Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Ska EU-länderna själva få bestämma mera om sin skuldminskning? Kommissionen föreslår reform av budgetreglerna

Eurosedlar, mynt och en kalkylator
Bildtext Reformen av stabilitetspakten väntas bli en omstridd fråga inom EU.
Bild: Esko Jämsä

Mera skräddarsydda planer för de enskilda medlemsstaterna. Det är kärnan i reformen av den invecklade Stabilitets- och tillväxtpakten som kommissionen presenterar under onsdagen.

Att ha en gemensam valuta kräver en koordinering av ländernas finanspolitik och garantier för ekonomisk stabilitet. Det var åtminstone utgångspunkten när den gemensamma valutan infördes för över tjugo år sedan, och den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten etablerades.

Men brott mot reglerna har aldrig lett till sanktioner, samtidigt som uppdateringar av regelverket har gjort det allt mera invecklat och oöverskådligt.

Under coronakrisen togs dessutom den så kallade undantagsklausulen för första gången i bruk, vilket betydde en paus i tillämpningen av pakten.

När den nu ska återupplivas är det en förändrad modell som skickas ut från kommissionens ritningsbord för påseende.

Ökad flexibilitet och större utrymme för investeringar

Enligt förhandsuppgifter i bland annat Financial Times föreslår kommissionen att medlemsstater ges en tidsfrist på fyra till fem år för att få ordning på sin skuldminskning.

Länderna ska kunna svara med att be om en tidsfrist på upp till åtta år, om man kan motivera det med investeringar inom prioriterade områden som t.ex. klimat, energi eller försvar.

Den flexibiliteten skulle ändå balanseras upp med skärpta krav på att staterna tillämpar de respektive planerna.

Kommissionären för med ansvar för den inre marknaden Thierry Breton konstaterar i en intervju att det skulle ge en mera rättvis bild av de statliga finanserna, ifall länder som satsar på att minska koldioxidutsläpp eller förstärker sina arméer får mera tid på sig.

Den franska kommissionären Thierry Breton
Bildtext Kommissionär Breton anser att klimat- och försvarsinvesteringar bör ingå i de uppdaterade budgetreglerna.
Bild: EU/Jennifer Jacquemart

Bestämmelsen att statsskulden inte får överstiga 60 procent av bruttonationalprodukten väntas bli kvar, liksom regeln att budgetunderskottet inte ska vara högre än tre procent av BNP.

Däremot planerar man att skippa det årliga skuldminskningsmålet på 1/20 av den del som överstiger 60-procentsgränsen.

Fortsatta diskussionerna kan bli svåra

Kommissionens förslag går vidare till de olika medlemsländerna för diskussion, och då med sikte på det finansministermöte som hålls i början av december.

Efter det behöver stats- och regeringscheferna ännu ta ställning till reformen, för att den ska kunna träda ikraft.

Men diskussionerna väntas bli knepiga, eftersom frågor om budgetdisciplin traditionellt har delat in EU-länderna i två stora läger. Också nu handlar det om de länder som förespråkar en stram linje visavi de som motsätter sig tuffa regler.

Finansminister Annika Saarikko diskuterar med sin spanska kollega i Bryssel
Bildtext Finansminister Annika Saarikko i samtal med sin spanska kollega Nadia Calvino (tv) under eurogruppens möte i Bryssel den 7.11.2022
Bild: CHINE NOUVELLE/SIPA/Shutterstock/All Over Press

Finansminister Annika Saarikko konstaterade inför eurogruppens möte i början av veckan att Finlands inställning är den samma som tidigare. Hon poängterade betydelsen av att skulderna är på en hållbar nivå, att reglerna förenklas och att medlemsstaterna själva har inflytande över sin skuldminskning.

Finland hör till de länder som inte har lyckats hålla statsskulden under 60 procent av BNP.