Hoppa till huvudinnehåll

Politik

Nu väntas arbetslösheten öka – samtidigt är det brist på arbetskraft

Från 2022
Understatssekreterare Elina Pylkkänen i halvbild framför en stentrappa.
Bildtext Understatssekreterare Elina Pylkkänen säger att lönetrycket ökar i takt med att utbildningsgraden sjunker.
Bild: Mikko Koski / Yle

Antalet arbetslösa arbetssökande ökar under de kommande åren. De nyanlända ukrainarna kan underlätta situationen en aning.

Den trend vi haft de senaste åren med ett sjunkande antal arbetslösa arbetssökande kommer att stanna av och vända under nästa år. Det framkommer i sysselsättningsprognosen som publicerades på onsdagen.

Specialsakkunniga Erno Mähönen vid Arbets- och näringsministeriet berättar att prognosen ser dystrare ut än tidigare.

– Vi kan se en nedgång i sysselsättningen. Sysselsättningstillväxten kommer ändå att fortsätta öka nästa år, ungefär likadant som i år. Men det har blivit mörkare för arbetslösa arbetssökande.

Antalet arbetslösa arbetssökande väntas stiga med 13 000 personer från årets 250 000.

Även om vi ser en ökning i tillväxten de kommande åren är den marginell i jämförelse med de senaste åren. En orsak är att vi kommer att se färre deltidsarbeten i fortsättningen.

Förhoppningar att få ut ukrainare på arbetsmarknaden

Det är fortfarande svårt att säga hur de nyanlända ukrainarna kommer att placera sig på arbetsmarknaden. För tillfället är uppskattningen att det finns 15 000 ukrainare i Finland. Av dessa väntas 5 000 bli sysselsatta.

– Språkkunskapen är en stor utmaning, säger Minna Ylikännö som är specialsakkunnig vid ministeriet.

De ukrainare som kommer till Finland är i stor utsträckning mammor i arbetsför ålder. Att få ut dem på arbetsmarknaden kan vara svårt eftersom de ofta kommer ensamma med sina små barn, menar Ylikännö.

Den finländska arbetsmarknaden kräver ofta ett starkt kunnande av det finska språket. Enligt Ylikännö är det en svår uppgift att integrera ukrainarna på arbetsmarknaden.

Sysselsättningsprognos 2022–2024

Den svårlösta uppgiften i hur underskottet av arbetstagare ska lappas de kommande åren är ständigt på Arbets- och näringsministeriet bord.

– Vi har startat ett arbetskraftsprojekt där vi diskuterar med de olika sektorerna hur vi snabbt ska få en förbättring i att samordna arbetssökande med bristen på arbetskraft. Bland de arbetssökande arbetslösa räknar vi till kring 80 000 personer som med en kort tilläggsutbildning kunde tas in där efterfrågan är som störst, säger Ylikännö.

Eftersom Finland kommer att behöva allt mer arbetsrelaterad inflyttning hoppas tjänstemännen att så många ukrainare som möjligt stannar i landet. Det är ändå väldigt svårt att förutspå deras roll på arbetsmarknaden eftersom Ukrainas tillstånd är så oklart.

Satsa på utbildning och pensionärer

Den oroande trenden att finländarnas utbildningsnivå sjunker kommer på lång sikt att påverka arbetsmarknaden genom höjt lönetryck. När det blir brist på utbildad arbetskraft ökar konkurrensen, vilket i sin tur resulterar i allt större löneförhöjningar.

Enligt understatssekreterare Elina Pylkkänen kommer löneförhöjningarna att bli ännu högre än medeltalet när jakten på utbildad arbetskraft börjar.

– Vi ser att investeringarna växer och då krävs det utbildat folk. Det kostar mycket när arbetsgivare rekryterar från andra arbetsgivare.

Att försöka höja utbildningsnivån ger inga kortsiktiga resultat. Pylkkänen konstaterar att det kan ta upp till tio år innan vi ser resultat av sådana satsningar.

I de äldre åldersklasserna finns outnyttjad potential. Pensionärerna tenderar vara allt högre utbildade och ha allt mer ork för att förbli i arbetslivet.

– Den här arbetskraftsresursen är underanvänd.