Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Professor i historia: ”Jag förstår inte hur Ryssland skulle kunna bli en demokrati”

Uppdaterad 08.11.2022 17:09.
Poliser i kravallutrustning bär iväg en kvinna i Moskva.
Bildtext Mars 2022: Poliser släpar iväg en kvinna som har deltagit i en demonstration mot kriget i Ukraina.
Bild: Vyacheslav Prokofyev / TASS / AOP

Professor Jukka Korpela tror inte att Ryssland blir en demokrati. Historikern säger att att det skulle kräva en alltför stor omställning av ryska värderingar.

Rysslands förutsättningar att utvecklas till en västlig demokrati är svaga. Det visar Jukka Korpela, professor i allmän historia vid Östra Finlands universitet, i en färsk artikel.

I över tusen år har Rysslands utveckling gått åt ett annat håll än i väst och det innebär att man har anammat ett annat värdesystem.

– De värderingar som är grundläggande för människor i väst tycker ryssarna att är felaktiga. Därför förstår jag inte hur Ryssland skulle kunna bli en västerländsk demokrati, säger Korpela.

Hans forskningsartikel har publicerats i tidskriften Idäntutkimus.

Demokrati ser ut som gräl

Enligt Jukka Korpela är det svårt för ryssar att acceptera i synnerhet det beslutsfattande som präglar västerländsk demokrati, där olika åsikter ställs mot varandra och de bästa argumenten vinner.

Den ryska kulturen betonar i stället enhällighet, så det som vi ser som demokrati ser i ryska ögon ut som gräl.

– Om man i Ryssland för fram motargument är man en fiende som hotar ordning och säkerhet. Folk ser inte avvikande åsikter som ett värde i sig, utan som olämpligt beteende, beskriver Korpela.

Bakom de olika synerna finns frågan om vad som är sanning. I västvärlden har vi ett rationellt förhållande till sanningen, säger Korpela. Världen går att förklara rationellt, går att mätas matematiskt och tidigare kunskaper kan ifrågasättas. I Ryssland präglas förhållandet till sanningen däremot av mystik.

– Sanningen får man av Gud, antingen genom uppenbarelsen eller genom en insiktsupplevelse av något slag. Och det ska inte ifrågasättas, förklarar Korpela.

Det religiösa och den ryskortodoxa kyrkan har fortfarande en stark ställning i Ryssland, trots att ryssarna har blivit mer sekulariserade.

Vladmir Putin och Boris Jetsin sitter vid ett bord. Putin talar till Jeltsin.
Bildtext I samband med Sovjetunionens kollaps på 1990-talet var förväntningarna i väst höga om att Ryssland skulle utvecklas till en demokrati. Jukka Korpela säger att han redan då kunde se att vägen till demokrati inte skulle vara så enkel. På bilden Rysslands dåvarande president Boris Jeltsin, och den blivande presidenten Vladimir Putin.
Bild: Itar-Tass / EPA

Västliga glasögon leder fel

De olika sätten att se på sanning förklarar varför de ryska motiveringarna till anfallet mot Ukraina i väst verkar obegripliga.

– Man hänvisar till tusen år gamla krönikor, till religiösa fakta och till satansdyrkan. I Västeuropa går sådant inte att använda som politisk förklaring, men det lönar sig inte att påstå att de inte är äkta förklaringar i Ryssland, påpekar Jukka Korpela.

Enligt honom får vi inte bedöma Ryssland genom västliga glasögon. Om vi gör det tar vi lätt fel.

– Motiveringarna bakom [ryska] beslut ses som antingen löjliga eller som tom retorik. Man tänker sig att ryssarna är dumma eller underutvecklade om de tror på sådant. Men saken är att kulturen och synen på sanningen är en annan.

Som ett exempel lyfter Korpela fram den diskussion som fördes i väst innan Ryssland i februari anföll Ukraina. Då var det många som tänkte att det är osannolikt att det blir krig, eftersom ett angrepp inte är vettigt.

– Jag tror det var huvudläraren i strategi vid försvarshögskolan som träffande sa att det inte finns något rationellt skäl att starta ett krig, men att det är en annan sak om besluten fattas på rationella grunder.

Klaner har makten i Ryssland

Jukka Korpela anser att det västliga värdesystemet i globalt perspektiv är ett undantag och något som uppkommit genom en serie tillfälligheter.

Startskottet gick i medeltiden, då katolska kyrkan började bryta upp klanväldet, där maktbruk alltså byggde på familje- och släktband.

– Kyrkan medverkade till att Europa övergick till suveräna monarkier där kungen härskade över ett visst markområde och alla invånare där lydde hans lagar.

Det ledde i väst till att maktbruk i allt högre grad byggde på lagstiftning och det framhävde individens roll. Samhällen började utvecklas i rättsstatlig riktning.

Så gick det inte i Ryssland, utan klanväldet levde kvar och fungerar fortfarande.

Korpela hänvisar till begreppet sistema, som den ryska sociologen Alina Ledeneva har tagit fram. Den bärande idén är att makt, ekonomi, rättsväsende och vardagsliv byggs upp kring nätverk som fungerar från fall till fall. Människorna känner till hur systemet fungerar, trots att reglerna inte finns nedtecknade någonstans.

Den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj visade segertecknet i rättegångssalen i Moskva den 20 februari 2021.
Bildtext Den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj i rätten i Moskva i februari 2021. Att utmana de makthavande ses i Ryssland lätt som ett beteende som hotar samhällsfreden.
Bild: EPA

Makt ger rikedom

En följd av klanväldet är att västvärldens juridiska insatser har bristfällig effekt i Ryssland. Jukka Korpela pekar på de ekonomiska sanktioner som har införts mot president Vladimir Putins närmaste krets. De är inte effektiva, eftersom man i Ryssland kan utse vem som helst som ägare, förutsett att den personen är lojal mot klanen.

– Då kan kocken eller cellisten vara ägaren. Ägarskapet vilar på hedersrelationer och nätverk. Ingen vågar stjäla från klanen, för hämnden är gruvlig, säger Korpela.

Enligt honom präglar klanväldet hela det ekonomiska systemet. Vägen till rikedom går en annan rutt i Ryssland än i väst. I väst kan man bli rik om man kommer på en bra affärsidé, men i Ryssland räcker det inte.

– I den ryska världen är de rika som har att göra med makten. Av politisk lojalitet kan man som belöning få en byggnadsentreprenad för OS i Sotji eller leveranser till armén och så kan man sko sig på det, förklarar Korpela.

Den högsta ledningen sitter kvar så länge den kan dela ut rikedom och olika förmåner till de lägre skikten.

Hela folkets korruption

Korruption är enligt Jukka Korpela en egenskap som är inbyggd i hela det ekonomiska systemet i Ryssland.

Han beskriver Ryssland som en basarekonomi där köparen och säljaren förhandlar om villkoren skilt för varje affär och så säger man ingenting om överenskommelsen till utomstående.

– Handel bygger inte på juridik, utan man gör business där det råkar sig. Det är snabba klipp och så gömmer man pengarna så de makthavande inte kommer åt dem.

Enligt Korpela är ett problem med basarekonomi att det inte uppmuntrar till investering.

– Inte är det ju någon i Ryssland som investerar. Historiskt sett är det förståeligt, för om du investerar stora summor för att få en god avkastning om ett par decennier så är du sannolikt inte kvar och njuter av pengarna, utan någonting har hänt.

Trots det ser man inte korruption som ett lika stort problem i Ryssland som i väst. Enligt Korpela beror det på att man ser till exempel mutor på samma sätt som vi ser skatter: de är utgifter som man bara måste räkna med.

En gråskäggig man sitter bakom ett bord och lutar sig mot ryggstödet på sin stol.
Bildtext Jukka Korpela påminner om att demokrati, rättsstatsprinciperna och mänskliga rättigheter är resultatet av en utveckling som pågått i flera sekel i väst och att de inte går att enkelt föra över till ett annat område där historien har sett annorlunda ut.
Bild: Pauliina Tolvanen / Yle

Varför förändras när det gamla sättet fungerar?

Jukka Korpela anser att ett demokratiskt styresskick i Ryssland skulle kräva så grundläggande kulturella förändringar att det inte är värst sannolikt att det sker.

Han betonar att samhällen inte har uppstått på några år till en följd av en specifik politik eller ekonomi, utan att det är en utveckling som har tagit flera hundra år. Därför är också alla förändringar långsamma.

– Ryssland borde alltså sannolikt återvända till 1100-talet och där välja en annan väg framåt, säger Korpela.

Han påminner om att det också handlar om huruvida man i Ryssland vill ha demokrati. Tillsvidare är det bara en liten del av folket som har efterlyst en förändring.

– Ryssland är ett stort land. Den utbildade eliten i S:t Petersburg påminner i sin tankevärld om skandinaver, men på stora områden är kulturen en helt annan.

Och om det egna systemet verkar fungera och alternativet ser ut som att gräla, varför skulle man ändra något då?

Artikeln bygger på Yle Uutisets artikel ”En ymmärrä, miten Venäjästä voisi tulla demokratia” – professori kävi läpi Venäjän tuhatvuotisen historian ja tuli karuun johtopäätökseen av Pauliina Tolvanen. Du kan lyssna till professor Jukka Korpela på finska på Yle Arenan här.