egna livssituationen.
Forskningsprojektet Mångfald i finländsk seriehistoria: minoriteter och självrepresentation beräknas ta tre och ett halvt år. Projektet har beviljats 510 000 euro i finansiering av Svenska litteratursällskapet i Finland. Ralf Kauranen säger att största delen av pengarna kommer att gå åt till forskarnas löner.
– Jag tror att en ganska betydande del av det här projektet åtminstone i början kommer bestå av att vi sitter och bläddrar i olika arkiv och bibliotek för att se vad som faktiskt har utkommit och vad som har gjorts.
Förutom Ralf Kauranen är Leena Romu, doktor i litteraturvetenskap vid Tammerfors universitet, och Anna Vuorinne, doktorand i allmän litteraturvetenskap vid Åbo universitet, med i forskargruppen som ska undersöka finländsk seriehistoria ur ett minoritetsperspektiv.
