Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Varför är unga så rädda att tala om problem i arbetslivet? Expert: “En tystnadskultur bland unga är skadlig på många sätt”

Bildcollage med fyra skyltar där det står "TYSTNAD".
Bildtext Det händer att en ung person väljer att säga upp sig istället för att ta upp problemen på arbetsplatsen. Tystnadskulturen gynnar varken arbetstagare eller arbetsgivare.
Bild: Tiina Grönroos, Seppo Sarkkinen, Annika Holmbom, Erica Vasama / Yle

Tystnadskulturen gynnar varken arbetstagaren eller arbetsgivaren. Det är på arbetsgivarens ansvar att uppmuntra till öppen diskussion på arbetsplatsen. Unga vågar sällan ta upp problem eller missförhållanden på jobbet, säger expert.

Vi har under granskningen av hur arbetslivet ser ut för unga i dag kommit i kontakt med ett flertal ungdomar som haft olika problem på jobbet men inte vågat ta upp dem med sin arbetsgivare. De flesta var rädda för negativa följder.

Tycker det är synd att arbetsgivare utnyttjar unga och oerfarna arbetare

― anonymt svar vi har fått i samband med granskningen

För en ung person som kanske just börjat på sitt första jobb ser arbetslivet mycket annorlunda ut än för dem som redan varit en längre tid i arbetslivet, säger arbetsmarknadsexpert och arbetslivsforskare Mika Helander vid Åbo Akademi.

Det som ligger som grund till problemen är att ungas position i arbetslivet ofta är osäker.

– Ungdomar får ofta vänta länge på tillsvidareanställning och måste jobba som visstidsanställda eller på deltid. De jobbar också ofta vid sidan om studier. Det innebär att de har en mer sårbar position på arbetsmarknaden, säger Helander.

Om man som individ känner sig ensam så upplever man ju sig mycket svag. Man vågar göra mer om man upplever att man är del av en grupp

― arbetsmarknadsexpert Mika Helander

Det här leder till att unga inte vågar diskutera problem eller lösa konflikter med arbetsgivaren. Många unga väljer att vara tysta av rädsla för att gå miste om en visstidsanställning eller en förlängning av arbetskontraktet, enligt Helander. Man är helt enkelt rädd för repressalier.

En man med grått hår och skägg tittar in i kameran.
Bildtext Det är viktigt att arbetsgivaren uppmuntrar till en öppen dialog och välkomnar konstruktiv kritik, säger arbetsmarknadsexpert och arbetslivsforskare Mika Helander.
Bild: Åbo Akademis bildbank

Unga måste upplysas om det skydd som arbetstagaren har

En ung person är inte alltid bekant med lagstiftningen och de skyddsmekanismer som en arbetstagare har att luta sig mot ifall problem uppstår. Man känner inte till att det finns arbetarskydd, en förtroendemannaorganisationen, fackligt stöd och lagstiftning.

– Det skulle vara väldigt viktigt att få information och upplysning om arbetarskydd i grundskolan, på andra stadiet och i universitetsutbildningen, säger Helander.

Jag blev tvungen att anmäla mig som arbetslös till TE-byrån för att min nya chef skulle anställa mig efter gymnasiet. När jag till slut sade upp mig så hamnade jag betala min sista lön till en annan arbetstagare som började efter mig. Som ung och naiv ifrågasatte jag aldrig något av detta, vilket jag ångrar idag

― anonymt svar vi har fått i samband med granskningen

När man börjar på sin första arbetsplats är man också ofta ensam och ännu ser sig själv som en individ istället för en del av ett kollektiv.

– Om man som individ känner sig ensam så upplever man ju sig mycket svag. Man vågar göra mer om man upplever att man är del av en grupp som stöder ens intressen. Som ung har man ännu inte skapat en yrkesidentitet som är en del av arbetskollektivet.

Mina tips är: Läs in dig på kollektivavtalet, utgå ifrån att det endast är du själv som ska ha bäst koll på dina rättigheter. Gå med i facket, därifrån får du bra råd i till exempel oklarheter med lön, arbetstid och semesterbestämmelser.

― anonymt svar vi fått i samband med granskningen

“Att kräva att de unga ska förändra är för mycket”

I samband med Svenska Yles granskning av ungas arbetsliv kom vi i kontakt med väktare som upplevde at arbetskulturen gick emot deras egna värderingar. De tog ändå inte upp problemet med ledningen i de bolag de jobbade för.

– I olika yrken finns det olika sorters kulturer. Man talar om “cop culture” som finns till exempel i polisorganisationer. I vissa yrken anses det olämpligt att klaga. Man inte får föra fram så kallade mjuka aspekter - man ska bara ha sisu och stå ut.

En tystnadskultur bland unga arbetare är skadligt på många sätt. Men att kräva att de unga ska förändra arbetskulturen är för mycket. Det är arbetsgivaren som ska se till att det är bekvämt för den unga att påpeka om missförhållanden och konflikter på arbetsplatsen.

– De som har makt och auktoritet, det är på deras ansvar att se till att de som är i svagare position får det bättre.

Många väljer att säga upp sig

Det händer att en ung person väljer att säga upp sig istället för att lyfta fram problem på arbetsplatsen. Det gjorde bland andra ”Ida” och Robin Kronqvist som Svenska Yle pratat med.

Enligt Helander är det trist om en ung person som vill förändra arbetskulturen mot det bättre uppfattas som besvärlig.

Jag förstod varför personer inte stannar kvar. Det var alltid någon som var måltavla för skäll av chefen och den personen som blev måltavla stannade inte kvar länge

― anonymt svar vi har fått i samband med granskningen

– De här som bestämmer sig för att byta arbetsplats engagerar sig inte heller i arbetet men de behåller istället sitt rykte. Men det här gynnar inte heller arbetsgivaren, säger Helander.

Det skulle därför vara viktigt att arbetsgivaren uppmuntrar till en öppen dialog och välkomnar konstruktiv kritik, säger Helander.