Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

I vinter blir det dyrt att hålla kyrkorna i Västnyland varma – höga energipriser tär på församlingarnas ekonomi

Man står i kyrkogång vid en röd matta.
Bild: Christoffer Westerlund / Yle

De höga energipriserna syns också i församlingarnas kassakistor. Kyrkor, kapell och församlingshem blir allt dyrare att värma upp.

I vinter blir det dyrt att hålla kyrkorna i Västnyland varma – höga energipriser tär på församlingarnas ekonomi

12:23

I Ingå församling syns en klar ökning i energikostnader redan nu.

”I år har vi betalat ungefär lika mycket för januari-september som vi i fjol betalade för hela året. Elpriserna höjs nu på hösten månatligen” skriver ekonomichef Seija Korhonen i ett e-postmeddelande till Yle Västnyland.

Ingå kyrka - altare och valv.
Bildtext Ingå kyrka värms upp med olja men ska få jordvärme nästa år.
Bild: Yle/Minna Almark

Tongångarna är de samma i e-postkorrespondens med ekonomichef Kenneth Skarpman från Hangö kyrkliga samfällighet:

”Vi får vi nog konstatera att elpriset, också för oss, redan stigit en hel del jämfört med i fjol och kommer att stiga ytterligare en del under år 2023”.

”Nog är det en utmaning”

Hittills har Raseborgs kyrkliga samfällighets hus slukat runt 600 000 euro per år i energikostnader och nu är högre summor att vänta. Ekonomidirektör Christer Lindvik hoppas att priserna hålls någorlunda under kontroll.

- Med de här skenande energipriserna är det ganska spännande och svårt att förutspå hur det utvecklas. Nog är det en utmaning, det är det förstås, säger Lindvik.

Från en tredjedel till hälften av energiåtgången står samfällighetens sju kyrkor för. Tre av kyrkorna har direkt elvärme, en kyrka värms med jordvärme och tre kyrkor med fjärrvärme. Förutom kyrkor har samfälligheten bland annat kapell, församlingshem och lägergård.

Hela den evangelisk-lutherska kyrkan har hittills värmt sina hus för en summa på 55 miljoner euro per år, skriver Kyrkpressen.

Religösa symboler i en gammal prediksstol i trä.
Bildtext Det finns värdeföremål som måste skyddas från för torr och från för fuktig luft.
Bild: Christoffer Westerlund / Yle

Att stänga ner kyrkor vintertid sparar också energi. Är det ett alternativ?

- Det kräver en ordentlig konsekvensbedömning hur det påverkar byggnadernas inventarier och värdeföremål och i övrigt den utrustning som finns där för man vill ju inte att de tar skada. Det här med stängda kyrkor är inte aktuellt just nu.

Om energipriserna fortsätter vara höga - kan det då bli aktuellt med stängda kyrkor?

- Om det fortsätter blir det säkert aktuellt och då bör vi ha de här lösningarna i bruk som just håller inomhusfukt och dylikt under kontroll så husen inte tar skada.

I kyrkor finns olika känsliga värdeföremål som samfälligheten får se till att skydda.

- Luften får varken vara för torr eller för fuktig. Värmer man för mycket blir det ofta så torrt att man måste befukta och värmer man för lite så får man fuktproblem, förklarar Lindvik.

Oljan ska ut

Enligt evangelisk lutherska kyrkans miljöstrategi ska församlingarna avveckla oljeuppvärmningen fram till år 2025. Den målsättningen kommer Raseborgs kyrkliga samfällighet att uppnå försäkrar Christer Lindvik. Samfälligheten har bara ett par fastigheter som värms upp med olja.

Ekenäs kyrka
Bildtext Ekenäs kyrka värms med fjärrvärme.
Bild: Yle/Robin Lindberg

Ingå kyrka värms upp med olja men övergår till jordvärme nästa år. Två av församlingens mindre hus värms också upp med olja medan kyrkan i Degerby har elvärme. Församlingshemmet och prästgården har haft jordvärme i runt tio år och lägergården Rövass har luftvärmepumpar och solpaneler.

Hangö kyrkliga samfällighet har investerat i jordvärmesystem och luftpumpar i de flesta av sina fastigheter. De sista oljevärmeanläggningarna planerar Hangö kyrkliga samfällighet avskaffa under år 2023.

Diskussion om artikeln