Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomi

Finländare i Shanghai märker hur Kinas kommunistparti tar kontroll över näringslivet

Kinas president Xi Jinping talade efter att han presenterat medlemmarna av politbyråns ständiga utskott.
Bildtext Xi Jinping tar ett järngrepp om den ekonomiska verksamheten i Kina.
Bild: Lehtikuva

Västvärlden har under många år gjort sig ekonomiskt beroende av Kina. Nu satsar Kina på att bli självförsörjande och stramar åt greppet om företagsvärlden.

Västvärldens beroende av Kina väcker allt större oro. Många frågar sig om vi nu håller på att begå samma misstag med Kina som vi begick med Ryssland.

En allvarlig politisk kris mellan västvärlden och Kina skulle i dagens läge få betydligt mer omfattande ekonomiska följder än Rysslands energikrig mot Europa.

Centralhandelskammaren vill inte höra till de värsta olyckskorparna. Handelskammare vill i regel stödja handel, inte minska den. Men nu säger Centralhandelskammarens vd Juho Romakkaniemi att det är skäl att akta sig beträffande så kallade fasta investeringar i Kina.

– Sådana borde vara mycket väl motiverade och alla risker borde vara klart kartlagda. Jag skulle också se upp om jag skulle vara för beroende av komponenter eller värdekedjor i Kina, säger Romakkaniemi.

Orsaken är att Kinas kommunistiska parti på sin partikongress i oktober tog klara steg mot allt mer protektionistisk ekonomi.

Juho Romakkaniemi i kavaj och skjorta tittar in i kameran och ler något. Han har på sig glasögon. I bakgrunden syns en bokhylla.
Bildtext Juho Romakkaniemi oroar sig för att kineser som vågar kritisera landets ekonomiska politik verkar tystas ner.
Bild: Matti Myller / Yle

Kommunistpartiet tar kontroll över ekonomin

Utvecklingen mot en ny ekonomisk politik är inte helt ny. Juho Romakkaniemi säger att Kinas enorma tillväxt och framgång i tiden byggde på en dualistisk modell där det kommunistiska partiet hade den politiska kontrollen men ekonomin tilläts fungera så fritt som möjligt.

– Det skapade välstånd för folket och lyfte Kina från fattigdom. Men den perioden tog slut redan under Xis andra presidentperiod. För ett par–tre år sedan stärkte partiet sitt grepp om ekonomin betydligt.

Fram tills dess ökade det privata ägandets andel av de kinesiska börsbolagen. Under de senaste två åren har det börjat minska. De ekonomiska siffrorna visar klart att det statliga ägandet har ökat.

– Efter de senaste åren har partikongressen nu ytterligare stärkt partiets kontroll av ekonomin så att Xi har tagit fullständig kontroll över partiet. Landet har gått från ett partiauktoritärt system till att styras av en envåldshärskare. Det ökar riskerna då besluten inte mera kontrolleras inom partiet, säger Juho Romakkaniemi.

Anu Vuori-Kiikeri är chef för Finlands generalkonsulat i Shanghai. Hon säger att ingen nu kan komma med några säkra prognoser om Kinas framtid. De mest erfarna experterna talar om Kina som ett rörligt mål.

Den nya ekonomiska politiken väcker ändå oro och besvikelse i Shanghais näringsliv.

– Det ser inte ljust ut för den ekonomiska politiken. Den nya centralkommitténs medlemmar har ganska begränsad erfarenhet av och förståelse för ekonomi och handelspolitik. Det ökar risken för beslut som ser irrationella ut ur vårt perspektiv, säger Vuori-Kiikeri.

Produktiviteten sjunker

Också i Shanghai är slutsatsen att ekonomin just nu byggs på en mycket annorlunda grund än under åren av snabb ekonomisk tillväxt då politiken kännetecknades av pragmatiska lösningar, ett tryggande av stabiliteten och reformer som underlättade utländska investeringar.

– Det finns en strävan efter att Kina ska vara självförsörjande och det leder in Kina på en väg mot protektionism och ett större avståndstagande från resten av världen, säger Anu Vuori-Kiikeri.

Kinas tidigare snabba tillväxt byggde också på låga räntor och produktionspriser, internationella leveranskedjor, lättillgängligt kapital och en relativt stabil geopolitik.

Anu Vuori-Kiikeri säger att de här grundstenarna för ekonomisk tillväxt håller på att vittra sönder.

– Företag är nu klart försiktigare när det gäller att investera i Kina. Olika typer av regler förändras hela tiden. Det orsakar problem också för kinesiska företag, men speciellt utländska bolag lider av djungeln av handelshinder.

För tillfället hindrar också reserestriktionerna utländska bolag från att etablera sig i Kina.

Västerländska bolag utestängs från nyckelbranscher

Kina har klassat vissa branscher som strategiska, och de är öppna bara för kinesiska bolag.

– De branscherna skyddas med olika standarder och lagstiftning, och verksamheten ser ut att bli allt svårare till exempel inom telekommunikation, hälsovårdsteknologi, energi och livsmedel, säger Anu Vuori-Kiikeri.

Hon betonar att det för utländska bolag är extra viktigt att reda ut snedvridningar inom konkurrensen och potentiell handelsdiskriminering som kan påverka dem. Många bedömare varnar för att utländska företags rörelseutrymme i Kina kan minska betydligt i framtiden.

Juho Romakkaniemi påpekar att den ökade politiska kontrollen av näringslivet verkligen har ökat risken för överraskande oförutsedda åtgärder inom den kinesiska företagsvärlden.

Han lyfter också fram att Kinas dåliga behandling av uigurer, förtryck av andra minoriteter och allmänt hårdhänta behandling av alla medborgare i framtiden innebär ökade anseenderisker.

– Olika typer av konsumentprotester kan innebära en risk för företag som handlar med Kina eller har verksamhet där.

Anu Vuori-Kiikeri säger att fokuseringen på statsägda bolag och det hårdare greppet om privata bolag redan har lett till att produktiviteten har sjunkit inom den kinesiska statsekonomin.

Kina väntas missa sina ekonomiska mål

Kinas hotfulla inställning mot Taiwan och handelskriget mellan USA och Kina förbättrar inte heller läget. Ingen väntar sig ändå någon snabb ekonomisk kollaps i Kina.

Juho Romakkaniemi vill påminna om att Kina trots allt ännu erbjuder stora möjligheter för bolag som redan har fasta investeringar i landet.

– Om man sysselsätter kineser och har en verksamhet som Kina drar nytta av borde det inte finnas stora risker på kort eller medellång sikt. Kina har enorma resurser och ingen global aktör kan helt undvika samarbete med Kina.

Anu Vuori-Kiikeri påpekar ändå att den kinesiska ekonomin växer långsammare än förr. Kinas nolltoleranspolitik när det gäller coronaviruset är ohållbar ur ekonomisk synpunkt. Kina har satsat på tester i stället för vacciner.

– Under årets tredje kvartal verkar ekonomin ha återhämtat sig mer än väntat och den industriella verksamheten har effektiverats. Det talas om att bnp skulle växa med fyra procent i år, men alla litar inte på de uppgifterna. Det verkar osannolikt att Kina når sina tillväxtmål.

Arbetslösheten ökar

Fastighetsbranschen, som har varit en av hörnstenarna i Kinas ekonomiska utveckling, håller på att förlamas.

– Det slår hårt mot kinesernas förtroende för den ekonomiska politiken, vilket minskar den privata konsumtionen, säger Anu Vuori-Kiikeri.

Kina fortsätter att satsa på infrastruktur, men de satsningarna har sina gränser då Kinas offentliga sektor är mycket skuldsatt speciellt på regional nivå. Anu Vuori-Kiikeri säger att arbetslösheten ökar speciellt bland den unga befolkningen.

– I kombination med den åldrande befolkningen är det ett problem för den offentliga ekonomin.

Samtidigt börjar också Kina uppleva en brist på kunniga arbetare.

Även den globala uppvärmningen märks i Kina. Vattnet räcker inte till för jordbruket, industrins kylsystem och förnybar energi.

– Yangtzeflodens vattennivå har sjunkit så mycket att stora fartyg inte mera kan trafikera där. Det läget verkar inte förbättras på kort sikt, säger Anu Vuori-Kiikeri.