Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Inga planer finns på att skapa fler ungdomspsykiatriska vårdplatser i Österbotten – upp till vårdpolitikerna att omfördela resurser

Marina Kinnunen är direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt. Här står hon klädd i svart vid huvudentrén på Vasa centralsjukhus.
Bildtext Marina Kinnunen, direktör för Österbottens välfärdsområde, säger att man lidit av större läkarbrist inom psykiatrin tidigare. Men fortfarande råder brist på både läkare och skötare och den vård man kan ge idag räcker inte till för att täcka behoven.
Bild: Antti Haavisto / Yle

Inget pekar på att det direkt kommer att bli fler avdelningsplatser för vård av ungdomar med psykiska problem i Österbotten, trots att många efterlyser det. Situationen utvärderas ändå, lovar välfärdsområdets direktör Marina Kinnunen.

I dag finns åtta avdelningsplatser för ungdomar mellan 13 och 17 år i Roparnäs i Vasa. Platserna ska täcka behovet för hela Österbottens välfärdsområde, men den ledande läkaren inom psykiatrin Mirja Remes uppgav nyligen att hon är mycket orolig för att platserna inte räcker till.

Också en av avdelningens tidigare patienter, Linn Kantola, säger att det under hennes drygt ett år långa vistelse på avdelningen för det mesta var överfullt.

Yle Österbotten frågar välfärdsområdets högsta chef direktör Marina Kinnunen om det blir mer pengar eller platser nästa år, men hon kan inte lova någondera.

Kinnunen tror istället att nyckeln är att ge vården i ett tidigare skede. Om all den vård som ryms under den psykosociala servicen fungerar som den ska så vore läget nämligen ett helt annat.

– Vi borde försöka få första linjens platser och det förebyggande arbetet att fungera bättre. Genom att satsa där så skulle vi inte behöva så många avdelningsplatser, säger Kinnunen.

Finns det alls någon tanke om att öka antalet platser från åtta?

– Förstås måste man utvärdera hela tiden. Det går inte så snabbt att se [resultatet av, red.anm.] det förebyggande arbetet och satsningarna på första linjens arbete. Så vi behöver utvärdera läget, helt klart, vilket vi också hela tiden ber våra sektordirektörer göra.

Bäddplats kanske inte det optimala

En sektordirektör är Pia-Maria Sjöström som axlar ansvaret för barn, unga och familjer inom Österbottens välfärdsområde.

Hon medger att allt inte fungerar som det ska i nuläget.

– Vi vet att vi har brister i området och mycket vi måste jobba med.

Det handlar enligt Sjöström om vad som sker innan man är i så dåligt skick att man behöver avdelningsvård och vad som händer efteråt, då man skrivs ut.

– Och där behövs ett mera intensivt stöd än vad vi kan erbjuda idag, säger Sjöström.

Kvinna med glasögon ler svagt och ser in i kameran. I bakgrunden kontorsmiljö.
Bildtext Pia-Maria Sjöström sektordirektör på området barn, unga och familjer inom Österbottens välfärdsområde.
Bild: Moa Mattfolk / Yle

Enligt Sjöström har välfärdsområdet problem med att att man inom den psykiatriska öppenvården har så många patienter sedan tidigare att man svårligen lyckas ta emot nya. Samtidigt är trycket mycket hårt inom specialsjukvården.

De psykologer och kuratorer som jobbar inom skol- och studerandevården får inte sina svårare fall vidare eftersom ingen kan ta emot dem.

– Det är för svåra problem på grundnivån och sedan får man inte överföringarna att fungera, beskriver Sjöström.

Hon tror ändå inte att en bäddplats alltid är den optimala lösningen för en patient, även om någon anhörig eller en kurator kan anse att en person borde tas in för vård dygnet runt.

– Man måste fråga sig vilken vård som hjälper patienten på allra bästa sätt. Det kanske inte är vård på en avdelning som hjälper bäst. Men med det sagt så är det helt klart att stödet måste bli bättre och det ser jag kanske som ett större problem än antalet vårdplatser vi har.

Budgetarbete på gång – mer pengar till psykiatrin betyder mindre för något annat

Under de kommande veckorna läggs sista handen vid nästa års budget för Österbottens välfärdsområde och det är vårdpolitikerna i styrelse och fullmäktige som ska föra de avgörande prioriteringsdiskussionerna, påpekar Marina Kinnunen.

Hon uppger att tanken nog ändå är att satsa extra på den psykosociala servicen, eftersom befolkningens behov på området har ökat.

– Det här är en utvärdering som fullmäktige måste göra, men vi har ju tänkt det här året att vi ska satsa och det tycker vi också. Samtidigt måste man komma ihåg att det i så fall är bort från något annat ställe.

Kinnunen påpekar också att ekonomin förändras nästa år då det är första året som all vårdfinansiering kommer från staten.

– Och vi vet att vi har ett ganska tufft läge där.

Också bristen på läkare och skötare plågar välfärdsområdet, dels inom andra områden men också synbart inom den psykiatriska vården.

Då det förs diskussioner om möjligheten att öka antalet psykiatriska avdelningsplatser vill Kinnunen påpeka att det inte i längden är rimligt att alltid ha avdelningarna överbelagda utan att samtidigt kunna ta in mer personal.

– Det blir brister i såväl servicen som kvaliteten, men är också tungt för personalen och det är inte rätt. Det här är ett av de stora problemen vi har, säger Kinnunen.

Diskussion om artikeln