Personalbristen inom vården i Egentliga Finland är katastrofal och ingen snabb lösning finns att hitta – på lång sikt kan utländsk arbetskraft vara en lösning
Personalbristen inom vården är svår i hela regionen och tillsvidare har löneförhöjningarna inte lett till många nyanställningar. Men en personalbank och satsningar på att stödja ledarskapet planeras.
Äldreomsorgen i Pargas stad är inte den enda som kämpar med att hitta personal till sina serviceboenden, situationen är densamma i så gott som hela landet.
Vid årsskiftet övergår social- och hälsovården till de nya välfärdsområdena och Yle Åboland ringde upp några förtroendevalda som sitter i Egentliga Finlands välfärdsområdes styrelse för att höra hur de ser på personalbristen.
Niklas Guseff (SFP) har just suttit på sjukvårdsdistriktets styrelsemöte och medger att läget är katastrofalt på alla orter.
– På mötet fick vi en lägesuppdatering av sjukvårdsdistriktets direktör Mikko Pietilä och läget är katastrofalt på alla nivåer, från specialsjukvården på ÅUCS ända ut till kommunerna, säger Guseff.
På mötet berättade även sjukvårdsdistriktets personalrepresentant om hur läget är bland personalen nu då vårdstrejken är avslutad.
– Personalen är nöjdare och nu då strejken är slut kan den personal som vill, igen jobba övertid och byta arbetspass. På längre sikt är det ändå mera personal som behövs och möjligheterna att snabbt få mera personal är väldigt liten, säger Guseff.
Mera utländsk arbetskraft behövs
Guseff påpekar att eftersom alla studieplatser till närvårdare och sjukskötare inte fylls, behöver vi ta in utländsk arbetskraft.
– På lång sikt tror jag att färdigt utbildad utländsk arbetskraft, med en kort och intensiv språkutbildning, kunde vara ett sätt att lösa problemet, säger Guseff.
Även Kristdemokraternas Jukka-Pekka Kuokkanen tror att utländsk arbetskraft kan vara en bra metod för att lösa personalbristen.
Viktigt att lyfta fram det positiva
Kuokkanen, som själv jobbar som vd för Barkbackens servicehus i Åbo, tycker också att det är viktigt att lyfta fram de positiva sidorna med att jobba inom vården.
– När vi har gjort personalenkäter på vårt servicehus så får påståendet ”Jag gör ett viktigt arbete” högsta poäng. Vi borde mer lyfta fram de positiva sakerna och de framgångar vi gör. Oftast känner jag att det är trevligt att komma på jobb, trots att jobbet ibland är tungt, säger Kuokkanen.
Också på Kuokkanens arbetsplats har det varit utmanande att hitta tillräckligt med personal.
– Hittills har vi klarat oss nöjaktigt, men den här sommaren har varit den mest utmanande vi haft under de hundra år vi har verkat. Under coronatiden hade vårdstuderande svårare att få vikariat på sjukhus och det var lättare att få jobb inom äldreomsorgen. Men nu då coronaepidemin har lättat finns de studerande inte längre till vårt förfogande, säger Kuokkanen.
Ett annat problem är att många som jobbar inom äldreomsorgen har gått eller kommer att gå i pension inom den närmaste tiden, konstaterar Kuokkanen som själv blir pensionär om några veckor.
Personalbank kan hjälpa i akuta situationer
Vänsterförbundets Nina Söderlund är lättad över att vårdstrejken till sist fick en lösning och hon hoppas att resultatet på sikt leder till att flera vill jobba inom vårdbranschen. Men ett konkret sätt att avhjälpa personalbristen kunde vara att grunda en personalbank, med tvåspråkig utbildad vårdpersonal.
– Då finns det en mycket större mängd utbildade människor som man kan anställa tillfälligt på olika ställen beroende på när och var det finns behov. Vi hoppas att det här kan hjälpa i en del akuta situationer. Det är en av de mest konkreta saker vi planerar och som kommer att bli verklighet redan under nästa år, säger Söderlund.
Viktigt att satsa på ett bra ledarskap
Något som också är viktigt är att satsa på ledarskapet och att stödja chefer och förmän i deras arbete. Om ledarskapet fungerar bra, trivs oftast personalen bättre.
– Det är inte lätt att vara ledare på ett serviceboende i dag när det inte finns tillräckligt med personal och en del flyr fältet om ledarskapet inte fungerar. Så jag tycker själv att det här hör till de viktigaste sakerna att satsa på, säger Söderlund.
Även om flera serviceboenden har personalbrist, tror Söderlund inte att det i nuläget är aktuellt att stänga några servicehus.
– Det som däremot behövs ses över är bäddavdelningarna. På ÅUCS finns det en massa människor som inte behöver vara på sjukhus, men de kan inte heller skickas hem, och det finns inga platser för dem att rehabiliteras på. Där kan det kanske bli aktuellt med centraliseringar, men på vanliga boenden tror jag inte det är aktuellt, säger Söderlund.
