Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomi

Fortum tvingades lyfta dyrt lån för att klara sig – nu är frågan om det ens var nödvändigt

Fortums logotyp på en fasad.
Bild: Kimmo Brandt / EPA

Då Fortum inte mera har Uniper som en black om foten förbättrar de höga elpriserna resultatet för företagets verksamhet i Norden.

På torsdagen presenterade Fortum ett delårsresultat där bolaget inte mera ser Uniper som en del av koncernen. Bolaget håller på att sälja sin andel av det problemdrabbade tyska energibolaget till tyska staten.

Alla instanser som borde godkänna affären har ännu inte gett klartecken till att den kan genomföras, men få väntar sig i detta skede några problem på den här punkten.

Fortum beräknar att den totala förlusten för Uniperepisoden blir nästan 6 miljarder euro.

Ingela Ulfves är chef för investerarrelationer på Fortum
Bildtext Ingela Ulfves på Fortum försvarar det dyra lånet från staten.
Bild: Fortum

Ingela Ulfves som är chef för investerarrelationer på Fortum säger att de förluster som har tyngt Fortums resultat under de senaste kvartalen kom från Unipers gasverksamhet.

– Den verksamheten tar tyska staten nu över. När vi bara rapporterar för det så kallade gamla Fortum ser resultatet mycket bra ut. Vi har högre priser nu vilket gör att vi har ett bättre resultat. Vi har lyckats bra när vi låser priser på förhand vilket nu syns i det resultat vi rapporterar.

Fortums resultat

Fortum rapporterar nu en vinst på 421 miljoner euro för juli-september i år. Under motsvarande tid i fjol var den jämförbara vinsten 243 miljoner euro.

Under januari -september var vinsten 1126 miljoner euro vilket kan jämföras med 909 miljoner euro i fjol.

Om försäljningen av Uniper går som planerat kommer Fortum dessutom att få 500 miljoner euro för bolaget. Fortum ska också att få tillbaka de 4 miljarder euro som Fortum har lånat till Uniper.

Fortum har under året också sålt bland annat sin andel av Fortum Oslo Varme i Norge för 780 miljoner euro.

Ingela Ulfves säger ändå att största delen av Fortums resultat kommer från bolagets elproduktion och den el som Forum säljer på den nordiska elmarknaden.

– Vi har en effektiv produktionsstruktur med vattenkraft och kärnkraft. Genom den kan vi till stor del optimera vårt resultat.

Hon vill ändå betona att Fortum inte håvar in alltför stora vinster.

– Inom vår konsumentverksamhet är resultatet trots de höga priserna på ungefär samma nivå som förra året.

Energikrisen i Europa ger Fortum klirr i kassan i Norden

Då Fortum låser en stor del av sina priser i förväg kan bolaget inte dra full nytta av priskasten på den nordiska elbörsen. Samtidigt är det klart att Fortum får en fördel av att priserna i Norden stiger på grund av energikrisen i Europa.

– Det är klart att den europeiska energikrisen är svår. På energimarknaden är vi drabbade av det ryska kriget där energin används som vapen. Det finns stora problem med energitillförseln.

Ingela Ulfves ger exempel på hur priserna utvecklats.

– Tidigare låg priserna nära 30–50 euro per megawattimme. Under sommaren steg de till rekordhöga 270 euro. Nu har de framtida priserna sjunkit till ungefär 150–170 euro. Även om vi är långt ifrån historiska nivåer ser man en märkbar nedgång redan nu.

Det reflekteras också i Fortums buffertar och kassaläge.

– När priserna går upp binder vi mera kapital och när det kommer ner får vi det tillbaka. För tillfället har vi ett mycket stabilare läge och tillräckliga reserver också för eventuella fortsatta prisökningar under vintern, säger Ingela Ulfves.

Lånet från staten väcker missnöje

Många av Fortums ägare överraskades då Fortum i början av hösten lyfte ett lån på tills vidare 350 miljoner euro av totalt 2,35 miljarder från finska staten.

Lånets villkor är hårda då räntan är hög och Fortum måste ge staten en lite större ägarandel i bolaget.

Det goda resultatet väcker frågan om det dyra lånet alls var nödvändigt.

– Med tanke på de höga priserna på marknaden i det läget var det nödvändigt för Fortum att lyfta lånet. Vi hade utnyttjat alla våra finansieringsalternativ, lån och reserver, och då priserna under sommaren nådde rekordhöga nivåer var vi tvungna att säkerställa att det finns tillräckliga reserver för eventuella fortsatta priskast, säger Ingela Ulfves.

Hon håller med om att lånevillkoren är hårda, men tycker inte man ännu kan se om lånet kommer att behövas eller inte.

– Allt beror på hur elpriserna utvecklas under vintern. Det var också orsaken till att vi lyfte lånet i september. Hade vi inte lyft det då hade det förfallit, så för oss var det viktigt att vi lyfte den minimisumma som vi gjorde. Nu är tanken att vi inte lyfter mera av lånet om inte priserna skenar iväg så att vi igen behöver mera reserver. För tillfället har vi tillräckliga kassareserver för att kunna hantera den här situationen.