Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Forskare varnar: När EU:s klimatledare Sverige drastiskt skär ned på miljö- och klimatanslagen kan det försinka EU som helhet

Johan Pehrson, Jimmie Åkesson, Ulf Kristersson och Ebba Busch går bredvid varandra.
Bildtext Liberalernas Johan Pehrson, Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson, Moderaternas Ulf Kristersson och Kristdemokraternas Ebba Busch.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Den svenska regeringens budgetförslag den här veckan anses av forskare vara ett dråpslag mot miljön.

Regeringen ledd av Moderaterna med stöd av Sverigedemokraterna lägger ned Miljödepartementet och föreslår att anslagen för klimat och miljö under de kommande åren halveras.

Det betyder redan nästa år hälften så mycket pengar till åtgärder för värdefull natur, till exempel skydd av skog med höga naturvärden. Regeringens och Sverigedemokraternas politik bedöms leda till stora utsläppsökningar.

Sammanlagt är prognosen att anslagen för miljöbudgeten skärs ned ned från nuvarande 23,75 miljarder kronor till 10 miljarder kronor (cirka 1 miljard euro) år 2025, vilket skulle innebära en minskning med 60 procent jämfört med dagens nivå. För mera detaljer se regeringskansliet och naturskyddsföreningen.

Till saken hör att Sveriges budget, till skillnad från Finlands, är i balans.

Hur reagerar forskare i Finland på den här utvecklingen? Frågan går till Mikael Hildén, direktör på Finlands Miljöcentral.

– Utan vidare när man gör en stor nedskärning så blir det enorma omställningar och krav på att fundera på nytt, så klart att den här förändringen är dramatisk. Men när man talar om Sveriges budget så är den ändå betydligt större än vad vi har i Finland. På en absolut nivå ligger Sverige fortfarande framför Finland, men den relativa förändringen är dramatisk.

Profesor Mikel Hildén i blå jacka på Miljöcentralens gård med träd i bakgrunden på vintern.
Bildtext Mikael Hildén, direktör för Finlans miljöcentral hoppas Sverige behåller kursen i sitt klimatarbete.
Bild: Svenska Yle / Lasse Grönroos

Sverige har satsat mycket

Det går inte att rakt av jämföra miljöbudgeten i Finland och Sverige för penningströmmarna går på olika sätt. Men grovt sett kan man konstatera att det rör sig om en tio gånger så stor budget totalt i Sverige.

Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger ”att man ska jobba på ett annat sätt”, men kan Sverige nå sina klimatmål med så här snäv budget?

– Klimatmålen är långsiktigare än en enskild budget, men om man inte lyckas med att få den privata finansieringen aktiverad och om man inte får omställningen igång så är det klart att det bli svårare att nå klimatmål.

Romina Pourmokhtari tittar in i kameran.
Bildtext Sveriges nya klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari intygar att Sverige fortsätter jobba för klimatet.
Bild: Hamid Ershad Sarabi

Konsekvensen av nedskärningarna går att mäta

Då är det viktigt att man följer upp och ser hur det går. För regeringen i Sverige hävdar själv att man går mot aktiva klimatåtgärder, men siffrorna är ganska omutliga sen när det gäller. Forskarna får se hur utvecklingen går.

Sverige har kommit längre när det gäller minskningen av växthusgasutsläpp än Finland och frågan är då om man nu låter det plana ut eller om man fortsättningsvis upprätthåller en ambitiös nivå.

Vår granne i väst har mindre utsläpp per capita än Finland eftersom landet har en stor produktion av vattenkraft och tidigare än Finland satsade stort på förnybar energi.

Föregångaren kanske drar sig tillbaka

– På längre sikt kan de minskade anslagen få vittgående följder. Sverige har varit ett föregångsland på många sätt när det gäller klimatsatsningar och nu är det då frågan om det här blir ett försök att dra sig tillbaka från att ha varit den som går snabbast framåt, säger Hildén.

För det behövs alltid och i EU i synnerhet länder som tar en dragande funktion och om nu Sverige låter bli det så sänder det signaler inom EU och det kan bli jobbigare för EU som helhet att gå vidare.

Miljöuppföljningen får mindre anslag. Vad får det för konsekvenser?

– Det är ett problem för mycket av miljöforskningen har möjlighet att få anslag från europeiska fonder, men när det gäller uppföljningen krävs det kontinuerliga anslag. Där kan man diskutera om det möjligen är så att den svenska regeringen har för avsikt att få privat finansiering så att företag blir tvungna att betala för den tjänst som samhället står för, funderar Hildén.

Om man drastiskt skär ned på miljöuppföljningen så har man mindre möjlighet att få detaljinformation. Även om ny teknik eventuellt kan bli billigare så kan det, när man gör en plötslig omställning, bli luckor i informationen om hur miljön har utvecklats.

Prioriterar vi liknande saker i Finland och Sverige när det gäller miljö och klimat?

– Huvudlinjerna är ganska samstämmiga. Sverige har haft en aktivare politik när det gäller förnyelsebar energi och har dragit ned på kärnkraften. Där försöker man nu göra en omvändning igen. Förhållandena är olika. Vi har dikat ut en betydligt större andel torvmark än vad man gjort i Sverige och vi har mera torvmark vilket gör skillnad när det gäller utsläpp.

Kan det här påverka Finland?

Finns det en oro i miljö- och klimatkretsar att motsvarande nedskärningar i miljö- och klimatanslag kunde ske också i Finland?

– Kontinuitet är viktig och den nuvarande regeringen har lyft upp finansieringen av skydd för biodiversitet och att det finns mera satsningar på det än tidigare. Om det nu sker en kursförändring och det hela minskar drastiskt så är det klart att det blir en förlust.

Hildén påminner om debatten om återställande av miljö som väckt tankegångar om att nu ska det inte sättas mera pengar på miljö och det kostar för mycket. Så länge det handlar om verksamhet där det är svårt att få privat finansiering finns det alltid en risk.

Återställandet av natur kostar

Riksdagen diskuterade på onsdagen oppositionens interpellation om hur regeringen har agerat kring EU:s förslag om att återställa naturen. Enligt oppositionen har regeringen misslyckats med att påverka restaureringsförslaget och föra fram Finlands intressen när ärendet beretts inom EU.

Vilka anslag finns det speciell orsak att hålla ögonen på i Finlands budget?

– Om man tittar på statsbudgeten hör Miljöministeriet till de minsta bitarna. Nog är det hela den hållbara omställningen som gäller. Det betyder på plussidan minskade subventioner för fossil energi och mera medel för naturens mångfald som, trots att man får en del finansiering från privata sektorn, fortfarande är ett område som kräver satsningar. För om vi vill restaurera och få biodiversiteten i skick så kommer det att kosta säger Hildén.