Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Konstgräs är rent och färggrant men lite mer natur skulle inte skada – föräldrar tycker till om daghemsgårdar

Uppdaterad 10.11.2022 08:11.
Pojkar leker i gungor.
Bildtext Gräs blir lätt lerpölar och sand dammar. Därför är konstgräs ett bra och hållbart alternativ, anser tjänstemän i både Jakobstad och Karleby. Föräldrarna verkare vara mer tveksamma.
Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

Numera finns konstgräs också vid en del skol- och daghemsgårdar. Dels under lekställningar men också på andra ytor används plastmaterialet i stället för sand eller gräsmatta.

Vid nya Alma daghem i Jakobstad finns konstgräs, asfalt och vanlig gräsmatta. En del föräldrar upplever gården som lite steril, men många lovordar också renligheten och det färggranna konstgräset.

Det gäller att hitta en balans mellan konstgjort och naturligt, verkar flera föräldrar tycka.

– Det är jättefint men inte så naturligt. Jag tror det är bra att få vistas i skogen, klottra och gegga lite, det är hälsosamt för barnen, säger Minna Lithén som har barn i Alma daghem.

Mor och två döttrar.
Bildtext Visst finns också natur på Alma daghems gård, men ännu mer möjlighet att gegga kunde vara hälsosamt för barnen tror Minna Lithén med Lova och Alva.
Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

Jenny Mossa säger att sonen Gimli trivs jättebra på gården och hon berömmer konstgräset.

– Det är jättebra, fina färger, det piggar upp. Jag är tacksam det är så mjukt om man faller.

Mor och son.
Bildtext Kanske lite mer naturligt skulle det få vara, mina barn tycker mer om skog och sådant, säger Sofia Lindgren Nars med sonen Thor.
Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

Camilla Bodbacka säger att hon saknar naturliga inslag i gårdsplanen.

– Den är bra, men det är nytt och ovant.

Vad skulle du vilja se mer av?

– Lite mer naturmaterial. Jag förstår att man har så här av underhållsskäl och det är härligt med färger, men kanske lite mer buskar och sådant. Det ska vara balans i allt.

Frank Fellman berömmer gården.

– Den är fantastisk, mångsidig, och det finns många olika aktiviteter och de har verkligen använt fantasin när de gjort det här.

Barn leker vid rutschkana.
Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

Enligt Fellman verkar gården vara både lätt att underhålla och praktisk. Och så finns skog och mark nära till.

– Så de får båda delarna, de hinner med allt, hinner bli smutsiga också.

Mor och son.
Bildtext Många fina lekställningar, det är rent och ingen smuts, säger Eptisam Alhariri om gården vid Alma daghem.
Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

Patrik Wargh och sonen Vincent Wargh tycker också att gården är toppen. Konstgräset är mjukt och barnen hålls rena, säger Patrik. Vincent berättar varför han trivs:

– Jag brukar klättra och springa och allt.

Lotta Holm säger att hennes barn tycker underlaget är härligt och mjukt att springa på, men att hon saknar lite mer natur.

– Klart man har planerat träd, så kanske det naturliga kommer om några år, och det är nära till skogen.

Två barn gunga.
Bildtext Lite för tillrättalagt? Så beskriver föräldern Lotta Holm gården. Hon syftar på att olika färger och redskap på något sätt markerar vad man ska leka var.
Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

Samtidigt upplever hon att gården är lite tillrättalagd.

– Att här ska du leka det, att där är det blå mark, då ska du leka att det är vatten, och det här är sand. Men före min flicka gick här så kallade hon det för maxifun-dagisgården, och maxifun är ett lekland, påpekar Holm.

Pappa och barn.
Bildtext Här finns mycket att göra, fotbollsplan, klätterställen och cyklar, säger Don Duma med sonen Samuel. Men vad som finns i konstgräset vet vi inte, påpekar han.
Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle
Pappa och dotter.
Bildtext Visst är gården lite steril men kläderna hålls rena. Fast skog och grejer är också bra. Allt har två sidor, säger Dennis Häggblom med dottern Loelle.
Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

Barn älskar att gegga

När daghemsgårdar planeras får också personalen vara med. Vid Alma daghem utgick man från att leken såklart ska vara trygg, och samtidigt ville man locka till mångsidig rörelse och fantasifull lek, berättar Annina Kulla som är föreståndare på Alma daghem.

Enligt Kulla är det en utmaning att få vanligt gräs att tåla allt slitage. Konstgräs tål mer, är mjukt och dessutom färggrant.

– Och det är rent, det dras inte in så mycket sand och lera om det är konstgräs på många ställen.

Barn rullar på marken.
Bildtext Konstgräs kan ha lite olika sammansättning, men det handlar om gummi eller plast. Vissa tillverkare använder återvunnet material, andra nytt.
Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

Inomhus måste det hållas rent, men utomhus ska gårdarna inte bli alltför sterila, påpekar Kulla.

– Barnen älskar att klottra med vatten, lera och sand och den möjligheten finns här också.

Barn sticker huvudet i sandhink.
Bildtext Det är hälsosamt att få i sig lite jord, och det får barnen också vid Alma daghem trots att en del av ytorna täcks av konstgräs, asfalt eller plattor, påpekar föreståndare Annina Kulla.
Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

Gårdar som är rika på mikrober gör susen för bakteriefloran

Flera städer, bland annat Karleby , har de senaste åren byggt dagisgårdar med enbart naturliga material. Buskar, sandhögar, lera och vattenpölar ses som en väg att uppmuntra till fantasifull lek och målet är en gård som är rik på mikrober.

I föräldragruppen Mammat på Facebook har Karlebybor också kritiserat de nyare dagis- och skolgårdar där konstgräs används. Föräldrarna hänvisar bland annat till undersökningar som visar vilka sorts gårdar barnens immunförsvar mår bra av. När forskarna la till mer mångsidig natur på dagisgårdarna blev barnens immunförsvar bättre.

Professor Juho Rajaniemi vid Tammerfors universitet säger till exempel att han, om han hade barn i den åldern, aldrig skulle sätta dem i ett daghem med konstgräs på gårdsplanen.

– Barnen exponeras inte för naturliga växter, ju mer mikrober man utsätts för, desto mer tränas immunsystemet, säger Rajaniemi.

Karlebybarn tvättade händerna utan tvål

I Karleby stad har också tanken väckts att barnen inte ska tvätta händerna med tvål, utan enbart vatten.

– Det bästa skulle vara om barnen efter att ha hållit på i jorden inte skulle tvätta med tvål. Då hamnar mikroberna i munnen och slutligen i tarmarna, sa grönområdesplanerare Nina Mamia till Yle Kokkola då jobbet med gårdarna inleddes år 2019.

Sedan kom coronapandemin och i dag säger Mamia att man inte vågar tvätta utan tvål.

– Men hoppas nästa år är normalare så vi kan se hur friska barnen hålls.

Mamia stöder själv tanken på att barn ska få i sig mikrober.

– I vår familj har vi myntat ett talesätt: Sätt tungan på barken.

Hårda säkerhetskrav på plastgräs i Finland

Enligt Mamia finns i dag en del skol- och daghemsgårdar där barnen nästan inte alls exponeras för mikrober.

– Men det finns gräsmatta kvar på många ställen, oftast är den det billigaste materialet, som tur är, säger Mamia.

Hur tryggt är det med konstgräs då, föräldrar undrar bland annat över mikroplatser?

– Jag känner inte till någon forskning, men jag vet att säkerhetskraven i Finland är hårda och jag upplever att man kan lita på de material som används här.

Barn i gunga.
Bildtext Både i Jakobstad och Karleby säger tjänstemän att konstgräs varken dammar eller smutsar ner som gräs gör. Gräset blir så ofta bara lerpölar eftersom slitaget är så tufft.
Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

Mamia poängterar att konstgräs är så mycket mer hållbart än vanlig gräsmatta. Och hon säger på samma sätt som chefen för småbarnspedagogiken i Jakobstad, Matilda Engström: dammande jord eller lerpölar är inga bra alternativ.

– Allra helst skulle jag se skogsbotten eller skogsmatta vid våra daghem. Där finns gott om mikrober, men då behöver det vara en jättestor gård för att den ska hålla för slitaget.

Skog säljs också som matta, berättar Mamia, och innehåller allt från mossa till blåbärsris. Numera finns också barkblandningar som kan läggas under till exempel lekredskap för att dämpa fall. Det kommer Jakobstad att testa vid ett daghem.