Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Köerna till samjouren i Vasa långa också under hösten, vårddirektören skyller på personalbrist

Marina Kinnunen, en vit kvinna med blont hår, står utanför Vasa centralsjukhus.
Bildtext Direktören för Österbottens välfärdsområde, Marina Kinnunen, säger att personalbristen bäst syns på samjouren.
Bild: Yle/Elin Willows

Problemen på samjouren på Vasa centralsjukhus beror till stora delar på personalbrist. Det säger direktören för Österbottens välfärdsområde. Arbetet med att åtgärda läget pågår.

Det råder underbemanning, tekniska problem och kön är fortfarande lång. Det här klarnade då Svenska Yle besökte samjouren på Vasa centralsjukhus för att följa med ett nattskift.

Österbottens välfärdsområde tog ställning till läget i ett pressmeddelande tidigare i höstas. Då sades det att det har varit svårt att hitta vikarier och skötare var förflyttade för att utföra uppgifter i anknytning till coronaviruspandemin. Läget har inte blivit märkbart bättre sedan dess.

Direktören för Österbottens välfärdsområde, Marina Kinnunen, bekräftar att situationen är svår. De senaste veckorna har coronapatienternas stora antal dessutom ställt till det i hela organisationen.

– En stor utmaning är att vi inte har tillräckligt med personal. På akuten känns det oftast av mest då vi inte har tillräckligt med personal inom hem- och boendeservicen, och då kan vi inte ta emot tillräckligt många klienter. Sen blir det stockning på alla nivåer i organisationen och det syns bäst på akuten.

Utmaningar finns i hela systemet, inte bara på samjouren

Enligt Marina Kinnunen pågår hela tiden arbetet med att göra läget bättre. Hon tillägger att det inte alls är bra för personalen att tvingas göra skift där det inte finns tillräckligt med folk på plats.

– Vi har i hela vårt system stora utmaningar med brist på personal, det är inte bara på akuten. Därför är det viktigt vi ser på helheten då vi planerar vilka åtgärder vi ska ta.

Bredvid dörrren till akuten vid Vasa centralsjukhus finns skyltar där man kan läsa hur man ska gå tillväga om man tror att man är coronasmittad.
Bildtext Största delen av patienterna vid samjouren vid Vasa centralsjukhus får med sig vårdanvisningar och får åka hem, uppger Österbottens välfärdsområde.
Bild: Yle/Roy Fogde.

Viljan att anställa mer personal finns inom Österbottens välfärdsområde, men vårdarbristen är ett väl känt faktum i hela landet.

Organisationen har varit i funktion i ungefär 10 månader och alla kutymer har enligt Kinnunen ännu inte kunnat granskas. Hon talar bland annat om att det ordnats stora workshopar där helheten har diskuterats.

– Vi är ändå positiva med det att vi har 7000 anställda som jobbar inom organisationen. Vi hittar hela tiden nya lösningar för att hjälpa upp situationen så mycket vi kan, säger hon.

Läget blev lite lugnare då medlingsbudet godkändes

Svenska Yles enkät om vårdarnas vardag visar att många vårdanställda på olika håll i landet på allvar överväger att säga upp sig. För låg lön, personalbrist, stress och dåligt ledarskap var de vanligaste orsakerna till att de svarande övervägt att säga upp sig.

I början av oktober rapporterades att sjukvårdarnas löner höjs med 17 procent på fem år. Det här efter att vårdfacken Tehy och Super och arbetsgivarna inom kommun- och välfärdsområdena KT godkände riksförlikningsmannens medlingsbud. Överenskommelsen kom efter en utdragen kamp med uppmärksammade strejkhot.

Det är tillsvidare oklart vad överenskommelsen egentligen betyder för personalen som jobbar på verkstadsgolvet. Överenskommelsen tolkas olika av olika parter, och det är långt ifrån klart vad vårdarna till slut får i löneförhöjning.

På det viset är det lite lugnare då vi inte hela tiden måste vänta på om det blir strejk eller vad som kommer att hända till näst

― Marina Kinnunen, direktör för Österbottens välfärdsområde

Trots att strejkhoten för tillfället är över och en överenskommelse finns återstår den stora problematiken med personalbrist inom branschen.

Marina Kinnunen befarar att debatten som fördes i samband med vårdarkonflikten kan ha bidragit till att branschens dragningskraft är mindre bland ungdomarna.

– Sättet på vilket man framställde hela vår bransch i de här diskussionerna gjorde inte gott. Jag har också träffat många som är nöjda med sitt arbete.

Denna artikel är den del av Svenska Yles satsning där vi frågade personer som jobbar inom vården hur deras vardag ser ut. Totalt 266 personer svarade på enkäten och nästan 80 procent av dem har på allvar övervägt att säga upp sig. I artikeln nedan hittar du en sammanställning av alla svaren.