Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

”Det handlar om politik och inte om några förändringar” – sex frågor och svar om den svenska kursändringen i Turkietpolitiken

Taistelijat harjoittelevat koulutuskeskuksen kentällä.
Bildtext På bilden övar kvinnliga kurdiska soldater i Syrien från organisationen YPG. YPG är en av de organisationer som Turkiet vill terrorstämpla.
Bild: Murtaja Lateef / EPA

Den svenska regeringen valde i helgen att ta avstånd från de kurdiska organisationerna PYD och YPG, något som många ser som en total kursändring i landets politik.

Samtidigt har YPG länge varit Natos och USA:s allierade i kampen mot terrorgruppen Islamiska staten (IS). Men enligt den svenska, före detta Turkiet-ambassadören Michael Sahlin har också Sverige och Finland förbundit sig till att fortsätta kampen mot IS och deras terror, vilket sätter länderna i en svår sits.

Läs Michael Sahlins svar på sex frågor om den komplicerade situationen.

Vad är PKK, PYD och YPG?

  • Den kurdiska PKK-gerillan har sedan 1984 fört en väpnad kamp i Turkiet för större självstyre och ökade rättigheter för kurder.

  • Turkiet, USA och EU klassar PKK-gerillan som terrorister.

  • YPG har varit en av de mest effektiva väpnade grupperna i striderna mot terrorgruppen IS i Syrien.

  • PYD är den politiska grenen av YPG och verkar också i Syrien.

  • PYD är en syrisk organisation med ideologiska släktskap till PKK i Turkiet.

  • PYD och YPG är inte terrorstämplade av EU.

  • Turkiet sätter likhetstecken mellan PKK och YPG och anser att de alla ska ses som terrorister.

  • YPG och PYD kontrollerar en tredjedel av nordöstra Syrien, där tusentals IS-krigare och deras familjer sitter fängslade – däribland också flyktinglägret al-Hol, där också finländare befinner sig.

Källa: Sveriges Radio

1. Varför är det viktigt för Turkiet att Sverige tar avstånd från PYD och YPG?

– De finns två viktiga aspekter i det här. Den första är PKK:s verksamhet i Sverige, som Turkiet vill att Sverige ska öka pressen på och gå ut starkare med att man inte godtar PKK.

– Den andra aspekten är att Turkiet själv gått in militärt i Norra Syrien där PYD verkar och åberopat antiterrormotiv för det här. Genom att pressa Sverige till att göra det här uttalandet mot organisationen söker man stöd för sin egen politik, man vill visa att den Turkiska regimens agerande i Syrien varit berättigat.

2. Sverige säger nu att landet inte kan stödja de här organisationerna, är det här en ny vändning i Sveriges kurdpolitik?

– I nuläget handlar det mer om politiskt spel än om några konkreta drastiska förändringar. Det som kom fram under helgen är inget nytt från det som kom fram i början av sommaren i förhandlingarna mellan Sverige, Finland och Turkiet inför Natos toppmöte i Madrid. Skillnaden är att Sveriges regering nu väljer att betona saken på nytt inför statsminister Ulf Kristerssons besök till Turkiet imorgon.

3. Sverige har tidigare stött YPG och PYD. Hur har det här stödet sett ut rent konkret och hur kommer det att ändras i och med de uttalanden som nu gjorts?

– Det är en svår fråga, eftersom det hittills handlat om både politiskt stöd och humanitärt stöd från Sveriges sida och det är svårt att särskilja vad som är vad. Det finns många icke-statliga organisationer som ger humanitärt stöd.

– Men sedan kräver också YPG att Sverige ska ta hem de svenska fångarna från Syriens fångläger för IS. Nu blir frågan vem som ska ha ansvaret över det hela i fall man inte kan stödja organisationen.

4. YPG länge har varit Natos och USA:s allierade i kampen mot Islamiska staten i Syrien. Hur är det möjligt att man för att gå med i Nato måste ta avstånd från en av deras samarbetsorganisationer?

– Det handlar om känsliga saker. Det finns två restriktioner från Sveriges sida. Dels vad svensk lag tillåter, eftersom svensk lagstiftning mot terrorism har skärpts och kommer kanske skärpas ytterligare.

– Det andra är att vi inte kan undergräva det samlade Natos politik på det här området. Det är därför som frågan om Sveriges uttalanden är extra känslig, det handlar om att balansera mellan två olika intressen.

5. Kan Sveriges uttalande om PYD och YPG skada kampen mot jihadismen och IS-lägren som finns?

– Jag tror inte det är det som är frågan här, eftersom IS inte längre är det som det var en gång. Men samtidigt har både Sverige och Finland förbundit sig till att fortsätta kampen mot terrorism och då kan man inte stämpla PYD och YPG som terroristorganisationer, något som Turkiet skulle vilja. I stället får man kompromissa och säga att man inte samarbetar med dem.

6. Tror du att Sverige kommer att lyckas att gå med i Nato till slut eller kommer Turkiet sätta fler käppar i hjulet?

– Det som sagts så här långt av Turkiets utrikesrådgivare är att det här är ett bra steg, men underförstått att det inte är tillräckligt. Då är frågan vad det är som inte är tillräckligt? Jag tror det handlar om terrorstämplade personers verksamhet i Sverige och deras utvisbarhet, det är det som Turkiet är ute efter.